Importen av kött minskar

Under 2014 minskade importen av både nöt- och griskött samtidigt som exporten och produktionen ökade. Den största minskningen stod griskött för, både i relativa och absoluta tal.

Importen och förbrukningen av kött har bara minskat vid ett fåtal tillfällen sedan Sveriges EU-inträde. Senast marknaden krympte var i samband med den globala finanskrisen 2009.

Totalt sett sjönk konsumtionen av kött under 2014 med 0,7 procent, siffran är dock fortfarande historiskt sett hög på 87,1 kilo per person och år. Vi åt mer lamm- och fågelkött men mindre griskött och en oförändrad mängd nötkött.

Mer svenskt kött

Andelen svenskt kött av förbrukningen ökade för gris-, nöt och fågelkött, och minskade för lammkött.

Importen av griskött minskade 6,9 procent till 133 000 ton. Det innebär att importen av griskött fortsatte att minska under hösten 2014 jämfört med statistiken för det första halvåret då minskningen låg på 5,7 procent.

Importen av nötkött minskade under 2014 med 1,3 procent till 135 000 ton. Vilket innebär att importen under hösten steg jämfört med importen under de första sex månaderna. För första halvåret av 2014 redovisade Jordbruksverket en nedgången av importen med 7,0 procent jämfört med samma period 2013.

Kommer trenden att fortsätta?

Sedan Sverige blev EU-medlem har förbrukningen av kött ökat, samtidigt som den svenska produktionen minskat (undantaget fågelkött och lamm) och importen ökat.

Utvecklingen under 2014 är ett trendbrott, och i år får framtiden utvisa om trendbrottet håller i sig och vi ser en början på en ny trend.

En utmaning för trenden med minskad import av kött är prisskillnader jämfört med konkurrentländerna.

Mervärden som vi idag ser kopplade till smittskydd skulle också kunna skadas om vi får ett sjukdomsutbrott i Sverige.

Svårt att hänga med

Om efterfrågan på svenskt kött ökar så behöver också produktionen kunna växa. Och för att stimulera en ökad produktion behöver vi se en högre prisnivå för bondens djur. Lönsamheten måste förbättras i råvaruproduktionen för att kunna tillgodose en ökad efterfrågan.

Statistiken över förprövade stallar i landet, som är ett mått på producenternas investeringsvilja, ser inte särskilt ljus ut och på grissidan har stallar för suggor och slaktgrisar endast förprövats i fyra respektive sex län 2014.

Svensk animalieproduktion har svårt att på kort tid öka produktionen och detta utgör en begränsning för att förstärka den utveckling vi nu ser början på, skriver Jordbruksverket i en kommentar.

Larm påverkar mest

Det som påverkar vår köttkonsumtion har historiskt sett varit larm, galna kosjukan är det tydligaste exemp­let som under 2001 ledde till konsumtions- och prisfall på 25 procent inom EU.

Även trender, inkomst och priser påverkar vad vi äter och köttkonsumtionen har generellt en hög känslighet för förändringar i hushållens ekonomi.

Klimatdebatt och djurskydd bedöms ha inflytande på en del konsumenters val av livsmedel.

Bakom trendbrottet 2014

Här listas några av de faktorer som Jordbruksverket anser ligga bakom den ökade marknadsandelen för svenskt kött under förra året.

Valutakursutvecklingen med en svag svensk krona har under 2014 missgynnat importen till Sverige.

Användningen av antibiotika till lantbrukets djur debatterades flitigt i olika sammanhang. Sverige är sedan lång tid tillbaka det EU-land som använder minst antibiotika till lantbrukets djur och även internationellt sett har Sverige en låg förbrukning.

Förekomsten av multi­resistenta bakterier i utländsk grisproduktionen och konsekvenser av detta för människohälsan uppmärksammades. En svensk undersökning av avelsgrisar har visat att dessa är fria från MRSA.

Att livsmedelsindustrin och handelskedjorna nu byter ut en del av importköttet mot svenskt kött har stor betydelse för utvecklingen av svensk köttproduktion, då konsumenterna påverkas av vad som exponeras och marknadsförs.

Den offentliga upphandlingen ställer allt oftare krav knutna till miljö och djurskydd.

Erik Brink
Erik Brink
Tel: 070-600 45 48
E-post: erik@ja.se

Artikeln publicerades fredag den 20 mars 2015

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste