Sänkta avgifter och höjda skatter
Skaraborgs lantbrukare kom i stora skaror till Lantbruksdebatten i Skövde för att ta del av tankar om framtiden för skogs- och jordbruket. Ett extra dragplåster var debatten mellan sittande landsbygdsminister och en potentiell kandidat att överta posten om det skulle bli maktskifte vid nästa val.
1 170 deltagare hade hörsammat Sparbankernas inbjudan till årets Lantbruksdebatt i Skövde. Med så många deltagare var den tionde upplagan av Lantbruksdebatten en framgång för arrangörerna och temperaturen i lokalen var hög trots vinterkylan utanför. I panelen satt i år Eskil Erlandsson, Landsbygdsminister, Gustav Fridolin, Miljöpartiet, Helena Jonsson, LRF, Ove Konradsson, före detta vd Hjordnära Mejeri, Fredrik Blad, Varaslättens Lagerhus, Christer Segerstéen, Södra samt kvällens värd Michael Wolf, Swedbank.Upphandling het fråga
Offentlig upphandling av livsmedel engagerade alla paneldeltagare.– Politikerna säger ofta att marknaden får styra, men politiker kan också styra marknaden exempelvis vid offentlig upphandling och ursprungsmärkning, sa Helena Jonsson.
– Kommuner och landsting använder krångliga regler för upphandling som skyddsmantel för att slippa betala mer för de svenska produkterna, ansåg Ove Konradsson.
Enligt honom måste vi se till att den mat som köps in till våra offentliga kök är konkurrensneutral med svenska livsmedel; Att grisen inte är kuperad, korna få gå ut och nötköttet ej halalslaktat utan bedövning.
Konradsson fick medhåll i sin kritik av processen kring offentliga upphandlingar:
– Vi måste få ordning på den offentliga upphandlingen, slog Eskil Erlandsson fast. Vi kan inte ha en dubbelmoral att ställa krav på djurskydd och miljöhänsyn om vi inte är beredda att betala priset.
Och utlovade att han och Gustav Fridolin skulle kunna se till att upphandlingarna styrs upp.
– Man kan inte med en hand ställa krav på djurvälfärden medan den andra handen struntar i de kraven vid offentlig upphandling, konstaterade Gustav Fridolin och gav förslag på första åtgärd från Eskil:
– Det första regeringen kan göra för att få ordningen på den offentliga upphandlingen av mat är att se till att egna myndigheter som Konkurrensverket och Kommerskollegium inte ger rådet till kommunerna att man ska sluta med att ställa krav vid upphandling.
| Landsbygdsminister Eskil Erlandsson vill få bättre ordning på den offentliga upphandlingen av livsmedel samt stärka svenskt jordbruk genom sänkta arbetsgivaravgifter. Något som även Gustav Fridolin höll med om, även om han ifrågasatte varför det ännu inte gjorts. Foto: Erik Brink |
Stärka konkurrenskraften
De båda politiska företrädarna var medvetna om att den svenska livsmedelsproduktionen minskar och att konkurrensförmågan släpar efter.– Högre kostnader i form av arbetskostnader och dyra byggnader minskar vår konkurrensförmåga, konstaterade Eskil Erlandsson.
Ett sätt att sänka arbetskostnaden är sänkta arbetsgivaravgifter och det är enligt landsbygdsministern något som står högst på hans lista över åtgärder.
Även Miljöpartiets Gustav Fridolin vill sänka avgifter.
– Vi vill sänka arbetsavgifterna och egenavgifterna med tio procent samtidigt som vi också vill ta bort sjuklöneansvaret för de med färre än tio anställda.
Regeringen med Eskil Erlandsson i spetsen tillsätter en ny utredning som ska ge förslag på konkreta åtgärder för att stärka konkurrenskraften hos det svenska jordbruket.
Höjd gödselskatt
Även om Gustav Fridolin ser behovet av att förbättra det svenska lantbrukets konkurrenskraft var han inte främmande för att öka skatterna på gödsel och diesel igen.– Skulle Miljöpartiet få inflytande över jordbrukspolitiken efter nästa val kommer skatten på handelsgödsel att återinföras och drivmedelsskatten kommer att höjas. Men alla pengar ska återföras till lantbruket, och då inte som riktade stöd till de som inte använder handelsgödsel.
