Aminosyra – en kritisk ingrediens

För enkelmagade djur som kyckling kan det vara knepigt att tillgodose behovet av livsviktiga aminosyror. Inom konventionell uppfödning tillsätts rena aminosyror och inom ekologisk produktion är fiskmjöl en viktig ingrediens.

Fjäderfän är enkelmagade djur som har höga krav på fodersammansättningen. Om fodret inte är väl balanserat kan det få stora konsekvenser då djuren inte själva kan tillverka essentiella aminosyror som metionin och lysin.Foto: Katarina Johnsson
Protein består av olika typer av aminosyror, en del av dem kan inte fjäderfä tillverka själva utan de behöver finnas i fodret.

– Inom ekologisk uppfödning får man inte använda rena aminosyror, utan tillgodoser det behovet genom en annan råvarumix som då ofta blir dyrare. I de flesta proteinrika råvaror hittar man aminosyrorna men det kan vara svårt att få ihop det. Soja är en bra råvara, men löser inte hela frågeställningen. I en del fall får man helt enkelt ha högre proteinhalter i fodret för att förse djuret med rätt mängd livsviktiga aminosyror, det drar upp priset, berättar Klas Hesselman, foderchef på Lantmännen.

Högre krav

Idisslare är inte lika känsliga när det kommer till sammansättningen av foder och därmed ska de ges 100 procent ekologiskt foder för att uppfylla Kravs regler. Grisar och fjäderfä däremot, som är enkelmagade, kan inte själva bilda essentiella aminosyror. Det innebär att det blir svårare att få fram ett bra foder som är helt ekologiskt.

Liten del konventionellt

Reglerna säger att maximalt 15 procent av det dagliga foderintaget hos grisar och fjäderfä får vara konventionellt foder, om det behövs för att göra ett foder med fullgod näringsbalans. Fiskmjöl får maximalt utgöra tio procent av det dagliga intaget per djur och år eller per djur och livslängd om djuret lever mindre än ett år. När det gäller fiskmjöl så ska det komma från hållbart fiske och får inte vara kemiskt bearbetat. Proteinhydrolysat får endast ges till unga djur.

På Bosarpkyckling föder man upp Kravcertifierade kycklingar och har nyligen gått över till den långsamtväxande rasen Rowan Ranger. Jämfört med Ross 308, som är en av de vanligaste snabbväxande raser som finns i Sverige, har Rowan Ranger mindre fokus på att äta vilket ökar kraven på fodret. 

– Rowan Ranger ställer högre krav på en bra pelletering, kycklingarna måste få i sig alla näringsämnen trots att de inte äter lika ofta som Ross 308 gör, berättar Christian Gylche, som är vd för Bosarpskyckling.

Fiskmjöl för aminosyror

För att tillgodose kycklingarna med essentiella aminosyror använder man sig av fiskmjöl i startfodret.

– Inom ekologisk kycklinguppfödning får man inte använda syntetiskt framställda aminosyror, i stället har man en viss del fiskmjöl i startfodret de första tio dagarna. Vi har provat med en del vegetabiliska foder, men det har inte fungerat bra. Kycklingarna behöver de viktiga aminosyror som finns i fiskmjölet.

Den senaste tiden har det hänt en hel del på den ekologiska fodersidan. Från att ha varit tvungna att handla foder i Danmark, finns det nu tre leverantörer som säljer ekologiskt foder till fjäderfä i Sverige.

– Det är kul att många är intresserade och jobbar aktivt med uppfödare för att nå framgång när det kommer till foderblandningar. Ekologiskt kycklingfoder innehåller ett brett spektrum av ingredienser, vete, havre, åkerböna och majs, sedan får kycklingarna i sig mask, flugor och gräs när de går ute och pickar.

Katarina Johnsson
Katarina Johnsson
Tel: 019-16 61 30
E-post: redaktionen@ja.se

Artikeln publicerades måndag den 31 augusti 2015

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Öppna dörren för framtiden

Krönika: Medelåldern på svenska bönder är hög. Nästan 40 procent av jordbruksföretagarna är över 65 år enligt siffror från SCB. Andelen äldre företagare ökar medan det totala antalet företagare minskar. Just här i norra Sverige blir det så tydligt när en bonde försvinner från en by för helt plötsligt kan det börja bli många mil mellan gårdarna. Antalet betande mular sjunker och vi står mer ensamma än någonsin, på flera sätt. Husen på gårdarna är lågt värderade, man väljer att bara stänga ladugårdsdörren när skulderna är betalda, bo kvar (eller ha kvar som ett sommarställe) och marken läggs i träda och putsas varje år. Den jordbrukspolitik som drivit den utveckling vi sett sista halvseklet, är en stor del av vad som står i vägen för framtidens möjligheter till en svensk livsmedelsproduktion.

 

Kommentera