”Svenskt kött framstår som det naturliga valet”

Svenskt Kött anser att Världsnaturfondens initiativ Köttguiden är vällovligt. Dock saknar branschorganisationen en jämförelse av antibiotikaförbrukningen mellan olika länder.

Maria Forshufvud är vd för branschorganisationen Svenskt Kött. Foto: Svenskt Kött
– Svenskt kött framstår som det naturliga valet när jag läser guiden, säger Svenskt kötts vd, Maria Forshufvud, i ett pressmeddelande, och fortsätter:

– Vi delar Köttguidens uppmaning ät mindre men bättre kött, men med det tydliga tillägget att välja svenskt kött när du äter kött. Svenskt kött är bra val oavsett vilken typ av kött du väljer. Varenda mule och klöv behövs i Sverige för att hålla landskapet öppet och bevara den biologiska mångfalden. Och för en levande landsbygd.

Något Svenskt Kött däremot saknar är en jämförelse av antibiotikaanvändning mellan länderna.

– Friska djur behöver inte antibiotika. Svenska bönder har genom förebyggande djurhälsoarbete och långvarigt arbete med att bekämpa sjukdomar minskat behovet av att använda antibiotika. Idag är den lägst inom EU och det är synd att det inte kommer fram i Köttguiden, avslutar Maria Forshufvud.

Jordbruksaktuellt
Tel: 019-16 61 30
E-post: redaktionen@ja.se

Artikeln publicerades torsdag den 28 maj 2015

Kommenterarer till artikeln

Vi Konsumenter skrev 2015-06-01 20:56:22:

Alla nötkretaur och lamm betar inte i Sverige. En sortering och märkning av beteskött skulle underlätta för oss konsumenter, något vi framförde redan 2010 till handeln. Antibiotikafrågan har varit aktuell sedan den första köttguiden 2012. Problemet är att det inte finns någon uppdelning av antibiotikaförbrukning på djurslag, varken i Sverige eller i andra länder. I Sverige är ansvaret f f a Jordbruksverkets men det gäller faktiskt också att få samtliga veterinärer att inrapportera. Det är reglerat enl föreskrifter, men vissa veterinärer obstruerar. Det finns inga sanktionsmöjligheter.

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Relaterat

Senaste

Vad är det som (inte) händer?

Krönika: Året var 1797. De första försäkringarna mot hagelskador på skördar i Europa började ta form. Hagelskurarna kunde ge betydande ekonomiska konsekvenser för den enskilde lantbrukaren och en förlorad produktion innebar svält för samhället. En försäkringslösning bidrog till att hjälpa lantbrukarna att möta meteorologiska fenomen, där yrkeskunskapen inte kunde påverka utfallet av skörden. Hur har försäkringslösningarna inom detta område utvecklats de senaste 225 åren?

 

Kommentera