Fridolin vill få igång produktionen av andra drivmedel än de fossila, för att minska beroende av världsmarknadspriset på råolja.
– Produktionen av biogas bör stödjas med en metanreduceringsersättning.
| – Levererar vi de kvaliteter som efterfrågas så har svensk spannmål ett mervärde även på exportmarknaden, säger Fredrik Blad, vd Varaslättens Lagerhus. Vår spannmål har ett gott rykte och på havre anses vi ha bäst kvalitet i världen. |
Ljusning för skogen
Kvällen avslutades med en genomgång av marknadsutsikterna inom några av panelmedlemmarnas expertområden. Först ut var Södras ordförande Christer Segerstéen:–Vi ser en svag optimism för pappersmassan. Södra har kunnat höja priset, men prishöjningen har ätits upp av en svagare dollar. Men nu tjänar i alla fall pappersindustrin pengar igen.
För trävaror är det däremot tvärstopp konstaterade han. Krisen i Europa sätter effektivt stopp för byggandet. Med Storbritannien som ett undantag där statliga stödpaket sätter fart på nybyggnationen.
– På lite längre sikt ser det väldigt positivt ut för skogen, avslutade Segerstéen.
Stark spannmålsmarknad
– Vi kommer att ha en prisnivå för spannmål som ligger kvar mellan 1,50 - 2,00 kronor per kilo, utlovade Fredrik Blad, vd Vara Lagerhus. Vi kommer också att fortsätta se ett mervärde för svensk spannmål både i Sverige och på exportmarknader, så länge som vi kan producera de kvaliteter som efterfrågas.Samtidigt konstaterade han att de högre spannmålspriserna innebär att priserna på mjölk och kött måste gå upp för att kompensera den högre foderkostnaden.
Prisnivån på spannmålen ställer också krav på att svenska kvarnar och foderindustrier blir minsta lika effektiva som lantbrukarna.
– Det är ett bekymmer när företag som förmedlar spannmål även äger en egen förädlingsindustri som köper in spannmål. Lantbrukaren som producerat spannmålen vill ha så högt pris som möjligt medan industrin vill betala så lite som möjligt för råvaran, sa han.
Förändrade mjölkkvoter
Internationellt har vi det senaste halvåret sett en ökande trend för mjölkpriset.– Jag tror att vi kommer se stigande mjölkpris i världen under början av 2013 för att stabiliseras under årets andra halva, sa Ove Konradsson. Vad som händer med det svenska mjölkpriset är osäkert, det är Arla som avgör det.
Långsiktigt ser det lite tuffare ut för mjölken. 1 april 2015 kommer systemet med mjölkkvoter att förändras, det finns beslut på att kvoterna ska bort.
– I Europa talas det i dag mycket om effekterna av slopade kvoter. Troligen kommer det att medföra en ökad mjölkproduktion som koncentreras till de regioner som är effektivast samt sänkta mjölkpriser, konstaterade han.
Erik Brink
Tel: 070-600 45 48
E-post: erik@ja.se
Artikeln publicerades onsdag den 23 januari 2013
Kommenterarer till artikeln
Allmogesson skrev 2013-01-24 16:35:26:
Miljöstyrningsråd, Konkurrensverk, Kammarkollegium, utredare och f-n och hans mormor. När ska vi göra något åt den byråkrati som inget gör utan bara pratar och utreder arbetslösa. Vem vill ta sig an den utredningen? Troligen ingen för han blir politiskt halshuggen.
Gunnela skrev 2013-01-24 14:59:24:
Intressant att den offentliga upphandlingen kommer i fokus. Där är vi många som jobbat f f a via Miljöstyrningsrådet. Därför är det speciellt kul attt Gustav Fridolin pekar ut Konskurrensverket och Kammarkollegiet som motarbetar medborgarnas målsättningar. Frågan är vad utredaren Anders Wijkman kommer med
UFO skrev 2013-01-23 17:54:18:
Miljöpartiet visar återigen att de inte vill ha ett hållbart jordbruk. Varför de vill skatt på mineralgödsel innebär att de inte vill ha ett hållbart jordbruk. Pengarna ska då gå till de som struntar i kvalitet och miljö, och lever på andras arbete!!