Dyster bild av jordbrukets lönsamhet

Sju av tio lantbrukare anser att deras lönsamhet är ganska eller mycket dålig. Årets Lantbruksbarometer visar upp en fortsatt dyster bild av lönsamheten i det svenska jordbruket, endast grisproducenterna upplever en förbättring.

Lantbruksbarometerns lönsamhetsindex, där lantbrukarna får ange hur de upplever sin lönsamhet, är på samma nivå som för ett år sedan. Sju av tio lantbrukare anser fortfarande att deras lönsamhet är ganska eller mycket dålig.

Sämst lönsamhet upplever mjölkproducenterna där 93 procent svarat att de har ganska eller mycket dålig lönsamhet. Bland grisköttsproducenterna uppger 55 procent att de har ganska eller mycket god lönsamhet och visar därmed ett positivt lönsamhetsindex på 10 vilket kan jämföras med det totala lönsamhetsindex för samtliga produktionsgrenar som är minus 43.

Byggnadsinvesteringar backar svagt

Investeringarna är fortsatt försiktiga, men det finns enligt Lantbruksbarometern indikationer på ökande investeringsvilja. Genomförda byggnadsinvesteringar har minskat marginellt sedan föregående år medan maskininvesteringarna ökat lite.

Viljan till investeringar verkar inte följa den aktuella upplevda lönsamheten. Bland grisproducenterna, som upplevt störst förbättring av lönsamheten, minskar antalet som planerar byggnadsinvesteringar från 20 till 17 procent på ett år. Medan mjölkproducenterna, som ligger lägst i upplevd lönsamhet, ökar antalet som planerar att bygga från 6 till 8 procent. 

Ökad utlåning trots sämre lönsamhet

Lantbrukarnas upplåning ökade med 13,6 miljarder kronor, eller 4,9 procent under 2015. Den låga räntan har delvis minskat effekterna av tuffa förutsättningar i flera näringar. Skuldsättningen inom lantbrukssektorn har ökat snabbt under de senaste tio åren. Den samlade skuldbördan har fördubblats under perioden och under samma period har markpriserna ökat kraftigt i hela riket. 

Fler skjuter på amorteringar

Elva procent av de tillfrågade har minskat eller begärt amorteringsanstånd, vilket är en ökning med fyra procentenheter från föregående år. Bland mjölkproducenterna är denna siffra högst, 21 procent.

24 procent av producenterna som omsätter 5,1 till 10 miljoner kronor har minskat sina amorteringar eller begärt amorteringsfrihet jämfört med 16 procent 2014. Siffran för de som omsätter över 10 miljoner kronor är 19 procent. 

Sämre konkurrenskraft i Sverige

I år har frågan om konkurrenskraft ställts i jämförelse med ett europeiskt perspektiv. 22 procent av lantbrukarna anser att de har ganska eller mycket god konkurrenskraft jämfört med andra europeiska länder. 66 procent anser den vara ganska eller mycket dålig. 

Årlig rapport

Lantbruksbarometern är en årlig rapport som visar lantbrukarnas uppfattning om det aktuella läget inom lantbruket. Den har utkommit sedan 1987 och årets Lantbruksbarometer är den 29:e helårsupplagan.

Sifo intervjuar på uppdrag av LRF Konsult, Swedbank och Sparbankerna under januari månad 1 000 lantbrukare.

Intervjuerna har skett mellan den 11 till 25 januari 2016.

Erik Brink
Erik Brink
Tel: 070-600 45 48
E-post: erik@ja.se

 

Artikeln publicerades torsdag den 17 mars 2016

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Relaterat

Senaste

Laglöst agerande hotar kolets kretslopp

Sociala medier i all ära. Verkligen. Men det som sprids där med hjälp av en snabb knapptryckning – ja, ibland blir man ju faktiskt orolig på riktigt. Jag undrar ofta om källkritik är någonting som försvinner så fort man läser något på internet, som kan vara skrivet av vem som helst, när som helst och framförallt med vilken skev agenda som helst. Bilder, filmer och påståenden delas hej vilt utan minsta tvekan över sanningshalten. För allting som någon annat har delat är ju sant, eller hur? 

Kommentera