”Jag mäter allt jag kan mäta”

Hos Jacob van der Borne i Nederländerna är man extremt noggrann. Odlingen på cirka 600 hektar är utspridd på 140 fält av olika typer och form, för att bli så effektiv som möjligt mäter han allt som går att mäta. Han är en mästare på precisionsjordbruk.

Alla fält kontrolleras från dataskärmen. Informationen om grödan och jorden samlas in med hjälp av sensorer som sitter på maskinerna, med drönare och satellit, sedan överförs den trådlöst till en molntjänst som Jacob själv byggt upp. Foto: © European Union 2015, Cornelia Smet
Att Jacob brinner för precisionsodling är extremt tydligt. Han tar emot oss på ett besök på gården och är snabb med att koppla upp en PowerPoint och samtidigt hänvisa oss att ta kaffe. Besöket på gården görs tillsammans med en lantbrukargrupp från olika delar av Europa.

– Jag tror att jordbrukarna i mitt land är väldigt intresserade av detta, säger en av deltagarna från Portugal. En annan från Rumänien menar att tekniken inte är lika långt gången där ännu, men absolut intressant.

Besprutning sker med en självgående Dammann med två olika tankar och olika sprutsystem. På så sätt kan man spruta med två olika preparat på olika delar av fältet vid samma överkörning. Information om hur mycket, vad och vart preparat ska sprutas skickas till sprutföraren via molntjänsten. Foto: Vandenborne aardappelen
Jacob är 34 år och tog över gården med sin bror 2006. Han har alltid varit fascinerad över det faktum att fälten ger olika avkastning på olika delar och velat lösa den gåtan. Han vill helt enkelt maximera sin avkastning på alla delar av fältet samtidigt som han använder minsta möjliga insats. Idag räknas han som en av de främsta inom precisionsjordbruk i Europa. Han tar emot många studiebesök om året och även kungligheter som drottning Beatrix av Nederländerna har varit på besök.

Mäta mäta mäta

Jacob använder en rad olika sensorer på alla maskiner som kör i fält. Med hjälp av dem samt drönare och satelliter samlar han in data om jorden och grödorna. Utöver det har han även stationer i fält, jordssensorer som känner av fukt och temperatur i marken samt väderstationer som ger information om nederbörd på specifika fält samt larmar när det är risk för tillväxt av bladmögel.

Jacob van der Borne är en av de främsta i Europa när det kommer till precisionsodling, han fokuserar främst på potatisodlingen som bedrivs på 400 hektar men odlar även majs och sockerbetor. Tack vare precisionsodling lägger han mindre insatser som bränsle, kem och vatten på varje gröda och kan därmed spara pengar. Utöver det får han jämnare kvalitet och en viss ökning på avkastningen. Foto: Katarina Johnsson
– Om du frågar en lantbrukare om temperaturen i jorden, kommer de flesta säga att den behöver gå över tio grader innan man börjar bearbeta, men väldigt få mäter kontinuerligt och kan säga vad den ligger på just i denna stund, säger Jacob, och pekar stolt på sin webbsida där han redovisar jordtemperatur och nederbörd de senaste 24 timmarna på ett av sina fält.

Bygger egna tjänster

I och med att fälten är utspridda på 140 olika platser och har olika jordmån, har Jacob byggt en molntjänst för att enklare kunna administrera driften. I molnet finns alla fält och deras unika fältdata inregistrerad.

– Nu kanske ni tror att jag bara sitter i kontoret framför datorn och ger order, men jag är faktiskt en hel del ute i fält också, skrattar Jacob och påpekar att de bara är fem anställda som driver gården.

All information skickas trådlöst till molnet, men internetuppkopplingen har varit ett problem.

– Jag hade så dåligt internet här ute att jag bestämde mig för att starta ett företag för att lägga fiber. Så nu har jag äntligen riktigt bra uppkoppling och dessutom har jag sett till att mina 9 000 närmsta grannar också är anslutna.

Förutspå avkastningen

Jacob fokuserar mycket på att få upp samt kunna förutspå avkastningen, som ska ligga på den högsta möjliga nivån utifrån fältets egenskaper. Han är inte riktigt där ännu, men han är övertygad om att det har att göra med hur vattenprofilen ser ut på de olika delarna av fälten.

– Det är egentligen helt självklart, de torra delarna kommer att avkasta mindre än de blöta delarna. Därför måste jag bli bättre på bevattning och tillförsel av organiskt material på de torra delarna av fältet. Vattenprofilen i sig beror ju även på sandhalt och mängden organiskt material, säger Jacob.

Tack vare sina jordsensorer har han full koll på hur mycket grödan har sugit ur vattenprofilen och vet när och hur mycket vatten de torra delarna behöver. Genom att precisionsbevattna har han lärt sig att börja vattna tidigare samt sluta tidigare. Bevattningen bör även ske oftare och i mindre mängd. Tack vare detta har han ökat avkastningen på potatis med fem procent.

Jacob ligger i framkant gällande odlingstekniken och utför mycket forskning själv och med hjälp av studenter. Han är nitisk och mäter så ofta han kan, men minst en gång i veckan. Utöver det kalibreras utrustningen med ”vanliga” fysiska prover varannan vecka. Till det har han nio studenter som hjälper till, han samarbetar nämligen med en rad universitet och tar gärna emot besök för att lära ut mer om precisionsjordbruk.

– Det här sättet att odla är bra för miljön och mitt bankkonto, i och med att jag minskar kostnaderna för insatserna i odlingen, säger Jacob, och fortsätter:

– Efter andra världskriget låg fokus på att vi inte skulle behöva svälta igen. Man öste på mer och mer växtnäring. Självklart ökade avkastningen. Men så kan man inte hålla på, vi måste lära oss mer om jorden. Jag kombinerar gammal kunskap med ny teknik. Det handlar om att snåla med allt; växtnäring, kemikalier, bränsle och vatten. Om man vet mer så behöver man inte ha den förbrukning vi har, säger Jacob, och understryker att han anser att precisionsodling och CTF är framtiden.

CTF, eller kontrollerad trafik, bygger på att man ständig använder samma hjulspår för att reducera markpackningen och få en hälsosammare jord där man inte kör.

– Redan i dag är ju en del av odlingen kontrollerad, men inte all. Jag tror dock att man måste kunna köra med normala traktorer om det ska slå igenom. Inte med breda monster som inte kan köras på väg

Sensorer, drönare och satellit

– Om jag har ett problemfält kan jag undersöka det via min molntjänst, säger Jacob, och förklarar vidare:

– Ser man problem som utvecklar sig i raka linjer, då vet man att det är människor som skapat dem. Är det mer oregelbundet så är det moder jord.

Med hjälp av drönarna mäter han även hur stora områden som är skuggade. Runt 40 hektar av totalt 800 ligger i skugga. Odlingen anpassas efter förutsättningarna med större radavstånd viket ger minskade kostnader och större skörd per planta än om han hade satt potatis likadant över hela fältet.

En bild som ligger till underlag för beslut är oftast baserad på många olika bilder. Ett exempel Jacob visar, som handlar om problem vid gödning är baserad på 143 olika bilder.

I dagsläget är det inte lagligt att flyga med drönare hur som helst i Nederländerna och därför är det ganska kostsamt för Jacob att jobba med sina tre drönare. Om lagen i framtiden tillåter, skulle han vilja ha en stor drönare i företaget, som i sin tur alltid cirkulerade över fälten så länge det är ljust. På så vis skulle datan alltid var uppdaterad.

– Nu är det relativt nytt, men om tjugo år, tror inte jag att vi kommer att bry oss om att drönare alltid flyger över lantbrukares fält, då kommer det vara naturligt.

Vandenborne aardappelen

Drivs av: Jacob van der Borne  och hans bror Jan.

Odlar: 400 hektar potatis, majs och sockerbetor på resterande 200 hektar

Avkastning: 25 000 ton potatis per år som går till pommes frites, främst till McDonalds.

Kuriosa: Är med i olika utvecklingsteam hos maskintillverkare, han har bland annat varit med och tagit fram Dammanns självgående spruta som fick silvermedalj på Agritechnica 2013.

Katarina Johnsson
Katarina Johnsson
Tel: 070-003 98 07
E-post: katarina@ja.se

Artikeln publicerades lördag den 06 februari 2016

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste