Läkare och lantbrukare mot MRSA

Det finns nu ett nationellt kunskapsunderlag för läkare gällande hygienråd till lantbrukare som bär på MRSA och jobbar med djur. Syftet är att förhindra en spridning av bakterien mellan människa och djur.

Händerna är den största boven när det gäller att föra MRSA vidare från människa till djur. Därför är en god handhygien av stor vikt för att undvika smittspridning. Foto: Thinkstock
Människor och djur kan smitta varandra med resistenta bakterier och då förekomsten av MRSA i dag ökar bland människor, ökar också risken för att djur ska smittas.

– Än så länge har vi få fall av MRSA-smitta mellan människor och djur i Sverige, men problemen ökar i omvärlden. Vi behöver stärka det förebyggande arbetet för att undvika en liknande utveckling. Kunskapen som vi sammanställt kan vara en hjälp för att lyckas med det, säger Axana Haggar, utredare vid Socialstyrelsen, som varit projektledare för arbetet, i ett pressmeddelande.

För att undvika att MRSA sprids från människa till djur är det viktigt att tänka på följande:
  • Handhygien: att smittan sprids via händerna är det vanligaste och därför är en god handhygien den enskilt viktigaste faktorn för att hindra att smittan sprids. Händerna bör desinfekteras före och efter direktkontakt med djur eller djurgrupper. Det gäller även om man tagit i smutsiga föremål och om händerna är synligt smutsiga bör man tvätta dem med tvål och vatten innan desinfektion.

    För att minska risken för uttorkning av händerna som kan leda till bakteriefyllda småsår, bör händerna återfuktas efter avslutat arbete.

  • Arbetskläder: Dagligt byte av arbetskläder är att föredra och de ska tvättas i minst 60 grader för att bli smittfria. Kläder som används i hemmet bör inte användas bland djuren.

  • Föremål: Arbetsutrustning som hanteras i samband med djurkontakt kan även sprida smittan, det kan exempelvis vara mobilen och därmed bör man tänka på handdesinfektion.

  • Infekterade sår: Om man har ett infekterat sår på handen, är smittspridningen mycket stor, därför bör man undvika arbete med djur under sådana förhållanden. Om man har ett infekterat sår på ett annat ställe bör de täckas med förband som byts dagligen.

Jordbruksaktuellt
Tel: 019-16 61 30
E-post: redaktionen@ja.se

Artikeln publicerades måndag den 27 april 2015

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Relaterat

Senaste

Vad är det som (inte) händer?

Krönika: Året var 1797. De första försäkringarna mot hagelskador på skördar i Europa började ta form. Hagelskurarna kunde ge betydande ekonomiska konsekvenser för den enskilde lantbrukaren och en förlorad produktion innebar svält för samhället. En försäkringslösning bidrog till att hjälpa lantbrukarna att möta meteorologiska fenomen, där yrkeskunskapen inte kunde påverka utfallet av skörden. Hur har försäkringslösningarna inom detta område utvecklats de senaste 225 åren?

 

Kommentera