”Det är väldigt hett med bönor”

Peter Wiström har odlat bruna bönor på sin gård på mellersta Öland sedan tidigt 70-tal. Förra året testodlade han svarta bönor till GoGreen. Det gick bra och nu är första kommersiella odlingen i full gång.

Att odla bruna bönor på Öland är en stark tradition. Men i år odlas även en hel del andra sorter åt GoGreen. På gården i Hagby odlar Peter Viström nu även 22 hektar svarta bönor. Foto: Carolina Wahlberg

– Det är väldigt hett med bönor just nu! Under min tid som odlare har det aldrig känts så positivt. Vi tror oerhört mycket på det här färgade bönorna, säger Peter när vi slagit oss ner i fikarummet.

I bakgrunden hörs suggornas grymtande.

Även om mycket är lika mellan de bruna och de svarta bönorna finns det skillnader. Svart böna är 35 procent mindre än brun. De svarta har även en senare blomning. – Det jag var mest orolig för var att bönan inte skulle mogna i det här klimatet. Det är ju ingen som vet hur den reagerar. I USA mognar den på 90 dagar, här tog det 115 dagar, säger Peter. Foto: Carolina Wahlberg

På gården i Hagby finns 370 suggor och en 395 hektar åker, 130 hektar betesmark och 80 amkor. Gården är en del i Wiströms lantbruk AB som Peter driver med sina två bröder Johan och Andreas. Även föräldrarna är fortfarande delaktiga i företaget till viss del. I företaget ingår dessutom en gård i Kastlösa och en mjölkgård i Ottenby. Men det är i Hagby som bönorna odlas.

Det är just de färgade bönorna så som svarta, vita, borlotti och kidney som är extra populära just nu och Peter hoppas verkligen att odlingen ska gå vägen.

I fjol blev han erbjuden att göra en testodling på tre hektar med svarta bönor. Förfrågan kom från GoGreen som la ut en beställning till den ekonomiska föreningen Kalmar - Ölands trädgårdsprodukter där Wiströms lantbruk är medlem. Förutom Peter finns det 44 odlare på Öland. Totalt odlas 619 hektar bönor av olika sorter på Öland.

– Det gick förvånansvärt bra förra året. Så jag tror att vi kommer att klara av de här färgade bönorna, säger Peter.

I år odlar de 22 hektar svarta bönor och 38 hektar bruna bönor.

Bruna bönor är en miljögröda som är kopplade till ett EU-stöd på 1 400 kronor per hektar. Det var osäkert om stödet skulle få finnas kvar i den nya perioden. Men så blev det i alla fall i tre år till. De svarta bönorna får Peter inget stöd för. Som en kompensation för det har de därför ett kontraktspris på en 7,75 kronor per kilo, vilket är en krona mer än för bruna. Foto: Carolina Wahlberg

– Vi brukar odla 50 hektar bönor men det skriks efter bönor så vi har utökat med tio hektar till, säger Peter.

Att odla bönor på Öland är tradition och förr i tiden hade väldigt många öländska lantbrukare det i sin växtodling. Men som med allt annat, är det i dag istället ett färre antal lantbrukare men med fler hektar. Ölands steniga och varma jordar passar bra för bönor.

– Vi har extremt höga pH-värden, mellan 7,5- 8 och mycket sol! Det är torrt jämt! På många ställen i Sverige är i stället för mycket nederbörd ett problem. När de får för mycket regn får vi lagom här, säger Peter.

Anledningen till att han ville testa att odla specialbönor var en tro på marknaden och för att se sig om efter komplement till den bruna bönan.

– GoGreen är stora och väletablerade så ska det lyckas så är det väl via dem, säger Peter och fortsätter:

– Den yngre generationen vill ha bönor i en annan form. Jag tror inte att det är någon direkt smakskillnad mellan brun och svart. Om vi målade den bruna svart skulle det inte märkas. Men däremot är de bruna inte så kul i färgen.

Maskinen som lossar bönplantorna vid skörden är ett hemmabygge. Orginalmaskinen byggde Peters fars morbror. Men den som används i dag har Peters bror Johan byggt. Med hjälp av den lossar man tolv rader samtidigt. Foto: Carolina Wahlberg

Är den bruna bönan på väg ut?

– Det klart att det alltid kommer att finnas en viss mängd brun böna. Men jag tror att det kommet att gå mer mot färgade bönor. Det är min fasta övertygelse. Konsumtionen av torr brun böna har sakta gått utför. Skulle vi misslyckas med de här svarta bönorna ser det väldigt mörkt ut för bönodlingen. Men lyckas det, ser det väldigt ljust ut, säger Peter.

Han tycker att det märks att de svarta bönorna är mer förädlade än de bruna. De svarta har en kraftigare planta, rot, stjälk och baljorna hänger högre upp, vilket är positivt.

Peter upplevde inga särskilda problem med odlingen av de svarta bönorna förra året.

– Möjligtvis att plantan blev så kraftig att den var lite jobbigare att få loss. En del satt kvar, men det var inget stort bekymmer för oss men jag har hört att andra har haft problem, säger Peter.

lucker jord

På gården har man en lång erfarenhet och tydlig strategi för sin bönodling. Bönorna odlas på en mark med nerplöjd halm från höstvete. Gödslingen sker på hösten med stallgödsel från gårdens amkor och grisar. Man gödslar aldrig med stallgödsel på våren för då kan det bli problem med bönflugan som äter av bladen innan plantan kommit upp, vittnar Peter. Jorden ska vara så lucker som möjligt.

– När det är riktigt torrt på våren brukar jag ha som regel att vänta minst en vecka till innan jag kör ut och harvar. Grödan är extremt packkänslig och tål ingenting. Har du packat till jorden blir det inga bönor, säger Peter.

Runt den 15 maj sås bönorna med en ombyggd majssåmaskin. De bruna sås med 12 frö per meter vilket brukar bli 110 kilo per hektar. De svarta sås också med 12 frö per meter men det blir 72 kilo per hektar. Plantorna sås med 48 centimeters radavstånd.

De sprutar med Stomp innan uppkomst och Basagran efter uppkomst och sedan radhackas åkrarna en till två gånger. Andra gången försöker de mylla in roten för att komma åt ogräs. Dessutom lossnar plantorna lättare vid skörd om de står lite kupade.

Bönor är väldigt känsliga för vatten och för frost. Det är därför de sås först i mitten av maj.

– Bruna bönor och knaperstekt fläsk är min favorimåltid. Det går nog före öländska kroppkakor, säger Peter Wiström som producerar både fläsk och bönor på sin gård. Foto: Carolina Wahlberg

Hemmabyggd maskin

Skörd sker runt 10 september. Lossningen görs med en hemmabyggd maskin som Peters bror Johan har gjort efter en förlaga som deras fars morbror tillverkat. Bönplantan skärs av två till tre centimeter under markytan med hjälp av en trissa. Tolv rader tas i taget. Efter maskinen kör två andra i personalen och räfsar ihop strängen fram till middagen, sedan blir det för torrt och det finns risk att baljorna spricker.

De bönor som lossats och räfsas på förmiddagen tröskas på eftermiddagen. Tröskningen sker med en gammal ombyggd jordnötströska.

Varje dag kan man skörda mellan 10-15 hektar. För att hanteringen av bönorna ska vara så skonsam som möjligt används mattor och tipptank istället för skruvar. Optimal vattenhalt vid skörd är mellan 17-20 procent. Är de för torra spricker de i två delar och duger endast till foder. Är vattenhalten över 25 procent blir bönorna svampaktiga och det blir problem att tröska.

Skördeteknik och maskiner är samma både för brun och svart böna.

Hur ser odlingen ut nu?

– På det ena skiftet har jag fått lite skador av sandrök efter stormen som var i början av juni. Jag tror inte att det är något stort problem. Men jag kunde inte spruta på optimal dag, säger Peter och fortsätter:

– De bruna ser väldigt fina ut med ett jämt och fint bestånd.

Varje år gör Peter efterkalkyler och han tycker att bönan oftast är den bästa grödan de odlar.

– Skördarna har jämnat till sig de sista åren. Förr om åren hade vi större svängningar, säger Peter.

Bruna bönor ger en snittskörd på två ton per hektar. De svarta har Peter inte så mycket erfarenhet av ännu.

– Förhoppningsvis avkastar de något mer i och med att de är mer förädlade. Det känns som att de har större potential, säger Peter.