"Sist i kön när vattnet sinar"

Vatten, livets källa och källa till många skiftande utmaningar. Sommaren är här och med den kommer torka och lokalt alltför kraftiga åskskurar. I år är det ovanligt torrt speciellt i sydöstra Sverige. Snabba åtgärder och livlig debatt om hur det kommunala vattnet ska säkras kommer som ett brev på posten. Privatpersoner, stadens företag och industrier måste få sitt. Kvar står vanligen jordbruket med bevattningsförbud och enskilt vatten. Den sista som samhället tar ansvar för är livsmedelsproduktionen. 

Vatten, mat och försvar kan betecknas som samhällsbyggets mest basala grundstenar. Idag är alla tre behov kortsiktigt tillgodosedda. Många tvekar dock på Sveriges försvarsförmåga. Vi i jordbruket ser med förfäran på hur livsmedelsimport ersätter vår egen produktion. Men vatten? Sverige är ju fullt av vatten?

Precis så som jordens sötvattenresurser är extremt ojämnt fördelade över planeten, så är vattenförråden och nederbörden och grundvattenförråden mycket ojämnt fördelade över Sverige. Vårens rekordtorka på Öland, men även torkan på Gotland och i sydöstra Götalands fastland, tydliggör hur viktigt det är att jordbruket och våra myndigheter tar tag i vattenfrågan ur ett försörjningsperspektiv. 

Det duger inte att bara försöka minimera näringsämnen i vattendrag. Det är en lyxfråga som bör adresseras i ett andra steg, när vi både har sett till att ha vatten nog att producera vår mat och försörja de kommunala vattennäten samt minimerat översvämningsrisker. 

Ölands dricksvattenförsörjning räddas i sommar av tankbilar i skytteltrafik från fastlandet och en ny akut utlagd vattenledning under Kalmarsund. Från 2017 ska avsaltning av havsvatten från Östersjön rädda Ölands kommunala vattenledningsnät från vattenbrist. Den tekniken talar vi vanligen om som Afrikas eller Mellanösterns räddning. Nu ska den plötsligt bli Ölands räddning. 

De flesta av Skånes invånare och företag klarar sin vattenförsörjning genom kommunöverskridande samarbeten, med tunneln till sjön Bolmen i Småland som ryggrad. Regeringen beslöt på 60-talet att Skåne skulle få vatten från Småland. Fem skånska kommuner bildade Sydvatten, som planerade och byggde den åtta mil långa Bolmentunneln. 

De vedertagna klimatprognoserna för Skåne talar om mer årsnederbörd i framtiden. Likväl förväntas grundvattentillgången och sommarflödena i de skånska åarna minska. Det beror på att större del av nederbörden förväntas falla på vintern. Avdunstningen sommartid kommer också att öka med stigande temperatur. 

Andra delar av Sverige förväntas få betydligt mer årsnederbörd med de förväntade klimatförändringarna. Det kommer att periodvis ge ett rejält ytvattenöverskott, som måste hanteras för att inte orsaka stor skada.

Sist i kön när vattnet sinar står livsmedelsproducenterna. Med enskilda vattentäkter och behov av både grund- och ytvatten för bevattning drabbas jordbruket hårt av brist och bevattningsrestriktioner. Frågan är hur prioriterat jordbruket är när kommunerna och regeringen planerar för och investerar i den framtida vattenförsörjningen? 

Det är hög tid att vidga vattenfrågan, från att mest handla om halter av näringsämnen där jordbruket får bära hund­huvudet, till att handla om investeringar för att säkra vattentillgången för Sveriges livsmedelsproduktion.

Stefan Ljungdahl
Stefan Ljungdahl
Tel: 019-16 61 34
E-post: stefan@ja.se

 

Artikeln publicerades onsdag den 15 juni 2016

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste