Kapaciteten för Mälarens reglering förbättras

– men konsekvenserna för jordbruket är ännu oklara.

Slussen i Stockholm är viktig för Mälarens reglering men kapaciteten för avtappningen är för liten för att klara extrema flöden. Just nu pågår det arbete för att förbereda ombyggnation av Slussen och få till stånd en ny vattendom för Mälarens reglering.

Det finns flera skäl till behovet av ombyggnad och en ny reglering av Mälarens vatten. Ett är att översvämningsrisken är alltför stor och Mälaren är viktig för många bland annat i form av vattentäkt.

Lång process
Arbetet kring regleringen och miljökonsekvenserna har pågått under en längre tid. Mårten Frumerie på Stockholms Stad är projektchef. Han berättar att man i november 2010 hade ett samråd och att de då fick in ett sextiotal synpunkter.
– Vi väntar på ett antal till som kommer in den här veckan och sedan ska det sammanställas i en ansökan om en ny vattendom till Miljödomstolen innan årsskiftet. Våra ambitioner i detta är att få bästa möjliga resultat för alla, men det är klart att det blir avvägningar av olika intressen.
Vilka förändringar som sker har man bland annat testat i olika datasimuleringar. En skillnad som kan komma att få konsekvenser för lantbruket i området är vattennivån på våren.
– Medelnivån på vattenståndet i Mälaren blir över året är densamma men under en tvåveckorsperiod på våren kommer det, som medel över ett antal år, bli lite högre vattenstånd, berättar Mårten Frumerie. Sedan är det ju naturliga fluktuationer i det.

Mälaren regleras sedan 1941 och avtappningen sker i Stockholm och Södertälje. I Slussen ska avtappningskapaciteten ökas för att minska översvämningsrisken. Men en ny vattendom i Miljödomstolen kan också komma att innebära fler högvatten på vårarna vilket bland annat kan påverka vårbruket kring Mälaren.Bild: Stockholm Stad
Färre översvämningar men mer högvatten
Åsa Wolgast på LRF Mälardalen berättar att man med en ny vattenreglering dels vill minska översvämningsrisken längs Mälaren, dels minska risken för låga vattennivåer under sommaren eftersom det utgör en risk för dricksvatten och sjöfarten.
– Problemet är att man inte tror att man kan få till en vattendom i Miljödomstolen som kan vara mer negativ för naturvården än vad den är idag. När man minskar risken för översvämningar blir vattennivån jämnare och det kan vara negativt ur naturvårdssynpunkt. Därför vill man ge höga flöden under våren.
En högre vattennivå på våren påverkar i första hand mark som inte är invallad vilket grovt räknat är en tredjedel av marken kring Mälaren. Som det ser ut nu vill man att medelvattennivån i Mälaren ska ligga några centimeter högre på våren.
– Det låter inte så mycket men det betyder försenat vårbruk, försenat betessläpp och även svårare att sköta höstgrödor som ligger nära Mälaren. Därför blir det ekonomiska och praktiska konsekvenser av detta.

Även efter att man har klargjort vilka områden som kommer att påverkas återstår bedömningen av vad som ska räknas som påverkat område i fält, till exempel för beräkningar av vilka ekonomiska förluster förändringen innebär för den enskilde lantbrukaren. Är det den delen av fältet som är direkt påverkat med till exempel försenad sådd eller räknas hela fältet som påverkat.illustration: Malin strandli

Hur stora blir konsekvenserna då?
­– Det går inte att säga hur mycket det kommer att kosta. Det är centimetrar eller en decimeter som det handlar om och det finns inga sådana höjddata för området. I dagsläget kan man inte räkna ut hur mycket marken i området påverkas.

Avsaknad data ett problem
För att få underlag för en bedömning av konsekvenserna genomför Lantmäteriet en flygscanning för att ta fram höjddata. Den har blivit försenad eftersom det krävs vissa förutsättningar för att kunna genomföra den, till exempel lövfria träd och snöfritt. Från LRF:s sida tycker man att avsaknaden av höjddata är ett problem.
– Man kan inte göra en riktig bedömning innan man har höjddata. Det kan varken enskilda lantbrukare eller projektledargruppen göra, säger Åsa Wolgast. Avsaknaden av den informationen gör att enskilda lantbrukare inte vet hur det kommer att påverka dem. Vi tycker att man skulle ha inväntat höjddata innan man gick vidare.
Om man vänder på myntet så innebär denna osäkerhet också att det inte heller går att värdera de positiva effekterna för naturvården.

Osäkra bedömningar
Men även efter att Lantmäteriet har alla höjddata återstår en del svårigheter att räkna ut vad konsekvenserna av en höjd vattennivå får. Det handlar ju också om bedömningen av vilken yta man ska räkna som påverkad. Åsa Wolgast tar ett exempel.
– Ska man bara räkna på marginalen, till exempel åtta meter in ger en yta på si och så många procent av fältet eller ska man räkna hela skiftet som påverkas. Det beror på men de flesta lantbrukarna tycker nog att skötseln av hela fältet påverkas.

  • FAKTA
    Mälarens vatten är sedan 1941 reglerat. Ett viktigt utflöde är vid Slussen inne i Stockholm men kapaciteten där bedöms vara för liten. Idag kan det maximalt flöda 300 kubikmeter per sekund och tillsammans med Södertälje kan det tappas maximalt 800 kubikmeter per sekund. Kapaciteten vid Slussen ska byggas ut för att kunna tappa 2 000 kubikmeter per sekund.

Helena Högberg Åkerhielm
Tel: 019-16 61 30
E-post: redaktionen@ja.se

Artikeln publicerades lördag den 12 februari 2011

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste