Dags för politikerna att agera!

Den 14 januari gick Mjölkens dag av stapeln i riksdagen. Att stödhanteringen är skamlig var de flesta överens om liksom att konkurrenskraftsutredningen måste tillämpas. Politikerna fick med sig tydliga budskap, medan mjölkbönderna fick desto mindre besked.

Att inte låta fokus ligga på de sena EU-utbetalningarna, var ingen lätt match under dagens mjölkmöte. Palle Borgström, LRF Mjölk, inledde med att poängtera att det finns annat som borde diskuteras i dag, men inte ens Palle kunde hålla sig från att nämna det.

– Ökade räntekostnader och försämrad likviditet får mig att bli helt vansinnig. Det handlar inte bara om Jordbruksverkets agerande, utan det är en process som varit försenad i EU, till att det svenska beslutet tog tid och sedan blev fördröjt för godkännande i Bryssel. Jordbruksverket kunde jobbat snabbare och vi började ligga på dem redan för ett och ett halvt år sedan, sa han, och fortsatte:

– Länsstyrelserna och Jordbruksverket säger att det gör allt de kan. Men när jag får höra att lantbrukare ringer till tjänstemän för att höra om stöden och får svaret att personalen har gått på semester och kommer åter den 18 januari, då gör man inte allt man kan.

Stefan Gård, ordförande för branschorganisationen Sveriges Mjölkbönder, poängterade under sitt anförande att han i grunden är positivt inställd, annars skulle han inte varit på mötet.

– Jag tror på svensk mjölkproduktion. Jag vill inte framhäva det negativa, jag tror på förändring annars hade jag inte åkt hit. Men politikerna måste förstå att pålagor ger oss mer kostnader och sämre konkurrenskraft. Vi är ett föregångsland när det gäller regelsystem och kostnader, men inte när det gäller produktion, sa han.

Använd konkurrenskraftsutredningen

Palle poängterade även vikten av att man jobbar med konkurrenskraftsutredningen och att, om man ska ta fram en bra livsmedelsstrategi, så borde utredningen inkluderas. Visionen bör vara ”Europas bästa företagsklimat för jordbruk” och inget annat.

– Konkurrenskraftsutredningen var väldigt tydlig med att vi inte kan ha högre krav på svensk produktion, utan att ersätta för de extra kostnaderna. Vi slår ut svensk produktion och importerar istället, därmed uppnår vi ingenting av det som man vill uppnå med de svenska reglerna, sa Palle.

Under mötet hölls också en paneldiskussion där deltagarna var överens om att mjölkproduktionen inte har lönsamhet, utan i dag bärs upp av andra verksamheter såsom skog och körslor. Arbetet subventioneras även oftast av bonden som jobbar gratis med mjölken.

Konkurrenskraftsutredningen, som presenterades i mars förra året, fick mycket lovord men vad som egentligen har prickats av på den är inte helt klart. Utredningen återkom flera gånger på agendan under dagen och man påpekade att man vill se att denna leder till något, att man skapar lika villkor för svenska jordbrukare samt ger dem rättvisa villkor att konkurrera.

– Plocka bort beteslagstiftningen så att vi kan få betalt för att vi har korna på bete, sa Malin Sundin, författare och mjölkbonde.

– Jordbruksverket har gjort en utredning som visar kostnaden för beteslagstiftningen, men hur kan man göra en uträkning av kostnaderna och sedan inte förhålla sig till den, frågade sig Helene Gunnarsson, förtroendevald i Arla.

Förskott på 75% av EU-stöden

Bibbi Johansson, Bergs Gård, ville skicka med ett tips till politikerna gällande stödutbetalningarna 2016.

– Stödutbetalningen som är försenad kan vi inte påverka nu, men vi kan påverka den kommande. Jag har pratat med Anders Egonsson på Jordbruksverket och han menar att vi har möjlighet att få ut ett förskott av stöden 2016. Genom att ansöka hos EU kan en utbetalning på 75 procent göras redan den 16 oktober 2016. Jag tycker att ni som är här nu ska jobba stenhårt för detta. Vi behöver det efter krisen 2015 och 2016, hösten kommer att bli jättetuff, sa hon.

Ronny Mårtensson, vd på Åtvidabergs Sparbank, poängterar att det är bedrövligt att EU-stöden är försenade, men säger även att bankerna kan hjälpa till.

– Sitter ni i knipa gällande likviditet, gå till er bank. Vi fixar det här, i det korta perspektivet, sa han och fortsatte:

– Alla företag måste vara lönsamma. De senaste 20 till 30 åren har man sett en kraftig prisökning på gårdarna men inte på produkterna, kanske på skog. En egen kapitalinsats på cirka 50 procent krävs för att köpa en gård i dag. En mjölkgård kräver mer än så. De gårdar som avvecklas kommer aldrig tillbaka. Vi behöver en kalkyl på all produktion som på lång sikt ska ge en rimlig lön och avkastning för återinvestering. Liksom i alla företagsekonomiska perspektiv.

Vill ha besked

– Vi behöver få ut medlen på gårdarna nu, det är därför vi åkte hit idag. Om pengarna finns, betala ut dem nu och redigera det vid utbetalningarna under 2016 istället, sa Daniel Halmsjö från Holmeröds gård, frustrerat och fortsatte:

– Vi trodde vi skulle få med oss något hem, det är jätteviktigt. Detta är psykiskt påfrestande och vi måste stoppa tragedier på gårdarna. Ge oss besked!

Flera stämde in i Daniels budskap och efterfrågade återkoppling.

I slutet av dagen röt Palle Borgström till gällande stöden:

– Det är som att ha en sten i skon. Man kan inte fokusera på något annat innan den är borta.  Vi kan inte fokusera på lösningar på lång sikt när stöden inte betalas ut. Betala ut pengarna nu och lös problemen med systemen sedan.

Magnus Oscarsson instämde:

– Kunde vi åka till månen -69 borde detta kunna lösas! Vi politiker tar till oss detta och tar med oss vikten av lika villkor, konkurrenskraftstrategin och frågan om krisberedskapen.