Satsar stort på lokalt lammkött

I västra Östergötland kan man köpa lokalproducerat färskt lammkött året om. Köttet säljs under varumärket Skeninge Lamm, vilket görs möjligt genom ett samarbete mellan gårdarna Styra Brunnsgård, Elgsjö Gård och Bjälbo Norrgård samt den fristående matvarukedjan Östenssons Livs.

All inredning i Susanne och Anders fårstall är lös, vilket innebär att man har möjlighet att använda byggnaden året om. Vid höstbruket, då fåren går på bete, används den bland annat för att tippa spannmål. Foto: Vilhelm Ektander
Bakom Skeninge Lamm står Susanne Pripp och Anders Larsson från Styra Brunnsgård, Henrik och Maria Båvius från Elgsjö Gård samt Kristin och Fredrik Henrysson från Bjälbo Norrgård. Foto: Skeninge Lamm

För att tillgodose Östenssons nio butiker med färskt lokalproducerat lammkött året om, skickar de tre gårdarna lamm till slakt på Scan i Linköping varje vecka. Från Scan skickas sedan helfall till matvarukedjans eget styckeri och packeri i Motala.

– Eftersom vi är tre olika gårdar, kan vi skifta leveranserna beroende på våra lammningar, säger Susanne Pripp, som tillsammans med Anders Larsson driver gården Styra Brunnsgård.

På Styra Brunnsgård, som har den största fårbesättningen av de tre gårdarna i Skeninge Lamm, har man i dag 280 tackor som i huvudsak lammar i två omgångar. En första grupp lammar mellan november till december och en andra mellan februari och mars. I och med detta planerar Susanne och Anders att i år skicka omkring 400 till 500 lamm till slakt från påsk till och med oktober. Därefter tar en av de andra gårdarna över huvudansvaret för leveranserna i Skeninge Lamm.

Jämför med andra djurslag

På Styra Brunnsgård har man fått positiva resultat av att korsa fårraserna Finull och Texel. Finullen får i regel många lamm, som dock är betydligt tanigare än lammen från Texlarna. Genom att korsa de två raserna får man både många och muskulösare lamm. – Flera fårägare tycker att det är en nackdel att Finullen får många lamm, men vi är mer positiva. Ju fler lamm vi får, ju bättre netto, säger Susanne Pripp, och berättar att man även kan dra fördelar från att planera sina foder- och lammnäringsinköp i större skala. Foto: Vilhelm Ektander

Anders och Susanne, som är två unga lantbrukare, valde att satsa stort på lamm för ett år sedan. I juli stod deras nya stall klart, vilket i dag inhyser 280 tackor. Framöver arbetar man för att öka upp besättningen till 450 tackor, vilket därmed kommer innebära närmare 1 000 till 1 100 lamm årligen.

– En viktig aspekt med lammproduktionen är att man måste se på den på samma sätt som om man höll på med grisar, kor eller höns. Ska vi hålla på med lamm, så ska vi satsa rejält och det måste generera något, säger Anders, och tillägger:

– Arbetar man med dem som vilken djurproduktion som helst, är lammen lönsamma. Jag tror det är något som många inte tänker på.

Smart byggnad

När man förra året uppförde det 1 100 kvadratmeter stora fårstallet tänkte Anders och Susanne utanför boxen.

– I dagens läge är det svårt att räkna hem en kalkyl på ett sådant här bygge, om det enbart ska användas för får under vinterhalvåret, konstaterar Susanne, som även är den som har ritat byggnaden.

För att öka användningen av byggnaden under året, har Susanne och Anders därmed valt en lös inredning i sitt stall. När fåren går ut på bete plockas inredningen ner och kvar blir en öppen hall med en gjuten platta.

– Vi har byggt för att den här byggnaden även ska funka till höstbruket, då vi bland annat tippar spannmål här. Byggnaden är konstruerad som en traditionell maskinhall och när det är tomt här inne är det endast vattenkopparna som sticker upp, säger Anders, och förklarar att kostnaden för själva inredningen ligger runt 300 000 kronor. Då denna är flyttbar har den även ett relativt gott andrahandsvärde, ifall paret någon gång skulle bestämma sig för att avyttra lammproduktionen.

