Svenska maskar bekämpar svampangrepp

Sedan tidigare har utländska studier slagit fast att maskar i skörderesterna kan minska förekomsten av svampen fusarium. Nu har forskaren Gabriella Jorge vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, bevisat att detta fenomen även gäller för tre vanliga svenska daggmaskarter.

 

Forskning från SLU visar att svenska daggmaskar lämpar sig väl för bekämpning av svampen fusarium i skörderester. Foto: Thinkstock

De tre daggmaskarterna är stor daggmask, lång daggmask och stor lövmask. I försöken vid universitetet har daggmaskar placerats i behållare med jord och svampangripen vetehalm. Efter fem veckor var svamparna helt borta.

 

– Där maskar fanns hittade man inte fusarium i slutet på experimentet. Daggmaskarna måste ha ätit upp det, säger Gabriella Jorges, till Sveriges Radio.

Fusarium beskrivs vanligen som en av de allvarligare sjukdomarna för stråsäd i världen. Vid ett angrepp riskerar skörden att drabbas hårt och vidare producerar den ett svampgift i sädeskornen, som är giftigt för både människor och husdjur. Vanligen lever fusarium-svampen vidare i halmrester, för att på så sätt spridas vidare till nästa gröda på fältet.

För att daggmaskarna ska kunna verka mot fusarium-svampen krävs att jorden bearbetas på ett sätt som gynnar daggmaskarna. Som exempel lyfter forskarna att man eliminerar körning med plog och harv, eftersom den typen av redskap skär sönder och dödar stora maskar som bryter ner fusarium.

Jordbruksaktuellt
Tel: 019-16 61 30
E-post: redaktionen@ja.se

 

Artikeln publicerades tisdag den 27 oktober 2015

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Nu våras det för lantbruket

Krönika: Äntligen har våren kommit! Ett säkert vårtecken är att det nu är full fart ute på fälten. Hur är det möjligt att alla som har mark att bruka blir som små spralliga barn på julafton, så fort de ser den förste som ger sig ut på sina fält? Det tycker jag är härligt, för äntligen lever landsbygden igen! Det som däremot dämpar vårkänslan är det pågående kriget i Ukraina och de ännu större prisstegringar som skett sedan sist ni läste mina ord. Tänk om vi vetat då att det värsta ännu inte hänt.

 

Kommentera

Hur kommer det sig att det ofta är djur precis överallt?

Krönika: Jag har under mina ändå ganska få år i branschen (jag vet ju väldigt många som hållit på med lantbruk längre än vad jag har levt…) börjat snickra på en mental checklista inför stallbygge. Oron i världen gör ju som alla vet att prisläget är otroligt ovisst. Det jag har att komma med som framtidsspaning om just det, är ingenting som inte andra vet mycket bättre. Därför tänkte jag skriva ner min lilla checklista istället.

 

Kommentera