TÄVLING – ”Vi känner svagheterna och styrkorna i våra fält”

På Janstorps gård utanför Skurup möter vi de första finalisterna i Ogräsmästaren. Det är Per-Eric Magnusson och sonen Mats som berättar mer om gården, odlingen och ogrässtrategierna.

Janstorps gård är den första finalisten i tävlingen ogräsmästaren som anordnas av Jordbruksaktuellt i samarbete med Syngenta och Hushållningssällskapet. Från vänster: Rikard Andersson, jurymedlem och rådgivare på HIR Skåne, Per-Eric Magnusson, Carl-Henrik Ljung, jurymedlem och säljare samt rådgivare på Syngenta och Mats Magnusson. Foto: Katarina Johnsson

Janstorp är en växtodlingsgård på 90 hektar, som drivs av Per-Eric Magnusson med input från sonen Mats, som till vardags jobbar på Gullviks sedan åtta månader tillbaka.

På gården odlas sockerbetor, höstvete, höstraps, vårkorn och råg. Den varierade växtföljden öppnar upp för ett bredare spektrum av tillgängliga preparat. En utmaning är att fälten är kuperade med varierad jordart, vilket gör att grödorna inte kan rotera på alla fält. 

Jorden varierar från styv lera till sandjord. Det kan vara stora variationer inom samma fält, vilket även innebär att ogrästrycket varierar. I området runt gården präglas miljön av närheten till Romeleåsen, fälten är kuperade och på toppen av fälten är jorden en styv lera, på sluttningen är den sandig och i svackorna är den mullrik.

I svackorna har man jobbat hårt med att hålla dräneringen i trim. Det är nämligen just i svackan som skörden tenderar att vara störst. Om den delen av fältet ligger under vatten blir det inte bra.

– Vi satsar mycket på att få till en så bra gröda som möjligt, då har den bättre konkurrenskraft och på så vis minskar ogrästrycket på fältet, samtidigt som man såklart vill ha en bra gröda för skörd. Det viktigaste är att se till att förhållanden är så bra som möjligt, vi jobbar mycket med dränering och att gödsla efter grödornas behov säger Mats, och Per-Eric fyller i:

Dräneringen är en grundförutsättning för att odla på dessa marker menar Per-Eric och Mats instämmer. Det är alltid något dräneringsprojekt igång men ibland räcker inte det. Här har det stått vatten i vintras vilket har gjort att rapsrester flutit dit och kvävt växtligheten.

– När jag tog över gården 1979 fanns det delar av gården där man kunde plocka säckvis med flyghavre. Den tidigare ägarens strategi var att slå av flyghavren när det blev för mycket, och det fungerade inte så bra, skrattar han.

Per-Eric har bra koll på de ogräs som finns på Janstorp och berättar vant om de delar av fälten som tenderar att få fläckvisa problem med åkerven, samt flyghavre. I sänkorna, där det lätt blir översvämning på vintern, brukar ogräset bli frodigt trots höstbehandling.

Tack vare plöjning

Genom hela växtföljden plöjs grödan ner efter skörd, förutom när det gäller raps, den stubbearbetas och djupkultiveras därefter. Tack vare plöjningen håller man ogrästrycket nere och kan på så vis minska behovet av glyfosat.

– Tack vare att far lägger ner så mycket tid på fälten, så har vi bra förhållanden. En varierad växtföljd och plöjning gör att vi håller flertalet ogräs i schack, säger Mats.

– När jag skördar ser jag alltid över fälten samtidigt och gör en minnesanteckning gällande var problem­ogräsen finns. Om det riskerar att bli problem kommande säsong, har jag möjligheten att glyfosatbehandla de områden som behövs, säger Per-Eric.

Det är väldigt sällan man kör hela fält med glyfosat, den behandlingen riktas till de problematiska områdena.

Fläckvis med ogräs

När man går igenom höstvetefältet, är det rent på ogräs i stora delar, men i låglänta partier där spannmålen stått under vatten hittar man diverse ogräs, bland annat åkersenap. När vi besöker gården är åkersenapen just sprutad och effekten är synbar. Fältet har haft raps som förfrukt som sedan stubbats och kultiverats och sedan har hela fältet behandlats med

Per-Eric har drivit gården sedan 1979, på den tiden såg ogrästrycket helt annorlunda ut och han kunde plocka säckvis med flyghavre på sina ställen.

Boxer och Diflanil, trots det ser man alltså en stor skillnad i ogrästryck över fältet.

– Detta är ett tydligt exempel på hur viktigt det är att gå över flera delar av fältet och inte bara några få. Förekomsten av ogräs kan verkligen skilja sig åt mellan ställena, säger jurymedlemmen Carl-Henrik Ljung, från Syngenta.

På gården odlas sockerbetor, höstvete, höstraps, vårkorn och råg.

– I och med att vissa fält är väldigt kuperade och varierande i jordart, kan vi inte kan odla betor på all areal och en del torrare delar är riktig rågmark, berättar Mats, och utvecklar:

– Det faktum att vi har en varierad växtföljd med både höst- och vårgrödor gör att vi får ett större spektrum av preparat som vi kan använda mot ogräs. Det i sig minskar risken för att resistens utvecklas.