Räknat med Scan

Utfodringen i det nya stallet på Styra Brunnsgård görs genom att köra en mixervagn kopplad bakom en traktor i stallets mittgång. – Mixervagnen gör mycket för produktionen och lönsamheten. Vi får ett bättre foder och bättre tackor med bra hull. Det är a och o i en lammproduktion. Tack vare mixervagnen har vi säkert plockat bort en tredjedel av lammpelletsen, i och med att fodret även är smakligare, säger Anders Larsson. Foto: Vilhelm Ektander

När bygget påbörjades i februari 2015 existerade inte Skeninge Lamm, utan Susanne och Anders hade räknat med att leverera sitt kött till Scan och eventuellt till en gårdsbutik i närheten. Innan bygget hade de nämligen en något mindre fårbesättning och levererade via dessa kanaler.

Under byggnationens gång hade dock Elgsjö Gård inlett diskussioner med matvarukedjan Östenssons Livs, och i maj var det premiär för Skeninge Lamm. Under det första året räknar de tre gårdarna bakom Skeninge Lamm med att gemensamt leverera runt 350 till 400 lamm till Östenssons butiker.

Jämnar ut prissvängningar

Utöver att denna försäljningskanal ger gårdarna en möjlighet att nå ut med sitt svenska lokalproducerade kött direkt till kunderna, är affären även ett sätt för gårdarna att jämna ut de prismässiga toppar och dalar som annars karaktäriserar den svenska lammbranschen.

I Östenssons Livs nio butiker pryds köttet från Skeninge Lamm med en egen logotyp. Matvarukedjan står för styckning, förädling och packning av köttet. Nyligen lanserades Skeninge Lamms färdiga lammfärsspett i delikatessdisken. Foto: Vilhelm Ektander

Tack vare avtalet med matvarukedjan har de tre gårdarna i Skeninge Lamm planerat sina lamningar, för att även leverera lamm då priset på marknaden annars skulle vara lågt. Anders och Susanne är dock noga med att lönsamheten på deras gård inte är låst till detta system. 

– Om vi inte skulle haft Skeninge Lamm, skulle vi inte ha skickat lamm till Scan på hösten i och med att priserna är som lägst då. I så fall skulle vi istället vrida om produktionen så att vi hade tidig lammning och slaktade så mycket som möjligt vid påsk och grillsäsong, då priserna är som bäst, säger Anders, och konstaterar att den stora skillnaden då skulle vara att intäktsströmmarna skulle koncentreras till en kortare period, istället för att vara utspridda över året.

Satsar framåt

Inför framtiden har Susanne och Anders förhoppningar om att utöka samarbetet kring det lokalproducerade köttet via Skeninge Lamm, vilket är något som paret brinner för. I samband med att man nu är i gång med att öka upp sin besättning, från dagens 280 till 450 tackor, är man även igång med att inreda en kontors- och konferensdel med utblick över djuren.

– Vi är inte ens 35 år än, så vi måste ju ha lite idéer att jobba på. Vi ser positivt på framtiden och vi är villiga att kämpa, säger Anders.

 


Svängningar i lammpriset

Ser man till Jordbruksverkets statistik över genomsnittliga avräkningspriser för lammkött under de senaste åren förekommer en tydlig pristopp runt maj och juni varje år. Under hösten och vintern dalar priset i flera fall med 15 till 20 kronor per kilo slaktad vikt. Enligt statistiken toppade exempelvis lammpriset runt 57 kronor per kilot i maj-juni förra året, medan priset under hösten låg nere runt 40 kronor per kilot. Året innan låg priset runt 50 kronor kilot i maj-juni och närmare 35 kronor kilot under hösten.

Som det ser ut i dag finns det goda möjligheter för betydligt fler svenska lamm under våren. Även om antalet slaktade svenska lamm skulle öka kraftigt under våren, är det enligt Scan en lång bit kvar tills efterfrågan möts. I dag ligger den svenska självförsörjningsgraden för lammkött nere på endast 30 procent.


Vilhelm Ektander
Vilhelm Ektander
Tel: 070 – 092 20 02
E-post: redaktionen@ja.se

 

Artikeln publicerades lördag den 09 april 2016

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste