DEBATT - Upphandlingen följer inte svenskt djurskydd!

Det är glädjande att många grossister vill leverera produkter vid offentlig upphandling som motsvarar de svenska djurskyddsreglerna. Men de svenska reglerna är unika och det kan därför vara både felaktigt och vilseledande mot kunder och konsumenter att tro att produkterna uppfyller motsvarande de svenska reglerna.

Maria Donis är vd för branschorganisationen Svensk Fågel. Foto: Svensk Fågel
Därför har vi på Svensk Fågel samt de svenska myndigheterna en skyldighet att informera om de svenska djurskyddsreglerna och vad det är som gör dem unika. Och det gör vi genom vår nya kampanj Totally made in Sweden tillsammans med Gula Pippin och svenska bönder. Men den nya Upphandlingsmyndigheten har också ett jobb att göra, genom att se till att baskraven kommer upp på samma nivå som de svenska.

Baskriterierna i offentlig upphandling som Konkurrensverket, tidigare Miljöstyrningsrådet, har för kyckling ligger tyvärr inte i nivå med de svenska djurskydds- och smittskyddsreglerna. Varken vad gäller till exempel beläggning, som i svenska krav är kopplat till villkor och fothälsoprogram, eller vad gäller bedövningsstyrkan på slakteriet. Rörande bedövningsstyrkan har Sverige mer långtgående krav än övriga EU, men i upphandlingarna ligger baskriterierna på samma nivå som EU, vilket i svensk tillämpning skulle betraktas som ett djurskyddsbrott. Detta har både branschen, Jordbruksverket och SLU påtalat utan någon reaktion eller åtgärd.

Vad gäller djurhälsa och smittskydd är kvittot på en god djurhälsa, och därmed också ett förebyggande gott smittskyddsarbete, den svenska antibiotikaförbrukningen. Av Svensk Fågels medlemmar behandlades endast 0,1 % av totalt 3 100 kycklingflockar år 2014. Dessa siffror är unika och det finns få länder i såväl EU som övriga världen som ligger på så låga nivåer

Bristande salmonellagarantier i Upphandlingskriterierna

Baskriterierna kring salmonellakraven i upphandlingskriterierna hänvisar till EU-regler och inte till de svenska reglerna. I Sverige gäller kraven på frihet från alla typer av salmonella både för färsk kyckling och köttberedningar. Salmonellagarantierna för den importerade kycklingen omfattar tyvärr endast färsk kyckling och inte köttberedningar (dvs. fryst eller färsk kyckling med tillsatt saltlake), vilka står för majoriteten av det kycklingkött som importeras till Sverige. EU:s regelverk omfattas heller inte av alla salmonellaserotyper så som det gör i Sverige!

GMO-fri soja och frihet från köttmjöl och fiskmjöl är andra faktorer som ställs som krav bland Svensk Fågels kycklingar. Borttagandet av fiskmjöl är ett beslut som togs 2010, då det varken etiskt och hållbart främjar miljön och ekosystemet i havet. Därutöver finns förbudet mot näbbtrimning, vilket förekommer på hönsen i princip i alla länder i EU. Det vill säga på föräldradjuren till de kycklingar som sedan konsumeras. I princip alla länder, inklusive Thailand och Brasilien näbbtrimmar såväl höns som kalkoner. Vad gäller näbbtrimning på kalkon, är det så vanligt förekommande utomlands att ett förbud på EU-nivå ligger långt borta.

Ur Jordbruksaktuellt nr 12, 2015.

Unik svensk modell

Att stirra sig blind på beläggning i uppfödningen betyder inte per automatik bättre eller sämre djurvälfärd. De lägre beläggningsgraderna som gäller i Sverige är kopplade till villkor i djurstall, både invändigt och runt om samt skötseln av djuren. Som en viktig indikator så tillämpas ett fothälsoprogram, utöver smittskyddsprogram och djurhälsoprogram, samt bevakning av antibiotikaförbrukning. Det är dessa olika program och regler som tillsammans gör de svenska djurskyddsreglerna och den svenska djuruppfödningen till en unik svensk modell. 

Den svenska modellen är unik och därför finns ett stort intresse från övriga världen att besöka oss. Vi har haft såväl brittiska som franska besökare, men även konsumenter och bönder från Japan och Kanada. Vi har också haft möjligheten att besöka andra länder för att se vad vi kan lära oss och ta hem till den svenska produktionen. Att beläggningen i varma länder motsvarar den svenska i flera fall, eller något kilo upp eller ner, är självklart på grund av att en högre beläggning är omöjligt när vi når nivåer på 35 till 40 graders värme. Men återigen, att endast fokusera på enbart en beläggning, utan andra krav kopplat mot till exempel fothälsoprogram, djurhälsa och smittskydd säger inte så mycket. Program eller åtgärder för antibiotika, salmonella och campylobacter är viktiga och nödvändiga faktorer i fågeluppfödningen.

Den svenska modellen är nämligen unik genom att man har en sammankoppling mellan djurvälfärd, djurhälsa och smittskydd. Detta är något som Sverige länge har arbetat med och vi hoppas såklart att motsvarande koncept ska slå igenom i övriga EU också, men där befinner vi oss inte idag.

Till dess att den nya Upphandlingsmyndigheten har justerat baskriterierna och så länge det finns brister i de kriterier som Miljöstyrningsrådet/Konkurrensverket har tagit fram, rekommenderar vi kommunerna att använda sig av de förslag som Svensk Fågel har tagit fram som är konkurrensneutrala samt har vetenskaplig stöd för att kunna tillämpas, såväl i EU men även för länder utanför EU. Det tjänar inte bara svenska bönder på men även konsumenten, djurvälfärden, och miljön.

Svensk Fågels rekommendationer finns att läsa på följande länk: http://www.svenskfagel.se/sida/konsument/offentlig-upphandling


Maria Donis
Vd för branschorganisationen Svensk Fågel

Artikeln publicerades onsdag den 12 augusti 2015

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Relaterat

Senaste

Det går inte att fatta fel beslut

Krönika: Brukar du tänka att det här beslutet är det optimala och sedan göra tvärtom? Nej, jag tänkte väl det. Vardagen består av många val och beslut som ska tas. En del sker medvetet och andra utan att du reflekterar över det. Vissa beslut kräver mer underlag än andra och en del går att fatta på den sköna magkänslan. Det senare behöver inte vara fel baserat på dina värderingar, men är inte optimalt i alla lägen.

 

Kommentera