Utan bonden snöar landsbygden igen

Det är början av januari. Större delen av Sverige är nu täckt av snö och SMHI har upplyst svenskarna om att det kommer snöa i femtio timmar. Kombinerat med en frisk vind vandrar drivornas mjuka former över det fortfarande öppna landskapet.

 

Lars Wilderäng

Inne i staden kör kommunens snöröjning och på Trafikverkets vägar är den statliga snösvängen i full färd med att åtminstone göra de större vägarna mellan städerna farbara. Till slut kommer de även hitta till statens mindre vägar ute på landsbygden. Fast de svänger aldrig in där en orange skylt skvallrar om en privat vägförenings väg. Ofta är den vägen redan skottad när Trafikverket passerar och puttar upp en ordentlig vall framför infarten till den enskilda vägen.

För ute på landsbygden finns det fortfarande bönder. Bönder som har traktorer, som man utrustat med snöplog eller snöslunga, och som till en låg kostnad håller efter vägarna fram till landsbygdens bostäder på vägföreningarnas enskilda vägar fria från snö. Trots allt använder bönderna sina traktorer även under sommarhalv­året och behöver inte hålla dem i dyr beredskap enbart för att skotta snö enskilda dagar under vintern, eller längre perioder i landets kallare delar.

Fast bönderna blir allt färre genom de pålagor och skatter, som gör det allt svårare att försörja sig som lantbrukare i Sverige.

Exakt hur regering och riksdag tänker sig att landsbygdens folk ska få sina enskilda vägar plogade när den siste bonden på bygden kastar in handduken får vi inget svar på. Är det tänkt att den argentinske kofösaren på Pampas slätter ska komma upp hit och skotta snö? Eller ska den danske grisbonden åka till Sverige för att skotta? Den franske mjölkbonden - är det han som ska ploga fram till Agdas hus, eller hur är det tänkt?

Med den siste bonden snöar landsbygden igen. När den siste traktorn auktioneras bort blir det tyst, vitt och tomt på landet, endast avbrutet av det fåtal som tar skidorna ner till allmän väg, där de parkerat bilen några kilometer hemifrån.

Lars Wilderäng

Artikeln publicerades torsdag den 21 januari 2016

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Kan normalt betyda olika saker?

Krönika: Inflationen fortsätter att ligga på en högre nivå än vad vi under många år ansett vara normalt. Vi får gå tillbaka till tidigt 90-tal för att hitta motsvarande nivåer och riksbankerna runt om i världen höjer sina styrräntor för att motverka utvecklingen. Följden blir högre marknadsräntor och här blir det intressant att ställa sig frågan vad som är normalt? Låt oss resonera lite kring begreppet referensram.

 

Kommentera