DEBATT: Subventionera bönderna
– för sista gången

Tänk om firma Arkelsten & Munkhammar skulle få hälften av intäkterna från kunder och andra hälften från skattebetalarna. Med skattemedlen skulle följa krav som att vi ska avstå från att producera. Samtidigt skulle staten hålla utländska konkurrenter borta.

Precis så bisarr är den europeiska jordbrukspolitiken. Skattebetalaren betalar två gånger för maten och tillåts ofta inte köpa billigare alternativ från exempelvis Sydamerika. I spåren följer väl belagd ineffektivitet, dyrare produkter och bibehållen fattigdom runtom i världen.


En av de största mottagarna av stöd heter familjen Windsor – det brittiska kungahuset. En svensk sjuksköterska betalar till brittiska drottningen. Förre statsministern tar numera emot stora summor i jordbruksbidrag, trots statsrådpension och konsultjobb.

I ljuset av den globala matbrist som förra året drev upp priserna framstår det som orimligt att betala bönder för att avstå från produktion. Ifall konsumenterna istället fick bestämma skulle produktionen följa efterfrågan.

Men framför allt har vi en djup recession. Europa måste möta den med att bland annat tidigarelägga viktiga strukturella reformer. Varje land för sig kan göra mycket för att bli mer flexibelt, innovativt och entreprenöriellt – men EU kan bidra.

På senare tid har flera bidragssystem inom EU bytt namn. Nu handlar mycket plötsligt om konkurrenskraft. Men samma bidrag som förr ger ingen ökad konkurrenskraft. Att halva EU-budgeten på 1300 miljarder kronor går till jordbruk försämrar vårt utgångsläge.

På en rad sätt har Europa förbättrats på senare år. Den inre marknaden med närmare 500 miljoner människor gör att länderna tävlar om förbättringar. Enligt Världsbanken har EU varit världens ledande reformområde det senaste decenniet.

Men budgeten kan användas väldigt mycket bättre. Självklart borde den europeiska skattebetalaren få behålla mer av sina pengar. Men de resurser EU ändå ska ha bör snarare användas till forskning än jordbruksstöd.

Ofta är det svårt att avskaffa även erkänt skadliga bidragssystem. Systemen har skapat mäktiga särintressen som vill behålla sina privilegier. Kanske är de franska bönderna urtypen för detta.

Men när just Frankrike skulle avskaffa sina varvsstöd betalades ett års subventioner ut till de anställda – som var nöjda med det. Kanske det är vägen ut för EU:s jordbrukspolitik? Ett års subventioner i handen, sedan gäller konkurrens på marknaden.

Sofia Arkelsten
Riksdagsledamot (m)

Johnny Munkhammar
Författare till Sköna Europa (Kalla Kulor Förlag)

Artikeln publicerades fredag den 22 maj 2009

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Traktorers utveckling och funktionerna vi inte tänker på att vi använder

Krönika: Sedan den första traktorn började att tillverkas i slutet på 1800-talet så har maskinen utvecklats på många olika sätt för att följa med utvecklingen i de agrara näringarna. Självklart i framför allt motoreffekt och växellådor men samtidigt har även ett intensivt arbete pågått med olika funktioner för att förbättra förarkomfort, effektivitet, säkerhet och design.

 

Kommentera