Svenska avelsbesättningar helt fria från MRSA

Under hösten har en MRSA-kartläggning av livdjursproducerande grisbesättningar utförts i Sverige. Nu är resultatet klart: svenska avelsgrisar är helt fria från MRSA.

Den svenska MRSA-kartläggningen visar noll procent förekomst i de svenska avels- och hybridbesättningarna. Foto: Carolina Wahlberg
– Sveriges grisföretagare lägger ner ett stort arbete på att ha en bra djurhållning, på att skydda djuren för smittor och bibehålla vår låga antibiotikaförbrukning. Det här resultatet visar att vi så här långt agerat rätt trots att smittan är så spridd ute i Europa. Att vi dessutom har EU:s lägsta antibiotikaanvändning pekar på att vi är duktiga på att hantera smittor, säger Ingemar Olsson, ordförande Sveriges Grisföretagare.

Grafiken visar uppbyggnaden av det svenska grisbeståendet. I MRSA-kartläggningen har avels- och hybridbesättningarna testats. Det är grisarna från dessa besättningar som är basen för samtliga slaktgrisar i Sverige. Att MRSA-förekomsten är 0 % i dessa led, ger goda förutsättningar för total MRSA-frihet i all svensk gris vi äter. Tryck på bilden för att göra den större. Illustration: Vilhelm Ektander

 Hot mot folkhälsan

Kartläggningen är gjord som ett samarbete mellan Jordbruksverket, Statens veterinärmedicinska anstalt och Svenska Djurhälsovården. Grisar på samtliga livdjursproducerande gårdar i Sverige har provtagits.

MRSA är en bakterie som är resistent mot antibiotikan meticillin. Köttet från MRSA-smittade grisar är inte farligt att äta, men resistensen riskerar att spridas mellan grisar, människor och andra bakteriearter. Antibiotikaresistens har av Världshälsoorganisationen (WHO) klassats som ett av vår tids största hot mot folkhälsan.

Att svenska avelsgrisar är fria från MRSA är resultatet av ett idogt arbete med förebyggande djurhälsovård, låg antibiotikaanvändning och noggrant smittskydd på gård.

– Resultatet är ett kvitto på att den svenska modellen för smittskyddsarbetet fungerar och att näringens goda arbete ger resultat. Vi har ett gott smittoläge i dag och det är viktigt att vi behåller det. I det fortsatta arbetet kommer berörda folkhälso- och djurhälsomyndigheter bland annat värdera risken för att smitta förs in i svenska grisbesättningar via människor, säger Ingrid Eilertz som är chef för avdelningen för djurskydd och hälsa på Jordbruksverket, i ett pressmeddelande.

MRSA i andra länder

I flera andra länder är förekomsten av MRSA bland grisar hög och spridningen har ökat lavinartat de senaste åren. Många länder har inte totalkoll på hur stor förekomsten är, men Danmark undersökte en del av sina besättningar under hösten 2014 och hittade MRSA hos 63 procent av de livdjursproducerande besättningarna. I Tyskland hittade man år 2009 MRSA hos närmare 70 procent av slaktgrisbesättningarna.

Jordbruksaktuellt
Tel: 019-16 61 30
E-post: redaktionen@ja.se

Artikeln publicerades måndag den 19 januari 2015

Kommenterarer till artikeln

agronomen skrev 2015-01-20 08:42:30:

Utmärkta nyheter. Stor eloge till alla aktörer inom grisbranschen för det enormt skickligt genomförda marknadsföringsarbetet under 2104. Fortsätt nu med denna nyhet som avstamp för att stärka förtroendet för svenskt griskött och lönsamhet. Kom ihåg att kotletten är inte värd en krona förrän den är såld.


Kallle skrev 2015-01-19 16:37:57:

@lotta Det är billigast så, därför är det lagligt, någon tjänar en massa pengar..


lotta skrev 2015-01-19 16:12:20:

Hur kan d va lagligt att ta kött från länder då köttet inte är helt ok? Vi har ju egna grisfarmar som är fria från MRSA.

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Relaterat

Senaste

Det är kunden som betalar

Krönika: Har du under senaste åren hört uttrycket ”Pricing power”, eller prissättningskraft på svenska? Det handlar om företag som har möjlighet att höja priserna utan att tappa marknadsandelar. I tider av inflation har begreppet aktualiserats då möjligheten för företag att föra över högre produktionskostnader på konsumenterna påverkar inflationens utveckling över tid. Hur står det till med lantbruksföretagens prissättningskraft?

 

Kommentera