Vattenbrist trots regn i Kalifornien

Regnstormarna avlöser nu varandra i Kalifornien, men det kommer inte att räcka efter fyra års svår torka. Tömda reservoarer och flera års aggressiv pumpning av grundvatten kräver fortsatt vattenransonering för jordbruket även kommande säsong. Jordbruksaktuellt har tittat närmare på förutsättningarna i väster.

Vattennivåerna i reservoarerna i Kalifornien når rekordlåga nivåer. Många undrar nu hur länge det tar innan dammluckorna vid Folsom Lake mitt emot Folsom prison åter tas i bruk. Foto: Tomas Carlsson
Läget är redan från början långt från det bästa i den västra delstaten Kalifornien i USA. Arealerna brer ut sig på heta breddgrader, motsvarande från södra Spanien till södra Saharaöknen. Här finns en enormt varierad topografi med både höga berg, öknar, och i övrigt relativt höglänt terräng. Vattenrörelser i Stilla Havet gör klimatet mycket hett och torrt.

Gayle Holman företräder vattendistriktet som förser ett av de produktivaste jordbruksområdena i USA med bevattningsvatten. Foto: Westlands Water District
Den 72 mil långa odlingsdalen Central Valley är undantaget. Den gamla sjöbottnen har gjort detta till ett av de mest produktiva jordbruksområdena i USA. Men så hade det inte varit utan mänskliga ingrepp.

Merparten av regn och snö kommer i norra Kalifornien, medan största vattenbehovet finns i mellersta och södra delarna. Tack vare att människor här har skapat ett sinrikt system av kanaler, akvedukter och reservoarer flyttas mycket vatten söderut där behoven finns.

El Niño på ingång

Problemet är ett väderfenomen som berör både södra USA och norra Sydamerika - La Niña och El Niño. Under La Niña kan nederbörden i det närmaste upphöra i perioder på flera år, nu senast fyra år i sträck. Tvärtom är det under El Niño - då rullar lågtrycken in kontinuerligt med nederbörd i sådan mängd att det gärna uppstår översvämningar. En sådan period har inletts sedan någon månad. Så gott som all nederbörd kommer december till mars.

Chefshydrologen Maurice Roos tror det tar tid att återställa vattenbalansen i Kalifornien. Foto: Department of water resources, CA.
Jordbruksaktuellt besökte Kalifornien under sommarens hetaste vecka med temperaturer uppemot 45 grader. Allt var halmgult, stora floder var rännilar, vattenreservoarer och sjöar tömda ner mot tio procent av sin kapacitet. Normalt ståtliga vattenfall gestaltade istället bara några besvikelsens tårar i jämförelse.

– Vattenavrinningen har inte varit så låg någon gång under de 115 år vi har mätt. Trädens årsringar visar också att vi nu haft den torraste perioden på 1 100 år, säger Maurice Roos, chefshydrolog på delstatsmyndighetens avdelning för vattenresurser.

Han betonar att effekten av torkan kommer finnas kvar även om det blir flera års “blöta” perioder.

– Det är omöjligt att sia om framtida nederbörd, men den globala uppvärmningen gör att vi tror att snötäcket i bergen på sikt minskar med en fjärdedel, säger han.

Tar av grundvattnet

Normalt sett brukar vattennivåerna i sjöarna och vattendragen i Kalifornien nå betydligt högre än i dag. Marken i bildens förgrund brukar vanligen ligga under vatten. Foto: Tomas Carlsson
Vi har talat med en representant för den största leverantören av vatten till jordbruket, Westlands Water District i mellersta Kalifornien. Här sysselsätter 700 jordbruk normalt 50 000 personer och det är 250 000 hektar som behöver bevattnas. Det odlas mer än 60 olika grödor, med nötter och tomater i topp.

– Vi fick ingen vattentilldelning alls från norr förra och förrförra året och får inget det här året heller. På toppen av torkan har vi drabbats av en regulatorisk torka, säger Gayle Holman, hos Westlands, som inte kan glädjas över väderleksrapporterna om stor nederbörd.

– Jag ser att det regnar, men får i alla fall ingen vattentilldelning till vår region, säger hon besviket.

Men de är luttrade och har förberett sig. På de senaste 30 åren har ett enormt bevattningsnät byggts så att nära 90 procent nu bevattnas droppvis från nedgrävda ledningar. Westlands ligger årtionden före andra amerikanska jordbruksområden när det gäller bevattningseffektivitet.

Till detta kommer ett omfattande borrande efter grundvatten. Normalt sett är det bara 30 procent som tas från grundvattnet, men nu har denna siffra stigit till 70 procent.

Allvarliga konsekvenser

Det har gått så långt att experterna varnar för allvarliga konsekvenser med risk för jordskred, broar som kollapsar, byggnader som skadas och så vidare. Därför har guvernör Brown förutom ett omfattande ransoneringsprogram även inrättat ett återställningsprogram för grundvattennivåerna.

Det som en gång var ett mäktigt vattenfall i naturparken Yosemite i bergen, förvandlas i torkan till en fjuttig rännil. Foto: Tomas Carlsson

Eftertraktad vara

Jordbrukarna är uppfinningsrika och alla ansträngningar görs för att hålla odlingarna igång. Detta inte minst för att hålla nere arbetslösheten, som ökar rejält under torrperioder. Men också för att skydda sina investeringar. Den som satsat på mandelodling, en av de stora grödorna här, kan inte bara strunta i att vattna när det tryter.

Men det blir kostsamt. Under 2015 lades mer än 30 procent av arealerna i träda, vilket motsvarar över 80 000 hektar god jord. Grundvattenpumpning har hittills varit en räddning för de arealer som fortfarande nyttjas, men det kostar också mer och frågan är hur länge de får fortsätta.

Det går också att köpa vatten från närliggande vattendistrikt, men till besvärande höga priser. De kaliforniska guldletarna är sedan länge borta, men nu är det vattenletning som gäller.

– Jordbrukaren får lämna in en vattenbeställning och sen försöker vi hitta distrikt som vill sälja. Från det att vi får en beställning kan det ta månader att få vattnet. Vi har också långt fler beställningar än det går att skaffa vatten till, säger Gayle Holman.

Sälja dyrt vatten

Den sista utvägen är att köpa vatten på den öppna marknaden - och då till rejält höga priser. Det finns exempel på entreprenörer som bygger sin verksamhet helt på att sälja dyrt vatten, ibland pumpat från områden som inte tål så stora uttag.

I restriktionerna tas stor hänsyn till naturvärden, som att exempelvis fisk­arter i vattendragen ska bevaras. Men redan nu är flera vattendrag förlorade. Jordbrukarna är dock irriterade och anser att det tas för stor hänsyn till miljön och att fördelningen av vatten inte är rättvis med tanke på de stora värden som jordbruket representerar. De menar att vattendragens naturliv förstörs i alla fall i torkan.

– Det här är en av de bördigaste platserna på jorden, men om vi inte kan odla ger vi bort den ekonomiska livskraften och livsmedelsförsörjningen till utländska krafter, säger Gayle Holman bekymrat om hur deras region nu drabbas.

Tomas Carlsson

Frilansjournalist

Artikeln publicerades söndag den 21 februari 2016

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste