TÄVLING – ”Strävar efter att behandla både höst och vår”

Per Ericsson på Binninge Gård i Närke är finalist nummer två i tävlingen Ogräsmästaren. Den egna odlingen spänner över 500 hektar och domineras av spannmål, men i och med ett samarbete är han ansvarig för ogrässtrategier på 950 hektar.

Per Ericsson är den andra finalisten i tävlingen Ogräsmästaren. Han brukar 500 hektar men sprutar runt 900 i och med ett samarbete. På gården föder han även upp 300 tjurar och har därmed ett behov av halm, vilket styr beslut om tidpunkt för sådd. Foto: Carolina Wahlberg

Per samarbetar med två andra odlare i trakten och tillsammans brukar de 950 hektar med fokus på spannmål. På gården föder han också upp 300 tjurar om året, vilket gör att behovet av halm är stort.

Vitgröe är ett gräsogräs som måste behandlas på hösten. På våren är möjligheterna att rå på det mycket små. Ju mer höstgrödor man har desto mer ökar förekomsten av vitgröe. Foto: Katarina Johnsson

– Vi kör odlingen gemensamt. Jag sköter tröskning och sprutning, vi har en ansvarig för sådd och gödning och den tredje har en stor plog och sköter odling av majs och vall. Det är väldigt roligt att vara några stycken, man är ju inte alltid på topp, säger Per, och fortsätter:

– Kan du slippa fyra, fem maskiner så är det mycket bra. Jag tycker vi är rätt så lika och det har fungerat bra.  Min partner i Askersund har en egen tork, jag själv har två anläggningar och torkar allt åt mig och min partner här och vi lagrar ungefär 7 000 kubik.

Mer gräsogräs

Planen för Per är att så höstkorn, höstraps och tre år vete, alternativt att han bryter med vårsäd år fyra.

– Spannmålsföljden blir lite friare, man får anpassa sig till förhållanden och marknaden. Men det är klart, har man en växtföljd dominerad av höstgrödor så får man mer problem med gräsogräs, det ser man tydligt, säger han.

På Binninge är de främsta problemen vitgröe och åkerven.

– Gräsogräsen är klart det största problemet, kör du bara vårsäd så är det ett mindre problem. Det kommer med mycket höstsäd. Jag tog över ett arrende med dålig jordstruktur och har bara kört höstgrödor där, det ger bra struktur men mycket ogräs, säger Per.

På detta fält fanns en hel del spillraps kvar efter att vårraps odlats för tre år sedan. Per berättar att det året hade stora angrepp av kålmal vilket gjorde att grödan drösade mycket och spillraps har varit ett problem sedan dess. 
Foto: Katarina Johnsson

Senast 10 september

I och med att Per har uppfödning av tjurar, vill han ha en bra halmskörd och anpassar sig efter det.

– Jag anpassar strategin efter målet att vara färdigsådd till den tionde september, sedan räknar jag baklänges vad jag måste göra för att ha en chans att ta halm. Då blir det ofta svårt att hinna med en glyfosatbehandling på hösten, säger Per, och utvecklar:

– Då får man jobba med andra preparat så att det är hyfsat rent. Jag försöker spruta både höst och vår, det är ett enkelt sätt att få bra effekt på gräsogräs. I år var det väldigt blött, vilket gjorde att vi inte hann höstbehandla, sedan har vårens förhållanden varit knepiga så vi körde först i mitten av maj med 60 gram Attribut + 120 gram Hussar + 0,5 liter Superolja + 1 liter Mangannitrat + 1 kilo Borsyra.

Oskar Björling, Syngenta och Anders Månsson, Hushållningssällskapet besiktigar höstvetefältet. Utebliven bekämpning i höstas och sen vårbekämpning gör att de hittar stora exemplar av ogräs som baldersbrå och spillraps. Baldersbrå av denna storlek är svårbekämpat, men effekterna av den nyligen utförda sprutningen syns på krusiga blad. Foto: Katarina Johnsson

Både Oskar Björling från Syngenta och Anders Månsson från Hushållningssällskapet är ense med Per om vikten av att få till en behandling på hösten.

– Har man kört på hösten får man bort det som finns. Nackdelen är att man får en körning till och att det kostar en del. Men lyckas höstbekämpningen, så kan det räcka med en behandling mot örtogräs på våren och då sparar man ändå in, säger Anders Månsson, och poängterar även vikten av vårgrödor:

– Höstgrödorna avkastar mer, så de vill man gärna ha, men det är bättre att växla mellan vår- och höstgrödor, sett ur ogräsperspektivet.

– Jag plöjer även mycket då jag tycker att det har en bra ogräseffekt på framför­allt gräsogräsen i höstgrödor, säger Per.

Rapsen plöjs dock inte, utan den stubbas och djupkultiveras. Sådden sker direkt efter plöjning.

På de lättare jordarna stötte vi på fläckar med viol och snärjmåra. Snärjmåran tar dock betydligt mer skörd än violen. Man brukar säga att en snärjmåra tar lika mycket skörd som 150 violer, så det gäller att hålla trycket nere. Foto: Katarina Johnsson

– Vi får kraftiga regnskurar som ställer till det med 60 till 70 millimeters nederbörd. Vi harvar inte, utan sår direkt, för att det sväljer mer regn. På de lätta jordarna fungerar det klockrent. I år var det först väldigt blött och sedan väldigt torrt, och då var det kanske inte hundra på lerpartierna, säger Per.

Bra grund bra gröda

Genom att ha rätt dikning, kalkning och gödsling samt att utföra odlingsåtgärderna i rätt tid, jobbar Per för att skapa en tät och jämn gröda över hela fältet.

– Markkartering gjordes för ett par år sedan, då körde jag en hel del magnesiumkalk på de lätta jordarna och förrådsgödslade. Vissa partier hade även kopparbrist, det försöker jag köra när jag sprutar, koppar är så dyrt att förrådsgödsla. Jag ser dock att det gör nytta och försöker jobba för att rätta till de obalanser som finns, säger han.

I år har Per även behandlat spannmålen med mikronäring.

– Jag har provat att skicka iväg bladmassa för analys ett par år nu. Nu var det brist på bor och mangan, men det skiljer sig åt, förra året var det zink.

När vi besökte fältet hade det sprutats med 60 g Attribut + 120 g Hussar + 0,5 l Superolja + 1 l Mangannitrat + 1 kg Bor­syra dagen innan. Storleken på ogräsen gjorde oss nyfikna på hur effekten skulle bli, Per uppdaterade oss senare om att effekten av behandlingen fallit ut väl. Foto: Katarina Johnsson

Nytt för i år är även att Per investerat i en kväveavläsare som hjälper att precisionsgödsla med kväve.

När det gäller odlingsmässiga utmaningar i framtiden, menar Per att odlingen och gården går bra, där ser han inga utmaningar som inte går att lösa. Det svåra är det som man själv inte kan kontrollera, som politiken.

– Tillgången på växtskyddsmedlen kan vara en utmaning. Sedan handlar det också om att ha villkor som man kan konkurrera med. Det kan bli hur tokigt som helst annars.

Rådgivarnas kommentar

Bra: 

  • Jobbar med att förbättra grundförutsättningarna på lång sikt, såsom dränering och förrådsgödsling för att få fram en konkurrenskraftig planta. 
  • Plöjer för att minska ogrästrycket.
  • Strävar efter att höstbehandla, vilket passar bra för den ogräsfloran som finns i området. På hösten finns det möjlighet att använda fler preparat och det är viktigt att utnyttja den möjligheten för att minska risken för resistens. 
  • Jobbar för att få in raps i växtföljden, vilket gör att man får in verkningsmekanismer som man inte använder i spannmål. 

Förbättringspotential:

  • Behandla för att få bort spillraps och lomme för att kunna ha mer raps i växtföljden.
  • Håll koll på kvickroten som kan bli problematisk vid odling av mycket höstgrödor och svårt att få in glyfosatbehandling.
  • Följ våtarven då fall av resistens mot ALS-hämmare påträffats i området. 

Utmaningar

  • Varierande jordarter såsom styv lera, mulljord, sand, mo och lättlera, ger ett brett spektrum av ogräs.
  • Nyckfullt väder gör det svårt att hinna spruta på hösten.
  • Spillraps som står kvar efter tre år ökar risk för klumprotsjuka.

Katarina Johnsson
Katarina Johnsson
Tel: 070-003 98 07
E-post: katarina@ja.se

Artikeln publicerades onsdag den 15 juni 2016

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste