Sveriges första algbonde

I byn Hammenhög på Österlen håller landets första algfarm på att etablera sig och redan inom några veckor är det dags för skörd. Den gröna tillväxtbranschen är jättelik och omsätter redan miljarder världen över.

Fredrika Gullfot, grundare och vd på Simris Alg, visar torkanläggningen i lokalerna i Hammenhög. 
Foto: Lisa Ising
Simris Alg heter företaget som nu tagit steget från laboratorieskala till kommersiell produktion av mikroalger. I växthusen efter frö­företaget Hammenhög fanns den ideala anläggningen i en landsända med tillräckligt många soltimmar per år. Mikroalger växer snabbt men de behöver mycket ljus. I växthusen odlas de i långa glasledningar för att få maximalt med ljus.

Även om anläggningen är hög­teknologisk och flera av de sju anställda är disputerade akademiker (marinbiologer och bioteknologer) räknar företaget sig som en given del av det moderna lantbruket och självklar medlem i LRF. Vd:n  och grundaren Fredrika Gullfot, en finansmatematiker som sadlade om till biotekniker, beskriver pionjär­företaget i nästan filosofiska termer:

I denna bioreaktor får mikro-algerna växa till sig i skenet av växthuslampor.

 – Vi algbönder odlar och skördar en av jordens mest ursprungliga grödor: de havslevande växter som uppfann fotosyntesen – förmågan att fånga solens ljus, som är ursprunget till allt liv på jorden.

 

Producerar omega-3

Vad som gör algerna högintressanta är deras förmåga att producera omega-3-fetter, alltmera eftertraktade genom sin förmåga att förebygga hjärt- och kärlsjukdomar. Hittills har de hälsofrämjande fetterna utvunnits ur fet fisk, men efter larmen om miljögifter i fisken och utfiskade hav har fiskoljan blivit alltmer problematisk.  Samma fetter finns i de odlade algerna – och med dem kan världen undvika två stora miljöproblem.

I USA, som är det stora föregångslandet, finns också berikade livsmedel, kosmetika och läkemedel.

– Nästan all modersmjölksersättning som säljs i världen innehåller omega-3 från mikroalger, tillägger Fredrika Gullfot som själv planerar att ha produkter på marknaden redan i år.

Algkulturen växer till på en odlingsplatta. Sedan flyttas de över till bioreaktorer - större och större till det är dags för skörd.

 Samtidigt ställs enorma förhoppningar till algernas förmåga att skapa biomassa och på sikt kunna ersätta fossilt bränsle. Flygplantillverkare som Boeing följer utvecklingen med intresse och den amerikanska marinen lär redan ha testkört sin flotta på algbränsle. Mikroalgerna tycks vara det mirakelmedel som alla vill ha – och världens företagsjättar deltar i forskningsprojekt för att möjliggöra storskalig algodling i framtiden. Andra sammanhang där algerna kan göra nytta är: koldioxid­fångst, vattenrening, återvinning av kväve och fosfor – och som jordförbättrare.  De mikroskopiska algerna växer så effektivt och har så många användningsområden att de ibland kallats för ”den nya alkemin”.  Som att göra eget guld, det som människor i alla tider drömt om.

 

2 000 kvadratmeter

I Hammenhög är det snart dags att fylla på de första odlingsmodulerna med ympad algkultur. Det susar och bubblar redan av cirkulerande saltvatten i ett av totalt 2 000 kvadratmeter växthus. Växthuslamporna lyser över raden av odlings­tuber, ganska lika ett stående solarium i jätteformat. Temperatur och pH-värden övervakas från elektroniska kontrollpaneler.  Synen är närmast futuristisk och tankarna går till framtida näringsproduktion på en fjärran rymdbas. Om två år ska här vara fullt utbyggt med plats för totalt hundra tusen liter glasreaktorer som kan skördas varannan dag. När odlingen väl är i gång skördar man ungefär halva volymen varannan dag – det är det som gör algodling så effektivt.

 
Odlas i glasrör

I provrören finns stamkulturer från olika algarter.

Hur går det till? I företaget finns ett slags bibliotek med stamkulturer från olika algarter.  Odlingsprocessen startar med några droppar algkultur som sedan får växa till under ett par veckor.

 

– Mikro-alger fungerar ungefär som surdeg. De blir inte större utan växer till genom att dela sig och bli fler, förklarar Fredrika Gullfot framför dragskåpet med provrör och odlingsplattor.

Allteftersom algerna blir fler flyttas de över i större och större kärl, så kallade bio-reaktorer, och hamnar efter omkring en månad i någon av de stora glasrörsodlingarna med plats för 2 000 liter. Hela processen från sådd till skörd tar 6-8 veckor. Vid skörd tappas algvattnet av och centrifugeras till en pasta. Den i sin tur pressas till olja som antingen kan säljas som råolja eller paketeras i kapselform, beroende på användningsområde.

– Odlingen är verkligt yteffektiv - och ger 22 gånger mer olja per hektar än exempelvis raps under svenska klimatförhållanden. Det låter fantastiskt men våra hektar är såklart mera teknikintensiva än ett rapsfält.

Lantbrukare och odlare i trakten har visat nyfikenhet för de ban­brytande planerna. Strax intill ligger Gunnarshögs rapsgård, även den en vegetabilisk oljeproducent, och flera växthusodlare.

– Vi är alla lantbrukare, fast på olika sätt. Jag är verkligen stolt över att fortsätta den gröna traditionen i denna anrika odlingsbygd, säger hon.

Målet är en omsättning på 60 miljoner kronor och Fredrika Gullfot är öppen både för samarbete med större livsmedelsföretag, etablering utomlands och börsnotering.

– Det här är verkligen framtidens business; att arbeta med naturen i stället för mot, säger hon och berättar att det var under sin biotekniska forskning på KTH som hon stötte på algodlingen.

Fascinerad tog hon tjänstledigt på deltid från sin doktorandtjänst för att förkovra sig och ganska snart stod det klart.

– Idén var för bra för att inte göra något av.

Direkt efter sin disputation for hon till USA och presenterade sitt nystartade algföretag. Vissa var skeptiska till de svenska planerna. Det kunde väl inte gå att odla alger i det mörka Sverige? Men som Fredrika Gullfot säger:

– Det finns betydlig mer sol i Hammenhög än det finns vatten i Arizonas öken - och båda behövs!


Lisa Ising

Jordbruksaktuellt
Tel: 019-16 61 30
E-post: redaktionen@ja.se

Artikeln publicerades fredag den 15 mars 2013

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Traktorers utveckling och funktionerna vi inte tänker på att vi använder

Krönika: Sedan den första traktorn började att tillverkas i slutet på 1800-talet så har maskinen utvecklats på många olika sätt för att följa med utvecklingen i de agrara näringarna. Självklart i framför allt motoreffekt och växellådor men samtidigt har även ett intensivt arbete pågått med olika funktioner för att förbättra förarkomfort, effektivitet, säkerhet och design.

 

Kommentera