Reglering ger blötare marker

I och med den nya ombyggnaden av Slussen vill Stockholm stad reglera Mälaren. Man vill sänka de högsta vattennivåerna samtidigt som kompensation för detta är att skapa ett högre vattenstånd på våren för att gynna naturmiljö vid Mälarens strand. Resultatet missgynnar vissa låglänt oinvallade jordbruksmarker i området och leder till försenat vårbruk och betessläpp.

Planen enligt den miljödomsansökan som projekt Slussen tagit fram är att öka möjligheten att tappa vatten från Mälaren med mer än det dubbla för att minska dagens höga översvämningsrisker runt Mälaren. När möjligheten att tappa ut vatten ökar måste Mälarens reglering göras om. I den nya regleringen behöver man ta hänsyn till bland annat bebyggelse, jordbruk och till ett antal Natura 2000-områden med strandängar och våtmarksmiljöer.

Förslaget är att vattennivån ska höjas ca 1 dm i mars och sedan dala ner mot mitten av maj till i stort sett nuvarande nivå. Under den normala vårbruksperioden i andra halvan av april, kommer medelvattenståndet att höjas med fyra centimeter. Det är denna vårpuckel som enligt utredningar från Jordbruksverket kommer att ha en skadlig effekt på oinvallade lågt liggande jordbruksmarker med en försämrad dränering av åker- och betesmarker med ett försenat vårbruk som följd.

Fakta
Vad: Miljödomsansökan kring reglering av Mälaren och ombyggnad av Slussen.

Hur: Genom att bygga nya och större avtappningskanaler och ny sluss mer än dubbleras kapaciteten att tappa ut vatten från Mälaren. Samtidigt tar Stockholms stad fram en ny reglering av Mälaren.

Varför: Minskar dagens höga översvämningsrisker runt Mälaren. Tryggar dricksvattnet för 2 miljoner människor i Mälardalen, skyddar jordbruksmark, bebyggelse och infrastruktur med mera. Samtidigt främjas naturmiljön nära Mälaren, till exempel Natura 2000-områden med strandängar genom ett högre vattenstånd på våren.

Problem: Regleringens kompensation för naturvården försämrar bland annat vårbruket för lågt liggande oinvallade jordbruksmarker kring Mälaren.

När: Miljödomsansökan ska upp i mark- och miljödomstolen den 15 oktober.

Läs mer och se vilka marker som drabbas via en digital karta: http://korta.nu/jordbruk-slussen

Källa: Stockholms Stad

Markvärdet sjunker

Vem som ska få ersättning och i vilken omfattning har undersökts av Jordbruksverkets vattenenhet. I beräkningarna har man tagit hänsyn till hur medelvattennivån påverkar skörden under vegetationsperioden, om vårbruket blir försenat, om det blir försämrade betesmarker närmast sjön och hur högvattnet påverkar markerna. I och med en ny reglering kommer låga högvattenstånd återkomma mer frekvent vilket är till skada. Medan de riktigt höga vattenstånden kommer att återkomma mer sällan eller till och med försvinna, något som enligt Jordbruksverkets utredning är positivt för berörda marker.

Markvärdet för den berörda åkermarken som inte är invallad kommer att sjunka omkring fyra procent i genomsnitt. Sammanlagt kommer cirka 6000 hektar oinvallad mark att påverkas. Av detta är cirka 4400 hektar åkermark och 1600 hektar är betesmark, enligt Jordbruksverkets beräkning. Den invallade arealen bedöms inte påverkas negativt.

Den 15 oktober kommer miljödomsansökan att tas upp i mark- och miljödomstolen i Nacka.

Carolina Wahlberg
Tel: 019-16 61 35
E-post: carolina@ja.se