Mer kunskap om biologiskt växtskydd och sprutteknik

Institutet för jordbruks- och miljöteknik, JTI, och rådgivningsföretaget Visavi har startat ett projekt för att öka kunskapen om hur biologiska växtskyddsmedel kan användas bättre i växthusodlingar, frilandsgrönsaker, fruktodlingar och i bärodlingar.

Odling av broccoli är ett exempel som man hoppas projektet ska ge bättre förutsättningar för i framtiden. Projektet görs i samarbete mellan rådgivningsföretaget Visavi och JTI, tanken är att kombinera olika expertområden och erfarenheter. Till hjälp har de såväl svenska som utländska växtskyddsexperter. Foto: Micael Goth
Användning av biologiska växtskyddsmedel är viktigt i växthus-, frilands-, bär- och fruktodlingar som arbetar antingen med integrerat växtskydd eller ekologisk odling. I första hand sker detta med förebyggande åtgärder i stället för att enbart använda kemiska bekämpningsmedel. Integrerat växtskydd är numera, enligt ett EU-direktiv, obligatoriskt för all odling som inte är ekologisk.

– Biologiska bekämpningsmedel är kontaktverkande och måste därför träffa skadegöraren för att fungera. Den appliceringsteknik och utrustning som används idag är anpassad för kemiska växtskyddsmedel, som till viss del har andra krav. Men kunskapen om hur mycket som behöver träffa och hur man åstadkommer det saknas ännu. Det är det vi ska undersöka i det här projektet, säger Klara Löfkvist, forskare vid JTI:s kontor i Lund.

– Med införandet av tillägg till Maskindirektivet och de standarder som kopplas till det, är det nu krav på omröringskapacitet och kvalitet på nya sprutor som säljs i Sverige. Tidigare har det funnits krav för sprutor som skulle säljas i Tyskland, men inte här, berättar Eskil Nilsson.
Vilken teknik vill ni lyfta fram?

– Vi vill ännu inte lyfta fram något för vi har inga färdiga resultat, men det kanske är så att bandsprutor med flera spridare kan vara bra i någon gröda, vinklade spridare i någon annan, sprutning underifrån i andra. Det hela handlar om att använda den tekniska utrustning som finns inom sprutteknik på ett sätt som ger så goda effekter som möjligt, menar Eskil Nilsson, vid Visavi.

Finns det teknik som är sparsamt använd, trots att den är bra?

– Vi såg i ett tidigare projekt inriktat på prydnadsväxter i växthus, att Dropleg-tekniken kan fungera bra i vissa lägen. Men återigen, vi vet ännu inte om det är praktiskt eller ekonomiskt möjligt att använda tekniken, säger Klara Löfkvist.

Vilken kunskap tror ni främst saknas?

– Hur olika biologiska medel ska appliceras i olika kulturer. Vilken typ av spruta och inställningar som är rätt när det gäller spridarstorlek, riktning, tryck och vätskemängd, säger Eskil Nilsson.

– Projektet genomförs genom studier i odlingar, laboratorietester, uppföljningar i odlingar, försök och implementering i praktisk odling, säger Klara Löfkvist, forskare vid JTI.

APPLICERINGEN VIKTIG

Växtskydd handlar om att skydda odlingar från skadeinsekter eller sjukdomar orsakade av bakterier eller svampar.

– För att lyckas med det, är det viktigt att växtskyddsmedel appliceras på rätt sätt i odlingen. Kanske är det ännu viktigare när det gäller biologiska preparat, som ofta kräver direktkontakt med skadegörarna för att fungera, säger Klara Löfkvist.

När till exempel rovkvalster används för att bekämpa skadeinsekter i odlingarna, är spridningsjämnheten helt avgörande för hur effektiv behandlingen blir, eftersom rovkvalster inte har vingar utan rör sig över begränsade ytor. När ”goda” svampar eller bakterier sprutas i odlingen, gäller det att tränga in i bladverket eftersom många skadegörare sitter på bladens undersida.

– Genom att välja rätt teknik för sprutningen, exempelvis spridartyp, droppstorlek, tryck, vätskemängder och riktning på sprutdusch, kan man tränga in i bladverket. Den appliceringsteknik som vi använder i dag är utvecklad för kemisk bekämpning och kunskapen är begränsad om hur man ska applicera biologiska preparat på bästa sätt. Men det finns också teknik som används för kemiskt växtskydd och som skulle kunna tillämpas för biologiskt växtskydd, om den används på ett nytt sätt, säger Klara Löfkvist.

RÄKNAR MED SÄKRARE EFFEKTER

Projektets fokus är brett och arbetet bedrivs med applicering i växthusodlingar, frilandsgrönsaker och bärodlingar. Målsättningen är att resultaten från projektet ska kunna användas praktiskt i odlingar.

– Vi räknar med att projektet ska ge säkrare effekter av biologiska växtskyddsmedel. För växthusen kan det förhoppningsvis även resultera i minskade vätskemängder och mindre tidsåtgång. Sådant är avgörande när det gäller att få den framtida odlingen produktiv och lönsam, säger Klara Löfkvist.

Hur långt tror ni att det är möjligt att ersätta kemiska bekämpningsmedel med biologiska växtskyddsmedel?

– Det vet varken vi eller någon annan. Men vi tror att de kommer att användas både i system helt utan kemiska medel, och i system där de ibland kompletterar i odlingar med kemiska växtskyddsmedel där det saknas biologiska medel, och omvänt naturligtvis. Men det beror på tillgången av preparat på marknaden. Dessa preparat ska också genomgå granskning och godkännande för att få användas. Det är ingen självklarhet att preparat är utan risker för att de inte är kemiska, menar Klara Löfkvist.

Projektet, som beräknas vara klart 2017, finansieras av Stiftelsen Lantbruks­forskning.

Projekt om biologisk växtskydd

Institutet för jordbruks- och miljöteknik, JTI, har startat ett projekt för att lära mer om hur man bättre kan använda biologisk växtskydd i växthusodlingar, frilandsgrönsaker, fruktodlingar och i bärodlingar. Detta tillsammans med rådgivningsföretaget Visavi God lantmannased. Projektet pågår till och med 2017 och finansieras av Stiftelsen Lantbruksforskning.

Micael Goth

Frilansjournalist

Artikeln publicerades tisdag den 24 mars 2015

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste