Mer forskning om neonikotinoider

För första gången har man i ett forskningsprojekt undersökt hur Neonikotinoider påverkar både honungsbin och vilda bin. Studien visar att honungsbin klarar av bekämpningen bättre, medan vilda bin drabbas hårdare.

Humledrottning (Bombus terrestris) som flyger i ett av vårrapsfälten. Foto: Maj Rundlöf
Maj Rundlöf, projektkoordinator från Lunds universitet och en av författarna till artikeln om bin och neonikotinoider. Foto: Miranda Rundlöf

Forskningen har utförts av Lunds Universitet och Sveriges Lantbruksuniversitet, i samarbete med Jordbruksverket. Man har tittat närmare på hur neonikotinoider klotianidin påverkar både tama och vilda bin i Sverige. Forskningen som publiceras i tidskriften Nature visar att neonikotinoiden klotianidin påverkar vilda bin negativt, vilket är allvarligt då de står för pollinering av en stor del grödor. I Sverige räknas vilda bin som solitärbin och humlor.

– Vi såg en tydligt negativ påverkan på humlesamhällenas tillväxt och förmåga till reproduktion vid behandlade rapsfält, säger Maj Rundlöf, vid Lunds universitet, som var koordinator och vetenskapligt ansvarig för fältstudien, i ett pressmeddelande.

Utvärdera växtskyddsmedel

Studien visar att det finns ett behov av att utvärdera de risker som finns i samband med att nya växtskyddsmedel godkänns.

– Om vi endast undersöker hur ett nytt växtskyddsmedel påverkar honungsbin räcker det inte för att förutsäga konsekvenserna för vilda bin i verkliga landskap, säger Maj Rundlöf.

Hitta alternativ till neonikotinoider

Neonikotinoider används framförallt för att beta rapsutsäde vilket skyddar små plantor mot jordloppor. Men sedan 2013 har EU begränsat användningen av växtskyddsmedel när det gäller grödor som attraherar bin.

– Jag anser att resultaten visar att det är olämpligt att använda klotianidin i rapsodlingen. Vi behöver alternativa preparat och ny odlingsteknik för att kunna fortsätta odla vårraps i Sverige, säger Thorsten Rahbek Pedersen, projektledare på Jordbruksverket.

– Vi testar nu nya metoder för att hantera jordlopporna, säger Riccardo Bommarco, vid Sveriges Lantbruksuniversitet.

Projektet har genomförts i samarbete med Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare och biodlarorganisationerna och har finansieras av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Carl Tryggers stiftelse för vetenskaplig forskning, Kungliga fysiografiska sällskapet, Vetenskapsrådet och Formas.

Jordbruksaktuellt
Tel: 019-16 61 30
E-post: redaktionen@ja.se

Artikeln publicerades torsdag den 23 april 2015

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Relaterat

Senaste