Svensk nötköttsproduktion minskar

Idag slaktas det mer hondjur i Sverige än vad som ersätts med rekrytering. Det är en trend som pågått i flera år. Vid årsskiftet kan vår självförsörjningsgrad på nötkött ha sjunkit från 61 procent till under 50 procent.

– Produktionen av nötkött sjunker definitivt. Jag
tror att vi vid årsskiftet kommer att landa på
minus 8-10 procent jämfört med förra året,
säger Theres Strand, vd på Taurus Köttrådgivning.

Om man jämför slakten i perioden januari – mars 2010 med samma period 2008 så slaktas det 19 procent fler kvigor och knappt sju procent fler kor 2010. Med tanke på att det 2008 fanns 15 000 fler kor i Sverige än i början av 2010 borde slakten av kor under normala omständigheter vara lägre 2010 än 2008.

– Förra året ökade slakten av nötboskap men det var på grund av att det slaktades massor av kor, säger Theres Strand, vd Taurus Köttrådgivning AB och fortsätter.
– Produktionen sjunker definitivt. Jag tror att vi vid årsskiftet kommer att landa på minus 8-10 procent. Det är på grund av att det var så många kor som slaktades förra året och som inte får några kalvar i år. De kor som slaktades 2009 bidrog även till en högre slaktvolym.
Enligt Theres Strand pågår det fortfarande en utslaktning av kor. Men den håller på att minska.

Brist på mjölkraskalvar
Något som Theres Strand tror påverkar den svenska nötköttsuppfödningen för tillfället är de höga priserna på kalvar. Det råder till och med en brist på mjölkraskalvar i hela Sverige.
– På grund av övergångsperioden har många samlat på sig kalvar för att kunna slakta dem innan 2012. Handjursbidraget avskaffas ju 2012 och istället får man ett tilläggsbelopp på gårdsstödet för de handjur som slaktats innan sista december 2011, säger Theres Strand.
Men hon tror att priset på mjölkraskalvar troligen kommer att sjunka under hösten för att fler mjölkbönder säljer sina kalvar på grund av att de inte hinner bli klara för slakt innan sista december 2011.

Priset har stigit något
Det som är mer positivt är att priset på färdigfoder har varit ganska lågt under 2010 och att avräkningspriset har stigit något. Just nu ligger avräkningspriset två kronor högre än samma period 2009.
– Sedan kan man diskutera lönsamheten. Det är väldigt stor skillnad i produktion och lönsamhet mellan olika gårdar. I Sverige är mjölkrastjurarna i genomsnitt 19 månader vid slakt, för de producenter som har en kortare uppfödningstid finns mer pengar att tjäna, säger Theres Strand.

Hur tror du att situationen kommer att se ut om vi tittar två år framåt?
– Om man först ser det korta perspektivet. Får vi ett starkare mjölkpris så kommer man att slakta färre kor vilket gör att slaktvolymerna minskar, men på lång sikt är det positivt eftersom vi får fler födda kalvar, säger Theres Strand.
– Djurproduktionen är också beroende av vad som händer med spannmålspriserna. Ett lägre foderpris gynnar nötköttsproducenterna.
– Men jag tror att antalet nötkreatur i Sverige kommer att fortsätta minska under 2011 och 2012. Flera faktorer påverkar den fortsatta utvecklingen bland annat handjursbidragets avskaffande, kalv- och avräkningspriser och kalvtillgång.
– Sedan är det svårt att säga. Produktionen är idag beroende av EU:s stöd och vi vet inte vad som kommer att hända efter 2013 då stödsystemet i EU kommer att göras om.


Sofie Logardt
Tel: 019-16 61 30
E-post: redaktionen@ja.se

Artikeln publicerades fredag den 11 juni 2010

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste