Rätt gräshöjd och tidigare fållbyten ger bättre bete

Hur får man lammen att växa bra på bete? Hur stängslar man för att hålla rovdjur borta? För lammproducenter finns flera utmaningar.
 – Ett tips för bra bete är att tidigare och oftare flytta djuren mellan fållor, säger lantbrukaren Thomas Bengtsson.

Lantbrukaren Thomas Bengtsson lyfter fram vikten av rätt höjd på betesgräset.  – Här är det lagom långt för att fåren och lammen ska få bra bett och därmed äta mer. Med rätt gräslängd får de i sig mer näring och växer bättre, säger han. Foto: Micael Goth
Thomas Bengtsson sätter sig ned på knä i beteshagen och håller upp en näve frodigt gräs.

– Så här långt ska gräset vara när det är optimalt för bete. Sex till åtta centimeter på våren och åtta till tio centimeter på hösten är lagom för att fåren ska få bra tuggor med näring. Det är viktigt att de lätt kan få rejäla bett så de äter mer. Man får ha fingertoppskänsla och lära sig rätt beteshöjd på gräset, säger Thomas Bengtsson, som även är ordförande i Hallands vallförening.

Thomas Bengtsson understryker vikten av att rotera djuren mellan fållorna ofta.  – Det är viktigt att vallarna inte betas för kort, då ökar parasittrycket. Ett vanligt misstag är att ha fåren i samma hage mest hela tiden, säger Thomas Bengtsson.Foto: Micael Goth
Tillsammans med sina två bröder driver han Bröderna Bengtssons lantbruk. Förutom lammuppfödning med 45 tackor av rasen Texel, som ger cirka 80 lamm per år, har de även smågrisproduktion, mjölkkor och växtodling.

– Det är viktigt att vallarna inte betas för kort, då ökar parasittrycket. Ett vanligt misstag är att ha fåren i samma hage mest hela tiden. Ha hellre många små fållor än få stora, det är bra att flytta runt djuren tidigare och oftare. Glöm inte heller att kaligödsla, menar Thomas Bengtsson.

Byt fålla tidigare

Betet är det billigaste och effektivaste fodret förutsatt att det sköts rätt.

– Först och främst är det viktigt att åkerns grundförutsättningar är bra. Förbättringar görs genom jordbearbetning, kalkning och gödsling. Om ogräs tagit över och bara hälften av de sådda betesväxterna är kvar, är det dags för kompletteringssådd eller nysådd, säger Pauliina Jonsson, växtodlingsrådgivare vid Växa Sverige.

Vilka vallväxter passar till får?

– Smaklighet eller ett högt betesintag är avgör­ande för maximal tillväxt. Inblandning av vitklöver ökar betets smaklighet. Andra växter som är smakliga för fåren är timotej och blandningar av engelskt rajgräs. Vitklöver bidrar med protein och med mikronäringsämnen, tack vare det djupare rotsystemet, säger Pauliina Jonsson.

Växtnäringen är viktig för fungerande betesdrift.

Den viktigaste faktorn för stängslets funktion gentemot rovdjur är förmodligen att de lägsta trådarna sitter relativt tätt och inte för långt från marken.  – Fårnät som kompletterats med en eltråd 15 centimeter ovanför nätet och en eltråd på distans, högst 30 centimeter från marken, är mycket effektivt. Vid användning av vissa bra typer av fårnät med låsta knutar behövs ingen låg eltråd, säger Inga Ängsteg. Foto: Viltskadecenter
– Använd den kaliumrika djupströgödseln efter fåren på vallarna. Sprid på hösten och om du tycker att spridningsresultatet är ojämnt, kosta på att köra med en betesputs efteråt, för att på så sätt ytterligare slå sönder gödslet. Komplettera med andra kväverika gödselmedel på våren efter behov, tipsar Pauliina Jonsson.

Bete är det billigaste fodret, men hur utnyttjar man det optimalt?

– Viktigaste rådet är helt enkelt att börja beta/byta betesfålla två dagar tidigare än vad man tänkt. Engelskt rajgräs har 2,5 till 3 blad när den är lagom för betesstart, säger Pauliina Jonsson.

Inget rovdjursstängsel

Rovdjur är ett återkommande orosmoment för många lantbrukare. Thomas Bengtsson har dock inga rovdjurstängsel.

– Här har vi bara haft ett angrepp på tio år, tror att det var ett lodjur den gången. Så för oss har det inte varit motiverat att satsa på rovdjursstängsel, säger Thomas Bengtsson.

