Jakten på det försvunna kvävet

Under en docent­före­läsning på Sveriges Lantbruksuniversitet berättade Maria Stenberg om sin forskning kring kväveeffektivitet och läckage.

Maria Stenberg som i sin forskning jagat kväve.
Runt om i världen har många studier gjorts för att få klarhet i grödors kväveupptag och mekanismer i marken som påverkar omsättningen av kväve. Trots det finns det fortfarande många obesvarade frågor när det kommer till hur man kan öka kväve­effektiviteteten i växtodlingen för att få en bättre ekonomi och lägre miljöpåverkan.

Det finns stora mängder data från jordbruksmark, men försök och mätningar av utlakning och emissioner har genomförts på få platser och jordar. Det behövs mer varierad data för att man ska kunna göra bra skattningar och prognoser, menar Maria Stenberg.

Lätt eller lerig

När det kommer till olika jordar såg Maria bland annat i sin forskning, skillnaden mellan lätt jord och lerig jord när det kommer till kväveförluster.

– Vid tidig plöjning på lätt jord, ökade mineraliseringen snabbt och vid senare plöjning får man inte samma ökning av mineraliseringen. Plöjer man på våren minskar det ytterligare, berättar Maria och fortsätter: 

– När vi såg på lerjord, spelade plöjningstidpunkten inte lika stor roll för mineraliseringen. Men när det var ett torrare år ökade mineraliseringen. Då frågar man sig om det är via emissioner som kvävet har försvunnit?

Fem till tio kilo

Maria visade bland annat resultat av forskningen som tyder på att en renodlad spannmålsväxtföljd läcker mellan fem och tio kilo kväve per år. I integrerad- och ekologisk odling, där man använder sig av tvåårig vall och baljväxter är det svårare att hålla koll på läckaget.

Om man har en misslyckad gröda efter vallbrott så kan den läcka kväve även år två. Ett exempel Maria tog upp var en misslyckad raps som blivit angripen av sniglar, där låg läckaget högt då plantan inte kunde ta upp näringen i jorden.

Kväve är kul

Även när det gäller baljväxter är det svårt att kontrollera kväveförlusten, då det organiska kvävet är svårt att hålla koll på.

– Kväve är kul, det är så fascinerande att det fortfarande är roligt att hålla på med. Det är alltid något nytt och vi når hela tiden små steg framåt, men det är fortfarande en bra bit kvar innan vi vet hur stor skörden kommer att vara och plantans upptag av kväve, säger Maria.

Katarina Johnsson
Katarina Johnsson
Tel: 070-003 98 07
E-post: katarina@ja.se

Artikeln publicerades torsdag den 29 oktober 2015

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste