Det behövs mer ekokött i Sverige

Under de närmaste tre åren behöver antalet Krav-certifierade grisar, nötkreatur och lamm öka med 50 procent, för att möta och mätta marknaden.

LRF:s förbundsordförande Helena Jonsson, Kravgrisbonden Carina Andersson, Kravmjölkbonden Tobias Kullingsjö och Kravs ordförande Elisabeth Gauffin i diskussion angående ekologisk kött. Foto: Carolina Wahlberg
Det menar Thomas Östlund som är vd för Svenskt Butikskött. Företaget står för 95 procent av allt Krav-certifierat griskött, 70 procent av all kravnöt och 100 procent av all kravlamm som säljs till dagligvaruhandel och offentlig sektor.

Nu behövs fler producenter för att kunna leva upp till kundernas önskemål. I klartext betyder det 15 000 fler grisar, 10 000 fler lamm och 7 500 fler nötkreatur. För att uppmuntra att fler ska satsa på ekologisk uppfödning av gris, har Svenskt Butikskött säkrat ett minimipris med kravgrisföreningen Jord på trynet som gäller fem år framöver.

Frågan är då varför fler inte ställer om, trots att marknaden ser bra ut?

Helena Jonsson LRF:s förbundsordförande menar att en del oklara regler från EU:s håll kan ligga bakom.

Även slogans som ”Eko till alla”, sprider fel budskap menar hon.

– Är det här något att satsa på? Det kan bli stor prispress senare och då tvekar man, säger hon.

Helena nämner även att det fortfarande i vissa bygder finns en motsättning mellan eko och konventionellt, vilket inte är positivt.

– Vi ska jobba för alla producenter och lyfta det faktum att vi är beroende av varandra och lyfta varandra, säger hon.

Två som ställt om och som är nöjda med sina beslut är ekomjölkbonden Tobias Kullingsjö och grisuppfödaren Carina Andersson.

–  Vi hade en tuff start, men övertid har det varit bra. Man måste göra riktiga vägval ibland. Det har betytt mycket för företaget, säger Carina.

Tobias ställde om 2010 och tycker att det är ett av de bästa valen de gjort på gården. Båda producenterna vill med sitt arbete inspirera andra att också börja med ekologiskt.

I samverkan med flera andra aktörer jobbar Krav med att visa marknadsmöjligheter, undanröja hinder, stärka varumärket och se till att lönsamhet upprätthålls.

– Det är ändå i plånboken man kan känna om det blev bra eller inte, säger Elisabeth Gauffin, Kravs ordförande.

Carolina Wahlberg
Carolina Wahlberg
Tel: 019-16 61 35
E-post: carolina@ja.se

Artikeln publicerades måndag den 30 november 2015

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Proppen kanske inte var en så dum idé?

Krönika: Första gången jag fick höra ordet ”agronom” var när min mamma berättade att de hade ”proppar” som jobbade på gården. De utbildade sig alltså till agronomer och gjorde den obligatoriska ”proppen”. Jag har hört många olika historier genom hela min uppväxt om när dessa proppar bodde på gården och hade diverse olika idéer för sig. Men nu finns inte proppen längre och därmed har det lämnat ett tomrum, eller är det kanske en kunskapslucka? 

Kommentera