Blanda gärna vitklöver med små- och stora blad i betesfröblandningar.  – De småbladiga vitklöversorterna har många stoloner och kan trots hårt bete, snabbt skjuta igen, men har totalt sett lägre avkastning än sorter med mellanstora och stora blad. Vitklöverandelen i betesfröblandningarna vid sådd behöver vara över tio procent, säger Pauliina Jonsson. Foto: Växa Sverige
Viltskadecenter bedömer att för de flesta besättningar är det bra att ha elstängsel eller fårnät kompletterat med el, vilket är den mest effektiva metoden. Detta såväl ekonomiskt som arbetsmässigt.

– Det är framför allt vargskador vi kan skydda oss mot genom bra stängsling, säger Inga Ängsteg, verksamhetschef vid Viltskadecenter.

Två stängseltyper har minskat risken för vargangrepp på ett statistiskt säkerställt sätt: femtrådigt elstängsel och fårnät som kompletterats med två eltrådar.

– Med ett vanligt fårnät är risken för vargangrepp minst fyra gånger högre, jämfört med om man har ett rovdjursavvisande stängsel. Elstängsel med två till tre trådar har vare sig bättre eller sämre förebyggande effekt än vanligt fårnät, säger Inga Ängsteg.

I de fall där varg angripit får trots att stängslen var korrekt uppsatta och skötta, har vargarna sannolikt hoppat över stängslen.

– Det är mycket ovanligt. Betydligt vanligare är att de försöker krypa in under stängslet. Den stängseltyp som tycks fungera sämst för att hålla varg ute är vanlig gärdesgård, menar Inga Ängsteg.

rovdjur via vatten

Fårhagar som har minst en sida som utgörs av en naturlig avgränsning istället för stängsel, exempelvis en sjö eller ett vattendrag som inte fåren går över, kan med lätthet passeras av rovdjur. Något som också observerats vid flera tillfällen i Viltskadecenters undersökningar.

– Att sätta ett femtrådigt elstängsel på tre sidor av en betesmark och sedan använda en å som avgränsning på den fjärde är inte effektivt, menar Inga Ängstig.

Betes- och stängseltips

Växtnäringen är viktig för fungerande betesdrift. Beroende på antalet djur per hektar kan kvävebehovet vid växande lamm under normal nederbörd vara 120-190 kilo N/ha, det gäller betets totala kvävebehov inklusive stallgödsel, N-fix och mineralisering. Med 30 procent vitklöver i fältet och en giva stallgödsel, kan mineralgödselbehovet vara cirka 50-90 kilo N.

Ett lagom långt betesgräs är viktigt för bra bete och tillväxt på lammen. Gräset bör inte vara varken för kort eller långt. När gräset börjar böja sig över stövelfoten, är det oftast lagom att släppa djuren på betet och då finns det 2 000 kilo TS/hektar att beta.

Byt betesfållor både oftare och tidigare än kanske tidigare tänkt.

Viltskadecenters stängselrekommendationer gentemot rovdjur är att de lägsta trådarna ska sitta tätt och inte för långt från marken. Vid användning av vissa typer av fårnät med låsta knutar behövs ingen låg eltråd. Det underlättar mycket om den låga tråden utelämnas. Då minskas behovet av gräsrensning.

Fårnät bör kompletterats med en eltråd 15 centimeter ovanför nätet och en eltråd på distans, maximalt 30 centimeter från marken. Det är enligt Viltskadecenter mycket effektivt för att hålla rovdjuren utanför och tamdjuren på insidan.

Utmed ett rovdjursavvisande stängsel bör det inte finnas några svaga punkter eller sträckor där rovdjur har möjlighet att ta sig in. Man bör tänka på att även grindar är ordentligt uppsatta och försedda med elektricitet.Källa: Växa Sverige, Viltskadecenter

Micael Goth

Frilansjournalist

Artikeln publicerades söndag den 01 november 2015

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Kan normalt betyda olika saker?

Krönika: Inflationen fortsätter att ligga på en högre nivå än vad vi under många år ansett vara normalt. Vi får gå tillbaka till tidigt 90-tal för att hitta motsvarande nivåer och riksbankerna runt om i världen höjer sina styrräntor för att motverka utvecklingen. Följden blir högre marknadsräntor och här blir det intressant att ställa sig frågan vad som är normalt? Låt oss resonera lite kring begreppet referensram.

 

Kommentera