Förvirring kring förgröningsstöden

Redan nu börjar det bli aktuellt att fundera runt det nya gårdsstödet som börjar gälla från och med 2015. Något som många verkar ha grubblat över är den nya delen av gårdsstödet som kallas för förgröningsstöd. I och med förgröningsstödet kommer det fler villkor och regler för lantbrukare att uppfylla. Jordbruksaktuellt försöker här att reda ut eventuella frågetecken.

För att få gårdsstödet 2015 behöver man uppfylla en del nya krav. Den största nya delen av gårdsstödet är förgröningsstödet som står för ungefär 30 procent av 2014 års grundstöd. För att få den delen ska bland annat fem procent av den totala åkerarealen utgöras av så kallad ekologisk fokusareal. De nya reglerna bottnar i den europeiska jordbrukspolitiken och en del av syftet är att öka biologisk mångfald.

Stödrätterna kommer att finnas kvar men deras värde kommer att sänkas med 45 procent. Dessa pengar ska istället föras över till tre nya stöd, nämligen förgröningsstödet som står för 30 procent, stöd till nötkreatur som står för 13 procent och stöd till unga lantbrukare på två procent.

 

De nya reglerna har enligt Jordbruksverket uppkommit för att många EU-länder tycker att de håller jorden i bra skick, minskar kväve­utsläpp och håller växtsjukdomar borta, och vill premieras för det.

Ingemar Henningsson på Hushållningssällskapet i Kristianstad menar att informationen från Jordbruksverket inte nått ut till lantbrukarna. Foto: Hushållningssällskapet Kristianstad
BRISTANDE INFORMATION

Enligt Ingemar Henningsson, som jobbar med EU-rådgivning på Hushållningssällskapet i Kristianstad har den bristande informationen från Jordbruksverket varit det största problemet gällande det nya gårdsstödet.

– Det är för lite information som kommit ut till lantbrukarna. De har inte kunnat göra anpassningar för att uppfylla de nya kraven i tid, vilket leder till nödlösningar. Reglerna ändras dessutom lite vartefter och detaljerna är inte spikade ännu, säger han.

På Jordbruksverket är man medveten om den bristande kommunikationen.

– Av olika skäl har inte informationen från oss nått ut. Ibland har den helt enkelt inte funnits. Oftast finns den dock, men når inte fram till jordbrukarna, säger Lars Hansson på Jordbruksverkets avdelning för gårdsstöd och fortsätter:

‒ I vissa fall har inte heller Jordbruksverket haft fullständig information då en del ärenden legat på EU-kommissionens bord.

EKOLOGISKA FOKUSARIALER

– Diskussionen har pågått länge om detaljerna gällande vilka grödor som ska få användas i Ekologiska Fokusarealer, EFA, och det är ännu inte förankrat med kommissionen. Detta i sin tur har lett till att vi antingen inte vetat vad vi skulle gå ut med för information eller så har informationen inte nått ut till de lantbrukare som berörs, säger Lars Hansson och fortsätter:

– En ekologisk fokusareal kan förutom träda, exempelvis bestå av baljväxter som åkerböna eller grönärt, men för att uppfylla kraven ska höstsådd följa efter skörd. Det är något som de flesta strävar efter men om det skulle bli en sen skörd är det inte möjligt.

Hur fungerar det, vågar man satsa på baljväxter som ekologisk fokusareal eller måste man lägga mark i träda för att vara på den säkra sidan?

– Jag kan inte svara på det. Den synpunkten har kommit även internt men ännu har vi inget svar på det. Jag tror att höstsåddskravet hänger på om det är genomförbart eller inte, men det är ett preliminärt uttalande. Vi är dock medvetna om att detta är en teknikalitet som har stor betydelse för de som sysslar med den typen av produktion, säger Lars Hansson.

När får man klara besked om vad som gäller?

– Någon gång i mitten på oktober går föreskriften ut på extern remiss och då hoppas vi att den är så genomtänkt att vi kan ta fram tydliga riktlinjer. Vi har då fått in en första omgång synpunkter på tänket innan den skickades som remiss, säger Lars Hansson.

Innan förskriften går ut på extern remiss handlar det om att göra avstämningar med chefer och jurister. Sedan går den ut till olika enheter inom Jordbruksverket.

– Vi som jobbar med föreskrifter kan mycket om det, men vi kan inte alla områden i detalj. Därför granskas remissförslaget av andra sakkunniga. Officiellt är det inga lantbrukare som granskar förslaget innan remissen går ut, men om det behövs så finns de resurserna att tillgå, berättar Lars Hansson.

Vad händer om man missat kraven för att få förgröningsstödet?

– Det finns inget annat sagt än att kraven gäller. Men i liknande situationer har undantagsbestämmelser uppkommit vid ett konkret problem. Än så länge finns det inget konkret problem och därmed inga undantag. Det värsta som kan hända är att man missar förgröningsstödet, det kan röra sig om runt 30 procent av 2014 års gårdsstöd, berättar Lars Hansson.

Ekologiska fokusarealer, EFA

Om du har mer än 15 hektar åkermark i slättlandskap, måste minst fem procent av åkerarealen vara så kallad ekologisk fokusareal, (EFA). EFA behöver inte vara ekologiskt odlad, men ska vara bra för den biologiska mångfalden. När man ska beräkna sina fokusarealer använder man viktningsfaktorer då olika grödor är värda olika mycket.

Träda x 1

Salix x 0,3

Kvävefixerade grödor x 0,7

Vallinsådd på vår eller försommar x 0,3

Om man har mindre än 15 hektar åkermark behövs ingen fokusareal. Detsamma gäller om man har man minst 75 procent träda eller vall och mindre än 30 hektar åker. Sista undantaget gäller om man har minst 75 procent betesmark eller vallodling i minst fem år och en åkerareal på mindre än 30 hektar.

En gård som är certifierad enligt EU-ekologiskt får förgröningsstödet utan att följa några förgröningsvillkor.

Minst två grödor

Om man har tio till 30 hektar åkermark så ska man ha minst två grödor och den gröda man har mest av får max täcka 75 procent av arealen.

Höst och vårvarianterna räknas som olika grödor även om det är samma sädesslag. Exempelvis vårkorn och höstkorn som är två olika grödor.

Om man odlar grödblandningar så räknas de däremot som en gröda.

Katarina Johnsson
Katarina Johnsson
Tel: 070-003 98 07
E-post: katarina@ja.se

Artikeln publicerades torsdag den 09 oktober 2014

Kommenterarer till artikeln

Kalle skrev 2014-10-09 20:01:50:

Detta måste vara något av det mest idiotiska förslag som någonsin skådats. Under förra landsbygdsprogrammet avsattes miljontals kronor i stöd till bland annat dränering och bevattning. Marker som tidigare låg i träda investerades på för att öka produktion och konkurrenskraft. I den nya politiken ska vi ta marken ur drift igen. Blir förbannad och irriterad över slöseriet, hur ska jag som lantbrukare förklara detta för konsument? Att det är detta vansinne de betalar skatt för.

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Relaterat

Senaste