Korrekt bevattning kan minska vattenförbrukningen med en tredjedel

Många svenska golfklubbar använder både vatten och energi i onödan för att bevattna sina banor. Lösningen heter bevattningsrevision - en metod för att anpassa vattenmängd och bevattningstillfälle efter markförhållandena.

 


Att mäta trycket i spridarmunstycket är viktigt för att kunna göra ett korrekt bevattningsschema. Jonas Määttä gör ett test med en pitotnanometer. Foto: Ann-Louise Larsson


Trots att det är den dyraste anläggning som de flesta golfklubbar har är det få som har ordentlig koll på när, var, hur och inte minst varför man använder sin bevattningsanläggning som man gör. För att optimera användningen är det bra att göra en bevattningsrevision. I en bevattningsrevision ingår såväl en undersökning av själva bevattningssystemet som en analys av väder- och markförhållanden.
– När man känner till alla dessa parametrar kan man göra ett optimalt bevattningsschema, säger Jan Stavås, från KSAB Golf Equipment, som nyligen ledde en kurs i bevattningsrevision på Svenska Golfförbundet.

Ett korrekt bevattningsschema tar hänsyn till gräsarterna, jordens vattenhållande förmåga och infiltrationshastighet liksom bevattningssystemets verkliga prestanda. Ett bevattningsschema som baseras på en revision innebär lägsta möjliga vattentillförsel för att turfgräset ska växa på ett hälsosamt sätt och resulterar på lång sikt i en minskning av det vatten som tillförs. Det är inte ovanligt att en golfbanerevision och ett korrekt bevattningsschema kan medföra en minskning av vattenförbrukningen med mellan 15 och 20 procent, beroende på befintlig bevattningseffektivitet. För en del golfbanor som inte skötts på rätt sätt har vattenförbrukningen minskat med mer än 30 procent.  

– På många ställen vattnar man bara ”som man alltid har gjort” utan att ta hänsyn till de parametrar som styr hur stort behovet av bevattning är. Anledningen till det tror jag är en kombination av resursbrist och okunskap. Men att inte sköta sin utrustning är dyrt. Det optimala vore en utbildad ”revisor” på varje anläggning, som utför minst en större revision varje säsong, säger Jan Stavås.

Han vill höja bevattningsfrågornas status överlag inom grönytebranschen och uppmanar även exempelvis idrottsanläggningar, parkförvaltningar och kyrkogårdar att på liknande sätt se över sina anläggningar och ställa sig den stora frågan varför man vattnar som man gör.
– Jag lovar att ni kommer att få både aha-upplevelser och stora frågetecken när ni gör revisionen, säger Jan Stavås.

– Dessutom är det ett jättebra sätt för de som är nya branschen att lära känna sin anläggning. Med exakta värden istället för gissningar vet man också exakt hur underhållsbehovet för anläggningen ser ut och när det är dags att byta ut vissa delar. Man slipper många av de ”brandkårsutryckningar” som många gör idag när bevattningssystemet inte fungerar som det ska, tillägger han.

Fem grundläggande väderfaktorer påverkar gräsets vattenbehov; solljus, vind, lufttemperatur, luftfuktighet och regn och genom att mäta dessa faktorer får man information som kan användas för att uppskatta den mängd vatten som behövs. Väder och gräsvariationer bestämmer vattenförbrukningen. Jordtyper, verklig nederbörd och bevattningssystemets effektivitet påverkar den vattenmängd som gräset kräver.

Ann-Louise Larsson
Ann-Louise Larsson
E-post: redaktionen@ja.se

Artikeln publicerades onsdag den 18 maj 2011

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Mjölkbonde - att vara eller att inte vara

DEBATT. Det har varit ett kaosartat år där marknaden i stort sett har kraschat. Pandemi, krig och inflation. Priserna på foder, gödning och diesel har varierat från dag till dag - ibland från timme till timme. Jag har kritiserat systemet. Politiken. Forskningen. Och även lantbrukarna. Jag har många gånger frågat mig själv om avvecklingen av vår svenska bondekår faktiskt är den utveckling lantbruket så länge har väntat på.

Kommentera