Nästa vecka upphör mjölkkvoterna

Efter att ha introducerats 1984, släpps mjölkkvoterna fria nu på onsdag, den 1 april, vilket innebär att man får producera hur mycket mjölk man vill i respektive land inom EU.

Utveckling av mjölkproduktionen mellan 2004 och 2013 i procent. Under den illustrerade tioårsperioden är nedgången i svensk mjölkproduktion drygt tio procent. Jämfört med andra länder i vår närhet, har utvecklingen varit till Sveriges nackdel. Danmark har ökat sin produktion med 13 procent och Holland med drygt 15 procent. Grafik: Jordbruksverket Källa: EU-kommissionen

Slutdatumet för mjölkkvoterna bestämdes 2003 för att kunna ge EU:s mjölkproducenter en bättre möjlighet att svara på den globala växande efterfrågan. Det konfirmerades återigen 2008 med en rad åtgärder för att skapa en ”mjuklandning”.

Även med mjölkkvoterna, har EU ökat sin export av mejeriprodukter med 45 procent i volym de senaste fem åren och med 95 procent i värdeökning.

Marknadsanalyser visar på en fortsatt stark tillväxt, speciellt för förädlade produkter som ost, men även som ingrediens i sport- och dietprodukter.

Om man producerat mer mjölk än vad kvoterna tillåtit, har landet bestraffats med böter. Sverige är dock ett av de länder som minskat sin produktion av mjölk de senaste åren till skillnad från många andra EU-länder.

Kostnadsläget för att producera mjölk i Sverige är enligt Jordbruksverket högre än i konkurrerande länder. Bland annat beroende på ogynnsam struktur, svag konkurrens i insatsvaruledet, högre arbetskostnader och hårdare lagkrav.

Nedan finns en film som berättar kort om mjölkkvoternas historia.


Jordbruksaktuellt
Tel: 019-16 61 30
E-post: redaktionen@ja.se

Artikeln publicerades fredag den 27 mars 2015

Kommenterarer till artikeln

Jan-Erik Gasslander Folkpartiet Hedemora Socialliberal skrev 2015-03-28 22:25:18:

Jobb i mjölkproduktionen är låglöneyrken. Liksom textilindustrin som gick till Portugal o varvsindustrin som gick till Japan/Sydkorea måste mjölkbönderna inse att deras produktion kommer att slås ut av mjölk från länder so Lettland Litauen, Polen o inte minst Ungern - med låga arbetskraftskostnader och bättre jordar än vad Sverige har. Produktionen inom de areella näringarna utgör mindre än 1% av BNP och är beroende av att varje svensk normalstor familj betalar 10.000 kronor per å¨r i subventioner - helt i onödan. Använd dessa pengar till nåt bättre än att stoppa i fickorna på bönder som driver en ohållbar produktion.

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Relaterat

Senaste

Proppen kanske inte var en så dum idé?

Krönika: Första gången jag fick höra ordet ”agronom” var när min mamma berättade att de hade ”proppar” som jobbade på gården. De utbildade sig alltså till agronomer och gjorde den obligatoriska ”proppen”. Jag har hört många olika historier genom hela min uppväxt om när dessa proppar bodde på gården och hade diverse olika idéer för sig. Men nu finns inte proppen längre och därmed har det lämnat ett tomrum, eller är det kanske en kunskapslucka? 

Kommentera