Stefan plöjer med Sveriges största plog – tolv skär

Efter nästan 20 år plöjningsfritt står det åter en plog på gårdplanen på Vrana Säteri utanför Sköllersta i Närke. Det var problem med ogräs och regniga höstar som gjorde att ägaren Stefan Lithell investerade i Sveriges största plog.

Det är en lättanvänd plog och jag har kört plogen manuellt i början. Möjligheten att koppla in plogen på Quad tracens programmerbara yttre hydraulikuttag är en fördel med traktorn, säger Stefan Lithell på Vrana Säteri där man har ett exemplar av Sveriges största plog, Kverneland PW 100. Foto:Lars Ullén
Kverneland PW100 används nu på Vrana Säteri. Totalt har 200 hektar plöjts med den nya plogen som fungerar bra på mulljord. Plogen är utrustad med plastplogkroppar för att inte mulljorden skall klibba fast på plogkroppen.

– Jag har köpt en plog som matchar min övriga maskinpark och framförallt min midjestyrda bandtraktor Quad trac Case IH, på 530 hästkrafter, säger Stefan Lithell.

– Jag vårplöjer hälften av arealen och det är viktigt att snabbt kunna komma ut med såmaskinen efter plöjningen. Den extra tid jag kan tjäna här är guld värd både under vår och höst.

Plöjt 200 hektar

Mikael Lithell, son till Stefan, är nöjd med
den nya plogen och har vårplöjt 200
hektar i år.
Plogen är tillverkad av Kverneland och är uppdelad i en åttaskärig delburen plog­sektion och en fyrskärig buren plogsektion. Den fyrskäriga plogsektionen är upphängd på den åtta­skäriga plog­sektionen i ett trepunktsfäste. Plogen kan användas som en fyrskärig buren växelplog, en del­buren åttaskärig växelplog eller som en tolvskärig bogserad växelplog, vilket ger plogen stor flexibilitet.

– Totalt har jag plöjt cirka 200 hektar med den nya plogen som fungerar bra. Den gör ett bra arbete på mina mulljordar. Att ställa om plogen från mulljord till lerjord med att byta plogkroppar tar en förmiddag och kräver två man och en lastmaskin, säger Stefan Lithell.

Plogen gör bäst arbete i cirka åtta kilometer i timmen på fastmarksjordar och nio-tiokilometer i timmen på mulljordar. Då vänds tiltorna och jorden ned på ett bra sätt. Kör man snabbare  blir inblandningen av växtmaterial sämre och så slits dessutom plogkropparna betydligt mer.

– Plogen manövreras i detta fall från Quad tracens programmerbara yttre hydraulik­uttag men den kan också beställas med Isobusmanövrering via traktorns terminal eller via en Isobusterminal från Kverneland.  Den maximala bredden är sex meter och bredden går att justera med hydrauliken, säger Lars Ullén, regionchef på Kverneland.

Tidigare plöjningsfritt

Stora problem med örtogräs har gjort att man fått tänka om på Vrana Säteri. Främst är det de klassiska mull­jord­ogräsen som dån, pilört, snärjmåra och våtarv som ställt till problem. De kemiska preparaten har fungerat allt sämre i fält och en viss resistens verkar ha uppkommit, vilket gör att ogräsbekämpningseffekten är betydligt sämre i dag jämfört med tidigare.

– Den plöjningsfria odlingen kräver att den kemiska ogräsbekämpningen fungerar bra, men här har både antal godkända preparat blivit färre och även de rekommenderade kemiska preparaten fått allt sämre effekt. Detta håller på att bli ett problem för många, säger Stefan Lithell.
Detta har medfört att man valt att byta taktik för att kunna gynna värd grödorna på ett förhoppningsfullt mer optimalt sätt.

– Jag har fått byta strategi. Nu är det plogen som gäller igen och jag tycker redan att jag ser en skillnad på minskad ogräsförekomst i mina vårsådda grödor med plogen. Sedan så är tanken att bildharva och harva vid uppkomst också och därmed minska utrymmet för ogräsen.

Med ett plogdjup på 25 centimeter hoppas man kunna missgynna ogräsen så mycket som det går. Ogräsfrön som bildas under fjolåret hamnar underst och den jord som hamnar överst har en betydligt mindre mängd med ogräsfrön i sig.
Trots sin storlek är plogen är lätt att fälla ihop till ”butterfly-läge” och transportera mellan fälten. Plogen kan användas som en fyrskärig buren växelplog, en delburen åttaskärig växelplog eller som en tolvskärig bogserad växelplog, vilket ger den stor flexibilitet.

Repar sig snabbt

Efter plöjningen görs fälten iordning för sådd. Efter vårsådden blindharvas fälten cirka en vecka efter sådd. Djupet är cirka fyra centimeter om fröet är sått på fem till sex centimeter. Tio dagar efter uppkomst av säden harvas fältet igen med samma djup om det är möjligt. Då har fröet fått minst två till tre blad och är mindre känsligt för mekanisk bearbetning.

– Det ser tufft ut direkt efter harvningen, men grödan repar sig snabbt: redan en till två dagar efter har den repat sig och den har då ett ordentligt försprång jämfört med ogräsen, säger Stefan Lithell.

Effekten av ogräsharvningarna beror mycket på vädret och tajmingen. Ogräsen får inte bli för stora, max en till två centimeter. Vädret ska helst vara torrt i två dagar för att man ska få en bra effekt på harvningen. Kommer regn direkt efter växer många ogräs om igen.

– Om jag får in två harvningar är ogräsen mindre och då får jag också en bättre effekt på min kemiska ogräs bekämpning. I år har jag lyckats med att harva cirka hälften av det vårsådda två gånger. Nu ser jag fram emot en bra skörd och perfekt plöjningsväder, avslutar Stefan Lithell.

Olle Ryegård
Tel: 019-16 61 30
E-post: redaktionen@ja.se

Artikeln publicerades söndag den 28 juli 2013

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste