Ny kylmaskin för att förbättra lagringen

På Vallberga Lantmän i södra Halland körde man i mitten av augusti igång med sin senaste investering, den nya kylmaskinen Granifrigor KK 280. Förhoppningen är att denna ska underlätta lagringen och göra att den nyskördade spannmålen blir mer lagringsstabil.

Vallberga Lantmän har investerat mellan 600 000-650 000 kronor på en Granifrigor KK 280, för att kunna göra spannmålet mer lagringsstabilt. På bild från vänster syns elektrikern Ingvar Olsson från Everöds Elbyrå som kopplade in maskinen, Lars Tagesson och Jörgen Tagesson. Foto: FrigorTec
På många av våra ställen har vi bara vanliga fläktar för att sänka temperaturen. Ofta kan det vara problem att få ner spannmålen till 12-13 grader för att få den lagringsstabil, när det är höga temperaturer ute. Då är den nya maskinen bra för att snabba på förloppet, säger Jörgen Tagesson, på Vallberga Lantmän. 

Maskinen är köpt av företaget FrigorTec och installerades och kördes i gång vecka 34.

Det är svårt att säga exakt ännu, men det ser bra ut. Vi har temperaturkablar i silona som kan mäta och logga förloppet löpande under kylningen. Vi får en kurva där vi kan se hur det förbättras, säger Jörgen.

Vallberga Lantmän är en ekonomisk förening med cirka 900 medlemmar och omsätter ungefär 450 miljoner. De har en fodertillverkning på cirka 100 000 ton och tar emot 53 000 ton spannmål i skördleverans. Den nya kylmaskinen kan kyla 250-400 ton spannmål per dygn beroende på en mängd parametrar som exempelvis önskad spannmålstemperatur, vattenhalt och omgivningens väderförhållanden. I och med att den är mobil kan den användas till fyra olika tusentonsbehållare samt till två planlager som innehåller fyra tusen ton var. Att den är mobil var en förutsättning för att få det att fungera.

Vad ser du för fördelar?

Framförallt att man får en kontrollerad kylning, så att man får ner temperaturen fort efter torkningen. Det är svårt att kyla bara med utetemperaturen. Är det mycket regn och hög luftfuktighet får man in en massa fukt i spannmålen om man använder en vanlig fläkt. Man får inte heller problem med kvalster eller mjölbaggar i lagren, säger Jörgen och fortsätter:

Det är också lättare och mer kontrollerat än om man kör med fläktar. Fläktar kanske kan bli billigare i vissa fall, men ofta behöver du köra fläkten mycket längre för att komma ner till önskad temperatur. 

Vad ser du för utmaningar?

Maskinen kräver rätt mycket ström, ett 125 ampers trefas-uttag. I äldre byggnader är det inte säkert att man har så mycket ström i närheten så att det är lätt att ansluta. Det är ett litet minus jämfört med en kylfläkt, som kräver mycket mindre effekt, säger Jörgen.

Hur har skörden gått i ert område?

Skörden ser bra ut med bra avkastning. Rapsen ligger på fyra till fem ton per hektar och även vanlig spannmål avkastar riktigt bra. Det som är problemet är låga proteinhalter. Både på maltkorn och brödvete har vi problem med lågt protein, säger han.

Anledningen är för lite sol i somras. Även om fälten avkastar mer, har kvävet inte räckt till för att mata på med tillräckligt protein.

Det är stor skillnad på de jordarna som har haft bra förfrukt som ärtor eller raps föregående år där har vi mycket bättre proteinhalter än på de ställen där det bara har varit spannmål efter spannmål. 

Carolina Wahlberg
Carolina Wahlberg
Tel: 019-16 61 35
E-post: carolina@ja.se

Artikeln publicerades torsdag den 10 september 2015

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste