”För en gång skull måste det gå från ord till handling”

En av dem som var på Mjölkens dag i riksdagen i går var mjölkbonden Elin Torstensson. Inför mötet var hon hoppfull att något konkret skulle komma fram, men lämnade mötet utan nya besked.

När vi träffas utanför riksdagshuset innan mötet ska börja frågar jag Elin: ”Vad är det viktigaste för att detta året ska bli bättre för mjölken?”

– Att det går från ord till handling och att det inte bara blir en massa prat som det har blivit på alla möten hittills. Det händer ingenting, eller det händer för lite. Det här ska inte bli ett möte som faller i samma anda utan händer det inget nu, är det väl god natt kan jag tycka.

Ord till handling

Under mötets dryga tre timmar pratas det om förutsättningar, lika villkor, konkurrenskraft, livsmedelsstrategi, försenade EU-stöd och under Livsmedelsverkets föredrag som handlade om Sveriges livsmedelsförsörjning och hur vi klarar oss vid en kris, avbryter Elin plötsligt talaren:

– Nu får du ursäkta mig att jag avbryter dig här, men jag blir så in i helvete förbannad rent ur sagt. Klockan är kvart över tre. Vi har snart suttit här i två och en halv timme. Nu pratar vi livsmedelskedjan och alla vi som sitter här vet att fortsätter utvecklingen såhär så kommer vi svenska mjölkbönder att vara borta. Det säger sig självt att om två år har vi kris i landet. För det finns inget kött och ingen mjölk.

– Alla vi kommer hit av en anledning. För en gång skull måste det gå från ord till handling. Det blir bara möten efter möte och ingenting händer.

– När jag går här ifrån vill jag har svar på tal och jag vill inte komma hit om ett år igen på samma möte och ingenting har hänt. Det har inte hänt någonting sedan förra mötet. Vad har det blivit av den 87 punkterna i handlingsplanen? Det är hela tiden vi som får ta skiten av det här. Alla säger att vi ska ha öppna landskap och landsbygden ska leva, det låter så fint och vackert, men det är ingen som fattar vad det är som händer.

Hennes uttalande följds av applåder. Mötet fortsätter och en hel del mjölkbönder följer i Elins spår och skickar kängor till politikerna och Jordbruksverket.

Möte efter möte

Efter mötet pratar jag med Elin igen.

– När man kom hit tänkte man att nu ska det bli något annat. Men det är bara att konstatera, det blir möte på möte och det känns som att inget händer. Man måste ändra taktik tror jag. Det går inte att hålla på såhär.  Möten har det varit i urminnestider, det blir ingenting mer. Att lita på att organisationer och föreningar ska föra vår talan, glöm det. Det handlar bara om hur mycket vi själva orkar slåss, säger Elin.

Något hon är kritisk mot, är återkopplingen efter denna typ av möten.

– Det här är aktuellt nu, sedan kommer det något annat om tre veckor och är det ingen som ringer och frågar om det har hänt något, så rinner det ut i sanden. Sedan blir det ett nytt möte och så håller det på så. Sedan står alla med mössan i handen och tackar.

Hon tror att det är många som instämmer i hennes frustration över att åka på möten som inte ger något konkret.

Tunga namnen

Inför mötet hade hon och bland annat Bibbi Johansson försökt få de tunga politiska namnen att komma till mötet. Exempelvis hade Elin tät kontakt med finansminister Magdalena Anderssons sekreterare.

– Jag sa till Magdalena Anderssons sekreterare att hon var ju själv med och skrek ”stöd svensk mjölk” på bron. Så hon hälsa tillbaka att hon är engagerad.

På mötet fanns dock ett tiotal politiker, även om de tunga namnen som Sven-Erik Bucht, Mikael Damberg, Stefan Löfvén och Åsa Romsson fattades. Men de hade fått inbjudan i november och en påminnelse i januari.

Magnus Oscarsson (KD) som anordnade dagen var efter mötet nöjd och tyckte att det var bra att mjölkbönderna visade sin ilska under mötet, så att han och de andra politikerna får veta hur det är i verkligheten.