Framtidstro för svenskt kött

Att handlingsplanerna för nöt och lamm nu är klara är alla positiva till. Det verkar även som att de flesta ser stora möjligheter, så länge alla tar sitt ansvar och gör verkstad av planerna.

– Planer är en sak, men det måste leda till verkstad också. Att planen denna gång är näringens initiativ och inte mynnar ur en kris, ser jag som mycket positivt, säger Leif Dennerberg, generaldirektör på Jordbruksverket. 

Aktörer i olika delar av värdekedjan har varit involverade i arbetet med att ta fram handlingsplanerna och så här långt låter det som att samtliga är positiva och villiga att ta sitt ansvar och jobba vidare praktiskt.

En bransch att räkna med

Handlingsplanernas mål är att öka den svenska produktionen av nöt och lamm och att ta mer marknad i Sverige, men också utomlands.

– Har vi inte en stark hemmamarknad, så har vi svårt att få resurser att utveckla produktionen, säger LRF:s förbundsordförande Helena Jonsson, och poängterar att hon absolut tror att handlingsplanerna kommer att göra skillnad.

Något som Therese Strand och Johanna Bengtsson på Svenska Köttföretagen även påtalar är vikten av att vara en bransch att räkna med.

– Blir vi för små, finns det risk för marginalisering, menar de.

När det gäller handlingsplan nöt och lamm, står branschen enade bakom, vilket underlättar. Sett till mjölken är handlingsplanen en större utmaning i och med att branschen inte riktigt är enig. Dessutom är mjölkbönderna mycket mer beroende av den globala världsmarknaden, än nöt och lamm, vilket ytterligare försvårar situationen.

Brist på nöt och gris

Just nu skriker handeln efter mer svenskt kött, framförallt handlar det om en brist på nötfärs.

– Nöten är mycket mer komplex än gris och det är ofta brist så här års, det gäller att planera bättre ihop. Det går att styra, men har vi inte det samarbetet så blir det hål i hyllan och det får det inte bli, då hamnar det något annat där direkt, säger Torbjörn Lithell, inköpsdirektör HKScan Agri.

Även Jonas Thuneståhl, vd KLS Ugglarps, och Ove Konradsson, vd Skövde slakteri, instämmer i att januari och februari är svåra när det gäller tillgången på nöt.

– Vi kan även se en minskad slakt av kvigor, vilket tyder på att de insemineras istället för att gå på slakt och det i sig är väldigt positivt. Antagligen kan vi se fler köttraskalvar nästa år, säger Jonas Thunestål.

Många uppfödare skickar djuren på slakt när de ska in från bete och då blir det ett glapp så här års, det i sig är inget nytt. Det är dock något man kan jobba på att förbättra.

Köttbristen har även blivit synlig i Coops butiker. En läsare uppmärksammade nyligen en skylt angående brist i sin butik i Norrtälje och undrade om det verkligen stämde.

– Vi kan bekräfta att det råder brist på svenskt nötkött. Men det är inte bara vi som drabbas – det här är ett problem för hela branschen. Gapet mellan mängden svenskt nötkött som i dag produceras och den mängd som våra konsumenter efterfrågar är mycket stort, vilket resulterar i att det blir svårt för oss att säkra upp de volymer som krävs i våra butiker. Enligt vår leverantör kommer bristen på svenskt nötkött hålla i sig fram till minst vecka sex och vi har egentligen inte fått någon prognos för när leveranserna kommer igång igen, skriver Majsan Pense, kategorichef för kött Coop Sverige, i en kommentar över mejl.

Tänk på kunden

– Ingenting är omöjligt, det gäller bara att göra en förändring. Det har vi visat med handlingsplanen. Det handlar om vår inställning. Det som är jätteviktigt är att vi gör det tillsammans, säger Peter Lund, vd Bergendahls, och fortsätter:

– Vi måste även tänka på kunden, hur gör kunden? Handlingsplanen är jättebra men det står bara en enda rad om konsumenten.

Köttbristen är synlig även hos Bergendahls matvarukedja City Gross, som enbart säljer svenskt när det kommer till färskt kött.

– Vi har jätteproblem att få tillgång på kött i januari och februari, säger Peter, och fortsätter: 

– Jag önskar egentligen att alla var vegetarianer, för frukt och grönt tjänar vi massor pengar på. Kött förlorar vi pengar på. Kött är dock en enorm indrivare i butikerna, kunderna väljer oss för att vi har bra köttdiskar, så totalekvationen är jättebra.

Fortsätt utveckla

I dagsläget ligger de svenska avräkningspriserna på nöt och gris bra mycket högre än i resten av Europa. Peter frågar retorisk, hur länge det kan vara så? För att ligga kvar högt behövs utveckling.

– Kvalitetssortering är viktigt, sortera djur på ett annat sätt, i dag är det samma pris oavsett vad det är för nötdjur. Bättre sortering är lätta steg för att få mer betalt. Hälsingestintan har gjort ett fantastiskt bra jobb där. I framtiden kommer inte konsumentetn vilja köpa kött där det bara står KLS eller Scan, säger Peter, och utvecklar:

– Jag tror att vi har nått ”Peak Kött”, när det gäller konsumtionen av kött i Sverige, men inte när det gäller svensk kött. Vi måste dock fundera på vad framtidens konsumenter vill ha, jag tror att det handlar om mindre men bättre kött. Konsumenterna kommer vilja veta mer om hur djuret har haft det, vad det har fått för foder och så vidare.

När det gäller styckningsdetaljer har det hänt en hel del de senaste åren. Nya detaljer kommer ut på marknaden och Göran Holm, vd HKScan Skandinavien påpekar att Scan har börjat sälja grishjärta. City Gross kontrar med att de har grisknorrar i disken.

– De är jättegoda att knapra på med barnen framför TV:n på en fredagskväll, säger Peter Lund, på Bergendahls.