Optimera för ett lönsamt växtskydd

Det finns både ekonomiska och miljömässiga incitament att jobba med integrerat växtskydd, IPM. Egentligen är det något de flesta lantbrukare gjort under en längre tid just av dessa anledningar, men nu blir det förordningar av odlingsråden.

IPM går ut på att man ska minska användningen av kemiska växtskyddsmedel. Tillsynen, liksom råden gällande IPM, grundar sig på de fyra områdena: förebygg, bevaka, behovsanpassa, och följ upp. Genom att dokumentera vad man gör för att tillfredsställa de olika områdena har man bra på fötterna vid en tillsyn. 
Klicka på bilden för större version.
Grafik: Malin Strandli

 Integrerat växtskydd handlar om att använda kemiska växtskyddsmedel på ett hållbart sätt. Genom att jobba i fyra steg kan man få hjälp att fundera igenom sitt behov av och hur man på bästa sätt kan använda sig av växtskydd. I och med att integrerat växtskydd är en förordning är det viktigt att se till att man kan visa att man jobbar med de olika punkterna, när en inspektör kommer och grans­kar arbetet.

Jordbruksverket har en modell som de utgår ifrån, denna är uppdelad i de fyra delarna: förebygg, bevaka, behovsanpassa och följ upp.

Att förebygga uppkomsten av faktorer som kan förstöra skörden är en av grundpelarna inom integrerat växtskydd. Det gäller att fundera på flera olika parametrar, som alla kommer påverka hur bra eller dålig skörden blir. Bland annat kan man tänka på vilken gröda som ska odlas var, att jobba med växtföljden, anpassa odlingsteknik, välja en bra sort samt ha friskt utsäde.

Olika typer av förebyggande åtgärder passar sig för olika typer av odling. Genom att se till de lokala förutsättningarna och anpassa sig därefter kan man utforma något som passar gården, det finns inget framgångsrecept som fungerar för alla.

Bevaka

Att hålla koll på sina grödor är viktigt för att man ska komma in med rätt åtgärd vid rätt tid. Dels kan man bevaka i fält, men det finns även prognosmodeller som man kan använda sig av.

Skadegörare finns det gott om och de är aktiva vid olika delar av odlingssäsongen, därför gäller det att hålla uppsikt under hela perioden. Det finns även skadegörare som trivs på olika typer av jordar och därmed är det bra att hålla koll på olika delar av fältet.

Desto mer man kan om sina skadegörare, desto bättre chans har man att bli av med dem. Några som kan vara till hjälp är växtskyddscentralerna, som har bilder på olika skadegörare och som även kommer med rapporter om förekomsten av dem under växtsäsongen.

Behovsanpassa

Genom att använda precis lagom mycket växtskyddsmedel sparar man både pengar och miljö. För att avgöra vilken nivå man bör ligga på, finns det hjälpmedel som bekämpnings­trösklar, riskvärderingar och prognosmodeller. Dessa kan man hitta på Jordbruksverkets hemsida.

Följ upp

För att veta om det jobb du lagt ner har fungerat bra eller dåligt, är det viktigt att kontrollera genom att följa upp resultatet. Ett sätt är att jobba med en nollruta, där man inte utför de åtgärder som man annars gör i resten av fältet.

Dokumentera i sprutjournalen hur mycket som sprutats och hur de olika insatserna har fungerat. Från och med januari 2015 är det dessutom krav på att syftet med bekämpningen ska antecknas. Även om man lejer någon annan att spruta ska du kunna redogöra för varför man tog beslut om besprutning.

Om man å andra sidan är inhyrd att utföra en besprutning förväntas man ha kollat upp att uppdragsgivaren känner till begreppet integrerat växtskydd och har försökt förebygga problemen, till exempel genom växtföljd och sortval, samt har bevakat odlingen så att denne vet att en bekämpning behövs.

Varje år genomförs försök i fält gällande olika preparats effektivitet. Resultaten kan vara intressanta när det gäller val av växtskydd, information om dem hittar man på

www.sverigeförsöken.se.

Om man misslyckas vid en inspektion kan man bli straffad, men i och med att detta är första året som reglerna gäller har man som lantbrukare inte haft så stor möjlighet att anpassa sig till dem. Därför är risken att bli straffad, inte så stor enligt Jordbruksverket. I första hand har Jordbruksverket rekommenderat kommunerna, att ställa krav på att de som i dag inte jobbar med integrerat växtskydd, skaffar sig mer kunskap om ämnet.

Katarina Johnsson
Katarina Johnsson
Tel: 070-003 98 07
E-post: katarina@ja.se

Artikeln publicerades onsdag den 25 mars 2015

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste