Allt fler köper svenskt kött

Allt fler konsumenter köper svenskt kött och har ett gott förtroende till den svenska djurhållarna. Oron för antibiotikaresistens växer, samtidigt ökar medvetenheten om att svenska djurhållare använder minst antibiotika i Europa.

 

I undersökningen som YouGov utförde tittade man balnd annat på beslutsfaktorer för det senast köpta köttet. Att köttet skulle vara svenskt var liksom förra året, det viktigaste. Att det är färskt är fortfarande vikigt men trenden är att det minskar i viktighet. Även faktorn att urspunget framgår minskar i betydelse i takt med att svenskt urpsung får större del i disken. Att det ska vara billigast minskar också, samt köttets färg. Närproducerat, god djurhållning och ekologiskt har motsatt trend och ökar i betydelse. Graf: YouGov/Svenskt kött
Elisabet Qvarford, tillförordnad vd, Svenskt kött. Foto: Svenskt kött

En ny attitydundersökning som YouGov utfört på uppdrag av organisationen Svenskt kött visar att konsumenterna fortsätter att uppskatta svenskt kött, vilket även visar sig i deras köpbeteende.

– Att köttet är svenskt var den enskilt viktigaste beslutsfaktorn vid senaste köpet. Det är glädjande att konsumenterna uppskattar svenskt djurskydd och svenska mervärden, säger Elisabet Qvarford, tillförordnad vd för Svenskt kött, i ett pressmeddelande.

I undersökningen svarade 76 procent att det senaste köttet de köpte var svenskt, det är en marginell minskning jämfört med 2015 då 78 procent uppgav att de köpte svenskt. Om man ser tillbakak ett par år är utvecklingen mot att allt fler köper svenskt dock positiv. 

Attityder

När det gäller de svenska konsumenternas attityd till svenskt kött så har den stärkts, speciellt om man ser tillbaka tre till fyra år. Fler och fler förstår varför svenskt kött kostar mer och vill betala för det. Andelen som tycker att kvaliteten är hög, ökar också.

Konsumenter har allt större förtroende till svenska djurhållare och mindre till utländska. Det handlar även om att allt färre konsumenter är positiva till danska, tyska och irländska uppfödare. I denna undersökning var varannan person negativ till dansk djurhållning, vilket kan jämföras med 29 procent för tre år sedan.

På lång sikt går attityderna mot ett större förtroende för svenskt djurskydd samt myndigheternas kontroll av den. Nivån ligger dock på samma som förra året. Två av fem konsumenter håller med om att det svenska djurskyddet är det strängaste i världen men samtidigt tycker lika många att det bör stärkas ytterligare.

Aktuellt med antibiotika

Antibiotika inom djurhållning gör allt fler konsumenter oroliga, varannan svensk oroar sig över antibiotikarester i kött. Allt fler håller dock med om att svenska djuruppfödare använder mindre antibiotika än andra.

Tre av fyra konsumenter är beredda att betala mer för kött eller charkuterier från djur som fötts upp med en låg användning av antibiotika.

– Antibiotika är en fråga som växer i betydelse för konsumenter och där är det viktigt att fortsätta att kommunicera kring det fantastiska arbete som svenska bönder och veterinärer har gjort för att hålla den svenska antibiotikaanvändningen på en så låg nivå, säger Elisabet.

Ökad kännedom

I år känner 86 procent till märkningen Svenskt kött och förtroendet för den är fortsatt hög. Dock har endast var femte tillfrågad koll på vad som krävs för att få märka produkten med svenskt kött.

Totalt deltog 1006 kvinnor och män i undersökningen som genomfördes mellan den 12 och 14 februari. Urvalet är representativt för den svenska befolkningen vad gäller, kän, region och ålder. 

Katarina Johnsson
Katarina Johnsson
Tel: 019-16 61 30
E-post: redaktionen@ja.se

 

Artikeln publicerades onsdag den 16 mars 2016

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Relaterat

Senaste

Som man bäddar får man ligga

Krönika: Snart är det sommarlov för alla som i framtiden ska försörja oss. Några vet vad de vill jobba med, andra inte. En del har sommarjobb, andra inte. Många gånger leder sommarjobbet till insikter, både om arbetsliv och sig själv. För att möta framtida behov behöver rekryteringsunderlaget för rådgivare till lantbruket breddas. Hur många sommarjobb skapas det egentligen inom de gröna näringarna som tillsätts utanför familjekretsen? 

Kommentera