Färdig plan för att utveckla nöt- och lammproduktion

Målet med planerna är att öka produktionen av svensk nöt och lamm. På vägen finns det både möjligheter och hot, vilka presenteras i handlingsplanerna. Liksom handlingsplanen för mjölk finns det runt 80 stycken åtgärdspunkter och utmaningen att pricka av dem är av varierande svårighet.

Alla i branschen verkar vara eniga om att det är positivt att handlingsplanerna har kommit till och nu är klara. Det finns stora utmaningar för svensk produktion av nöt och lamm, men även enorma möjligheter. Det gäller bara att ta tillvara på dem, och handlingsplanerna är ett steg i rätt riktning.

– I maj 2015 hade vi det första mötet kring handlingsplanerna och i dag kan vi presentera dem. Det är nu arbetet börjar på riktigt, säger Therese Strand, från branschorganisationen Svenska Köttföretagen, som är en av de ansvariga för framtagandet av handlingsplanerna.

Gemensamt för både handlingsplan lamm och nöt är att hela värdekedjan har varit involverade i framtagandet. Man har samlats kring ett 80-tal punkter och vill nu gemensamt utveckla branschen.

Nötkött

Efterfrågan på nötkött är mycket hög från konsumenter och avräkningspriset ligger högt om man ser till andra delar av Europa. Trots det minskar produktionen.

– De utmaningar som vi ser i dag handlar bland annat om att många tvekar i investering av ungnötsuppfödning i och med en brist på kalvar. Vissa delar av branschen säger att det inte går att få tag på tillräckliga mängder svenskt kött och det är svårt att möta marknaden med små volymer, exempelvis när det gäller koncept, säger Johanna Bengtsson, på Gård och Djurhälsan, och fortsätter:

– Produktionen är även stödberoende och har höga produktionskostnader.

Det i sig innebär att man är beroende av stödberättigad betesmark för att kunna utveckla produktionen med fler djur.

För att öka produktionen har man satt upp ett antal delmål:

• Säkrad efterfrågan för svenskt nötkött som ger en stabil och långsiktig prisbild.
• Lands- och anläggningsgodkännande för Taiwan, Japan, Kanada, Sydkorea, Serbien, Thailand och Australien.
• Att ha utrett möjligheterna till export av svenskt kvalitetskött av nöt.
• Uppnå en produktivitet på 0,95 avvanda kalvar per betäckt diko.
• En ökad tillväxt som motsvarar en månads lägre slaktålder med bibehållen slaktvikt.
• Investeringstakten ska vara minst fem procent i primärproduktionen, den är tre procent i dag.
• Fler ungdjur till slakt.
• Ökad lönsamhet för nötköttsproduktionen.
• Ökat förtroende och acceptans för stödsystemet.
• Enklare stöd och regler.
• Arbeta för sänkta kostnader inom både produktion och administration runt stödhanteringen.
• Jobba för en tydlig politisk viljeriktning för stärkt konkurrenskraft och tillväxt.
• Arbeta för en tydlighet, trygghet, effektivitet och ett bra bemötande i samband med kontroller.

De ovanstående delmålen är kopplade till 82 åtgärdspunkter i handlingsplanen. Under presentationen poängterade Therese och Johanna vikten av att varje ansvarig verkligen gör sitt yttersta för att leverera.

De som deltagit i arbetsgrupperna för att ta för handlingsplanen är: HKScan, Bergendahls, Business Sweden, Gård & Djurhälsan, Hushållningssällskapet, Jordbruksverket, KLS Ugglarps, Kött- och Charkföretagen, Livsmedelsverket, LRF, LRF Kött, LRF Konsult, Svensk Dagligvaruhandel, Svenska Köttföretagen, Svenskt kött, Sveriges Nötköttsproducenter och Växa Sverige.

Lammkött

Avräkningspriset på lamm har inte sett samma utveckling som nöt och gris, utan ligger lågt om man ser till priser i andra delar av Europa. Samtidigt har Sverige ett högre kostnadsläge. Det finns dock en god efterfrågan på svenskt lammkött och skinn av rätt kvalitet, men detta till trots har ökningen av lammproduktion stannat upp.

För att öka lönsamheten inom svensk lammproduktion, måste intäkterna upp, kostnaderna ner och produktiviteten på gårdarna öka. Även rovdjursproblematiken måste lösas om lamm ska öka.

Inom handlingsplan lamm har man, liksom inom nöt, satt upp delmål som sedan är kopplade till åtgärdspunkter, i detta fall, 81 stycken.

Delmålen lyder:

• Säkrad efterfrågan för svenskt lammkött som ger en stabil och långsiktig prisbild.
• Uppnå Scrapie-status.
• Möjliggöra för export av semin och livdjur.
• Utreda möjligheter för export av delar av lammet som inte har en efterfrågan i Sverige.
• Öka produktionen med 0,2 sålda lamm per tacka till 2020. Öka tillväxten med 50 gram i daglig tillväxt på lammen till 2020.
• Höja snittklassningen på slaktlamm till R, 2+ och 19,5 kilo till 2020.
• Nå ökad lönsamhet.
• Öka värdet på all svensk ull.
• Öka värdet på alla svenska skinn.
• Ökat förtroende och acceptans för stödsystemet.
• Enklare stöd och regler.
• Arbeta för sänkta kostnader inom både produktion och administration runt stödhanteringen.
• Jobba för en tydlig politisk viljeriktning för stärkt konkurrenskraft och tillväxt.
• Arbeta för en tydlighet, trygghet, effektivitet och ett bra bemötande i samband med kontroller.

Stora delar av näringen har även varit involverade i framtagandet av handlingsplanen gällande lamm.

HKScan, Bergendahls, Business Sweden, Gimrarna, Gård & Djurhälsan, Hushållningssällskapet, Jordbruksverket, KLS Ugglarps, Kött- och Charkföretagen, Lammproducenterna, Livsmedelsverket, LRF, LRF Kött, LRF Konsult, Svensk Dagligvaruhandel, Svenska Fåravelsförbundet, Svenska Köttföretagen och Svenskt kött.