"Ibland finns en tendens hos politiker att lösa problem som inte finns"
LRF Bokenäs lyckades dra ihop riksdagsledamöter från samtliga partier till en utfrågning om politikernas prioriteringar och lantbrukets villkor. Ett 50-tal aktiva bönder kom för att ställa frågor.
| Bo Dockered agerade moderator i utfrågningen av från vänster Anders Forsberg, SD, Tina Ehn, MP, Roland Utbult, KD, Lars Tysklind, FP, Fredrik Christensson, C, Lars-Arne Staxäng, M och Jan-Olof Larsson, S. Foto: Berit Stridh |
Alla i panelen var som vanligt välvilligt inställda till de gröna näringarna och satsar i sina respektive budgetar storstilat på lantbruket. Socialdemokraterna lovar 700 till 800 miljoner kronor, Kristdemokraterna satsar 1 000 kronor per ko och år i tre år, Sverigedemokraterna lovar sänkt dieselskatt till dansk nivå och Centerpartiet olika former av stöd för att anställa främst ungdomar.
OFFENTLIG UPPHANDLING
Alla pratar på olika sätt om vikten av att stärka konkurrenskraften och öka produktionen i Sverige, men när Marcus Holmgren ställer frågan om varför den offentliga upphandlingen inte vågar ställa samma krav på maten man köper, som man ställer på svenska livsmedelsproducenter blir svaren lite mer svävande.Utbult (KD) vill se över lagen om upphandling medan Tysklind (FP) menar att det mycket är en kunskapsfråga och att krav går att ställa redan i dag. Larsson (S), påpekar att upphandlaren inte ska gå den enklaste vägen med lägsta pris och hänvisar till ett delbetänkande om delad upphandling som kommer i januari.
SJÄLVFÖRSÖRJNING
Att tala om självförsörjning på livsmedelsområdet har länge varit i det närmaste tabu, men det framgår tydligt att panelen är medveten om att hyllorna gapar tomma efter bara ett par dygn i händelse av allvarliga störningar.Det räcker att slå ut datatrafiken för att skapa totalkaos, säger Staxäng (M) och vill tillsätta en utredning. Forsberg (SD) menar att den säkraste garantin är ett livskraftigt jordbruk i landet. Ehn (MP) menar att beredskap är ett globalt ansvar och att Sverige med god tillgång på mark och vatten kan få ta ett större ansvar än i dag för livsmedelsproduktionen i norra Europa. Alla är överens om att frågan om beredskap måste upp till debatt.
VÄNTAR PÅ STRATEGIN
Sven Arne Thorstensson från Munkedal har väntat otåligt på den utlovade livsmedelsstrategin med villkor för svensk matproduktion, men konstaterar att avsaknad av en sådan också är en strategi.– Ni håller med oss när ni är i bygdegårdarna, men en livsmedelsstrategi har ni inte lyckats få till. Vi har varit medlem i EU i 20 år. Jag har väntat i 15 år och gett upp.
LÄNSSTYRELSEN OCH LANTBRUKET
| Anders Halleröd är hårt drabbad av länsstyrelsens godtyckliga hantering av jordbruksfrågor. Han fick kvällens varmaste applåd för sin fråga: ”Hur många av er får en klump i magen när det ligger ett brev från länsstyrelsen i lådan?”. Foto: Berit Stridh |
Rikard Mikaels, LRF Stångenäs, vill att politiken ökar konkurrenskraften genom att ta bort särregler som världens högsta dieselskatt och moderniserar beteslagstiftningen. Han menar att som företagare kan man sköta marknaden av egen kraft om rätt förutsättningar ges.
Anders Halleröd från Orust är en lantbrukare som drabbats hårt av länsstyrelsens godtycklighet.
– Vi tror att vi väljer beslutsfattare i allmänna val, men det är länsstyrelserna som tar död på svenskt lantbruk. Har ni politiker inte bättre koll, kan vi skita i att rösta, säger han.
Sven Arne Thorstensson är inne på samma spår.
– Ni politiker har myndigheter som jobbar emot oss hela tiden och även om ni anser operationen lyckad, håller patienten på att dö. Ni har 400 myndigheter med 400 vd:ar som ni misslyckas med att styra. Ni har kapitulerat och har ingen koll på länsstyrelserna, säger han.
VIKTIGT MED MÖTEN
Under slutrundan säger Tysklind (FP) att sådana här möten är oerhört viktiga.– Ibland finns en tendens hos politiker att lösa problem som inte finns. Här handlar det om företagare som behöver rimliga spelregler och när det gäller myndigheterna måste vi föra en ständig diskussion kring lika behandling över landet.
Jan Olof Larsson (S) avslutar med att riksdagen måste bli övertydlig i sina direktiv till myndigheterna, men att man ännu inte resonerat om direktstyrning.
Berit Stridh










