DEL 2 - Så påverkar miljökraven konkurrensen
Konkurrenskraften är en ständigt återkommande fråga för svenskt jordbruk. I den här delen av vår serie om konkurrenskraft är skillnader på miljöområdet i fokus.
Inom EU finns gemensamma regelverk på miljöområdet, men vissa länder har i sin nationella lagstiftning tagit ytterligare steg. För att strukturera jämförelsen är det bra att titta på ett område i taget. Mattias har i jämförelsen valt ut tre områden för att göra en översiktlig jämförelse av miljöreglerna.
– Vi har valt att titta lite extra på miljöreglerna för näringsläckage, växtskydd och GMO, tre områden med betydelse för jordbruket.
Mattias menar att svenska lantbrukare generellt är duktiga på att följa regler som har med miljö att göra. Till exempel har vi frivilliga program som Greppa Näringen. I en del andra europeiska länder har man istället obligatoriska krav på att lämna in så kallade ”gödselräkenskaper” vilket leder till en del merarbete.
| Mattias Gotting.Foto: privat |
Fokus på fosfor
Det så kallade ”Nitratdirektivet” innebär att mängden stallgödselkväve som får spridas begränsas till 170 kilo per hektar. Dessutom måste alla länder ange vilka områden som är känsliga för höga nivåer av nitrat. Danmark, Tyskland, Irland, Finland och Nederländerna har till exempel angett hela sin landareal som nitratkänslig. Men för länder som har mycket djur och intensiv vallodling finns det möjlighet att ansöka om undantag från Nitratdirektivet, och då är det tillåtet att gödsla 230-250 kilo kväve per hektar vall, ett undantag som utnyttjas av bland annat Danmark, Tyskland, Irland och Nederländerna. Sverige har genomsnittligt inte lika intensiv djurproduktion och inget undantag, dock finns det ett betydligt större fokus på fosfor.
– För svenska lantbrukare är den svenska regeln om max 22 kilo fosfor per hektar av betydligt större betydelse, särskilt för grisproduktionen, menar Mattias.
Regeln som begränsar mängden fosfor som får spridas innebär att en svensk grisbonde med ett visst djurantal behöver större spridningsareal än en dansk lantbrukare med samma mängd djur, något som innebär en högre kostnad eftersom gödseln behöver transporteras längre sträckor (se räkneexempel).
Sveriges konkurrenskraftPlus |
Sverige kan hamna i kläm
När det gäller växtskydd finns det mycket att studera. Reglerna handlar om både preparat och användning. Det finns krav på sprutor, spolplatser, skyddsavstånd med mera. Eftersom växtskydd är ett så komplext område kan det vara svårt att göra en översiktlig jämförelse, men statistiken säger en hel del.– Bland de länder jag tittat närmare på ligger Sverige lägst när det gäller användning av växtskyddsmedel. Det gäller både insektsmedel, ogräsmedel och svampmedel, berättar Mattias.
Det land som toppar statistiken i alla kategorier är Nederländerna, vilket troligtvis beror på deras intensiva trädgårdsodling.
Sveriges låga användning borde dock kunna innebära en konkurrensfördel.
– Man kan tycka att Sveriges låga användning av växtskyddsmedel borde innebära att svenska livsmedel blir mer efterfrågade menar Mattias.
Växtskyddsmedel har stor inverkan på grödors kvalitet och avkastning. Därför är det en stor utmaning att svenska myndigheter jobbar så intensivt för en giftfri miljö där miljöpåverkan inom Sverige i stort sett är det enda som beaktas.
– Ett problem kan vara att den svenska marknaden för växtskydd blir så liten att det inte lönar sig att ta fram preparat specialanpassade för svenska behov och regelverk. När det gäller exempelvis trädgårdsnäringen är stor del av produktionen så begränsad att odlarintresset kommer i skymundan och produktionen riskerar att slås ut, säger Mattias.
Merkostnad för foder
Svenskt jordbruk utmärker sig genom branschöverenskommelsen att inte använda GMO-grödor i foder. På grund av detta uppstår en del kostnader, dels genom att GMO-fritt foder är dyrare att producera, men också på grund av att det måste särskiljas från annat foder.De flesta EU-länderna använder GMO-soja i sin animalieproduktion.
– Att vi endast använder GMO-fritt foder skulle kunna vara ett mervärde för svenska livsmedel, men det måste i så fall kommuniceras bättre och få ökat genomslag i handeln, menar Mattias.
-468x240.gif)
