Vinterlamm på Kulla gård

För tre år sedan byggde Jonas Ekeblad och hans pappa Samuel en ny större ligghall och utökade till 500 tackor. Nu testar de för första gången att ta fram vinterlamm för att få mer pengar kvar i plånboken.

På Kulla gård utanför Boxholm, har Jonas Ekeblad investerat i ett modernt lammstall som gör att det tar lika lång tid att ta hand om 500 som 120 tackor. Nu testar man en del nya raser för att ta fram vinterlamm för att få mer betalt i slutänden. Foto: Carolina Wahlberg

– Det är helt fantastiskt när de får lamm. Man går och längtar hela året till att lamningen ska börja. Men sedan är det lika skönt när den är över, skrattar Jonas Ekeblad, som driver Kulla gård utanför Boxholm, med sin pappa Samuel.

I år kommer totalt 370 tackor på gården att lamma. Nytt för i år är att lamningarna ska delas upp på två olika tidpunkter, 150 av dem ska lamma i januari och resten i april.

Stallet är ljust och rymligt. Det finns två foderbord och en drivgång i mitten. Det får plats fyra stora djurgrupper som i sin tur går att dela upp i flera grupper. Totalt 20 grupper om man vill.

Tidigare har Jonas alltid bara haft aprillamning. Men funkar det bra med lamning i januari, så kallad vinterlamning, kan det bli aktuellt att gå över helt och ha lamning under december och januari.

Vinterlammen föds upp på 120 dagar och blir klara lagom till påsk när det är som mest betalt.

– Du slipper släppa ut lammen. Jag tycker egentligen att det är fel, men det är det man tjänar pengar på, säger Jonas.

Under de 120 dagarna får lammen fri tillgång på kraftfoder och grovfoder för att de ska växa bra. Mindre hantering och kortare uppfödningstid är det man tjänar pengar på, tillsammans med 30 till 40 procent bättre slaktpris.

– Vi har tänkt på det länge, men det är svårt att byta ras, säger Jonas.

Jonas är uppvuxen på Kulla gård och har jobbat på gården sedan han slutade skolan. För tio år sedan började generationsskiftet. I dag äger Jonas 40 procent av gården, men ett fortsatt generationsskifte är planerat.

På gården har man tidigare alltid haft Gotlandstackor. Nu kommer vinterlammen att bli blandningar av dorset och finull plus texelbagge. För att tackorna ska kunna brunsta året om måste Dorset finnas med i korsningen. Finullen är bra mödrar och får många lamm och texel är bra för att det ska bli tunga djur.

Svårigheter med vinterlamm?

– Om det blir riktigt kallt under lamningsperioden kan det bli lite jobbigt. Då måste man eventuellt ha värmelampor för att lammen ska klara sig, säger Jonas.

Han har även köpt in ett gäng Suffolkdjur, som han hoppas ska kunna ställa om till januarilamning.

– Lyckas jag med det kanske jag skrotar Gotlänningarna bara för att ha lamning december och januari. Det är det jag hoppas på, men vet inte om det går, säger han.

De lamm som föds i april, hinner ibland bli ett år innan slakt, vilket gör att de kostar ganska mycket pengar. Gården är omgiven av naturbete, som djuren växer ganska långsamt på, men det positiva är att markerna hålls öppna, menar Jonas.

Varför får?

Vinterlammen kommer att vara en treraskorsning mellan dorset, finull och texel. Dorset brunstar över hela året, finullen har bra moderegenskaper och texel ger tunga djur.

– Pappa har hållit på med får i 51 år, han var tio år när han fick sina första får, berättar Jonas.

Som mest har det tidigare funnits 120 tackor på gården. Men för två år sedan bestämde sig Jonas att satsa ordentligt och byggde nytt och utökade från 120 till 500 tackor.

– Antingen skulle jag strunta i jordbruket eller så skulle jag bygga nytt, säger Jonas.

Sagt och gjort. Jonas åkte till Knarrhult för att köpa utrustning och fick hjälp att rita upp den nya ladugården. Ligghallen har två foderbord, en drivgång och plats för fyra stora djurgrupper. Ytan går även att dela av fler gånger.

– En fördel med den nya ladugården är ljuset. Det var så mörkt i gamla ladugården. Jag fick gå med pannlampa vid lamning förr. Men nu är det jätteljust och det är fantastiskt, säger han.

– De stora djuren växer inte mer för att de får mer kraftfoder, de blir bara fetare och de magra som inte kommer intill blir magrare. Nu blir det jämnare och bättre, säger Jonas angående fodermixsystemet som han investerat i tillsammans med bandfoderbord. Totalt lägger han en timme om dagen på utfodring.

På gården investerade man även i en mixervagn och bandfoderbord från Keenan.

Mixervagn är inte särskilt vanligt när det kommer till fårgårdar. Men Jonas tycker att det är väldigt bra.

– Annars är det alltid de starkaste djuren som får mest mineraler och kraftfoder. Men nu när det är blandat så får de lika mycket, berättar Jonas.

Allt är byggt för att underlätta arbetet och även om djurmängden har ökat, är arbetstiden den samma nu som när han hade 120 tackor. Men han är medveten om att vid lamningen blir det klart mer jobb. Där går det inte att effektivisera på samma sätt.

Hur stor var investeringen?

– Jag har förträngt hur mycket det var för det var alldeles för dyrt. Det är inte fåren som betalar brukar vi säga. Det är skogen som betalar. Men ska jag hålla på så måste jag ha något vettigt. Den gamla ladugården funkade inte längre. Den var för gammal, mörk och tungjobbad, säger han.

Enligt Jonas råder ett ständigt förbättringsarbete och det finns många mål.

– Jag vill ha fina och frisk djur och jag vill ha kul! Det är ett fantastiskt jobb som jag har, att kunna gå hem och träffa familjen lite på dagarna. Ett mål är att hålla kvar vid det och kunna jobba hemifrån, säger Jonas.

I och med det stundande generationsskiftet, som enligt honom kommer att kosta en del pengar, så får han nog hålla igen på investeringarna och istället betala på lånen.

– Men jag skulle vilja ha ammkor för att växelbeta för att få mindre parasiter, säger Jonas.