Renkavle kommer

Åkerven, gröe och flyghavre är de största problem­ogräsen på gården och skönt nog har man ännu inte funnit någon renkavle, men i närområdet har dessvärre fält med renkavle påträffats.

– Det kan ju vara en tidsfråga innan vi får hit den med. Vi tar ingen halm från fälten och riskerar inte heller att vi får in renkavle med inhyrda halmpressar. Dock anlitar vi en entreprenör som tar upp betorna och dagens betupptagare går på stora arealer som kan vara infekterade. Det är helt klart en möjlig inkörsport, säger Mats.

– När det gäller renkavle så får man se till att jobba med fler insatser än bara kem. Boxer har ännu så länge en effekt på mellan 30 och 80 procent, men man måste upp i minst 95 procent för att inte få en uppförökning. Till och med träda kan bli aktuellt för att inte hamna i ett läge där man behöver spruta glyfosat på ett helt vetefält och sedan plöja ner, säger jurymedlemmen Rikard Andersson, rådgivare HIR Skåne, och fortsätter:

– Så ser det ut på en del ställen i England, men risken är uppenbar att vi når dit också och med tanke på den resistensutveckling som skett under senare år är vi snart där.

Renkavlen engagerar, då det är något som bör hanteras innan det är ett för utspritt och kostsamt problem. Carl-Henrik menar att det är konstigt att det inte är nolltolerans mot renkavle i utsädesblandningar.

Sprutar själv

Per-Eric sköter all sprutning själv med sin 24-meters Hardi-spruta. Blåsiga förhållanden är relativt vanliga i trakten, så det gäller att passa på när betingelserna är goda. För säkerhets skull används alltid munstycken som ger en avdriftsreducering på 50 procent.

– En fördel med att ha 90 hektar är att om förutsättningarna är rätt, så kan du spruta allt på en dag. Brukar man 500 hektar, blir detta en annan femma. Då får en del av fälten behandling vid optimal tidpunkt och andra inte, säger Per-Eric.

Dosen varierar beroende på dagens förutsättningar, är förhållanden helt perfekta så kan en mindre dos räcka.

Rikard Andersson, HIR Skåne.

– Vi försöker alltid utföra en ogräsbehandling på hösten och sedan vill man ju helst slippa spruta på våren, men det är alltid så att vi minst får spruta om på de ställen där det stått vatten. Generellt varierar omfattningen på vårbehandlingarna mellan åren, både gällande preparat och dos. Årsmånen påverkar höstbehandlingens effektivitet men även grödans konkurrensförmåga. Det är därför alltid viktigt att kontrollera ogräsförekomsten vid flertalet tillfällen för att inte behöva bli överraskad i ett senare skede, säger Mats.

Carl-Henrik Ljung, Syngenta.

Juryns omdöme

  • Bra utfört
  • Bra mix av både höst- och vårsådda grödor.
  • Grödorna är väletablerade vilket stärker konkurrensen mot ogräsen.
  • Noggrannhet genom hela kedjan minskar risken för misstag
  • Punktbehandlar om så krävs i områden med högre ogrästryck
  • Relativt begränsad användning av inlejda maskiner, vilket minskar risken för att svårbekämpade gräsogräs förs in till gården.

 

Områden med förbättringspotential

  • Var noga med att hålla koll på fältkanter mot vägar på grund av ökad risk för spridning av ogräs i samband med transporter.
  • Vid inlejda maskiner, se till att de är så väl rengjorda som möjligt innan de kommer ut på fältet.
  • Försök koncentrera tillfarterna till fälten till så få som möjligt eftersom det ofta är där de första ogräshärdarna dyker upp.
  • Särskilt vid inköp av gräsfrö, ta reda på vilka främmande arter det har hittats i analysen från utsädeskontrollen.

Utmaningar i odlingen

  • Skiftande jordar vilket innebär olika ogrästryck i olika delar. 
  • Arrondering, kuperade fält med sänkor som gärna blir bevuxna med ogräs och svårigheten att kunna rotera alla grödor på samtliga skiften. 
  • Se upp för och förebygga förekomst av renkavle som kommit in på grannens fält. 

Åtgärder för att minska ogräs

  • Varierar höst och vårgrödor för att inte gynna varken sommar eller vinterannueller. 
  • Plöjer för att minska trycket av ogräs och flertalet glyfosatbehandlingar.
  • En varierad växtföljd med vår- och höstgrödor möjliggör fler bekämpningspreparat och en variation av aktiva substanser minskar risken för resistens.
  • Använder inte samma lågdosmedel i samma gröda vid vår- och höstbehandling. Försöker spara användningen av lågdosmedel till våren oavsett produkt inom denna grupp. 
  • Tar beslut om behandling efter att ha sett över fälten noggrant.
  • Försöker alltid ha med mer än en aktivsubstans vid en ogräsbehandling för att få en bredare effekt och samtidigt minska risken för att selektera fram resistens. 

Katarina Johnsson
Katarina Johnsson
Tel: 070-003 98 07
E-post: katarina@ja.se

 

Artikeln publicerades fredag den 03 juni 2016

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste