TÄVLING – ”Skulle önska fler preparat för att minska risken för resistens”

Limsta Säteri är den tredje finalisten i tävlingen Ogräsmästaren. Henrik Wallenberg driver gården med växtodling som spänner över runt 500 hektar, norr om Västerås utanför Ransta

Henrik Wallenberg på Limsta Säteri är den tredje och sista finalisten i tävlingen Ogräsmästaren. Jordarna är mestadels styva leror och majoriteten av växtodlingen är vårsådd. På bilden sitter Marcus och Henrik och tittar efter ogräs i den obehandlade nollrutan. Foto: Katarina Johnsson

– Jag är egentligen civilekonom i botten och den första på tre generationer som inte är mark- och växtagronom, men jag tycker att jag hamnat rätt ändå. Det har ju blivit mer och mer ekonomi och affärer inom lantbruket, så det har fallit ut väl, säger Henrik, och fortsätter:

– Jag brukar säga att gården vilar på fyra ben, jord, skog, hus och djur, i den storleksordningen. Vi har 550 hektar växtodling där vi äger 400 hektar. Vi odlar höstvete, vårvete, maltkorn, grynhavre, raps, lin, lite vall för fåren och lite salix sedan 90-talet.

Limstaleran är utmanande

Jordarterna varierar, men domineras av mycket styva leror.

– Det finns styv lera, mycket styv lera och så finns det Limstalera. Lika styv lera finns bara på ett fåtal platser, här, runt Tidaholm och runt Höganäs i Skåne, säger Henrik. 

Leran karaktäriseras av jättedålig genomsläpplighet och att den är skorp- och slamningsbenägen. Utöver leran finns det även delar som har lättare jord och ett flak på närmare 100 hektar med mulljord.

Sedan 80-talet har jordarna på Limsta odlats plöjningsfritt. I början jordbearbetades med en tallriksharv och när Carriern kom, gick man över till den och i dag är det en Cultus Quattro med en 15 centimeter breda spetsar från Moholm som står för bearbetningen. Plogen tas aldrig fram förutom vid vallbrott.

– Vi har ett brett spektra av jordar. På mulljorden kan man hitta i stort sett alla typer av ogräs, säger Henrik, och nämner att gräsogräsen och våtarven blivit tilltagande bekymmer.

Vitgröe och våtarv

I nollrutan fanns stora exemplar av bland annat blåklint och spillraps. Effekten av ogräsbehandlingen var tydlig då fältet i övrigt i stort sett var rent från de båda ogräsen. Henrik använder nollrutan för att se hur effekten av behandlingarna fallit ut. Om resultatet inte blivit som han velat, utvärderar han varför och försöker lära sig av det. Foto: Katarina Johnsson

På lerorna finns ogräs som blåklint, dån, baldersbrå och en del snärjmåra. Våtarv och vitgröe har tilltagit de senaste åren och börjar bli problematiska, trots att inga större förändringar med fälten har skett.

– Förra året var ett gynnsamt år för gräsogräs, speciellt här uppe i trakten. Både i vår- och höstgrödorna. För att ha en chans mot vitgröen i höstgrödorna måste man i stort sett få till en höstbehandling, säger Marcus Eriksson, rådgivare på Hushållningssällskapet i Uppsala.

I teorin är alltså höstbehandling att föredra för att hålla trycket nere, men i praktiken tillåter inte alltid vädergudarna eller jordarna detta.

– Vi ligger så långt norr om Mälaren att jag inte tillhör

Nollrutan för gödning visar tydliga skillnader på grödan som fått gödsel och inte. Det glesa ljusgröna beståndet ger ogräset god möjlighet att breda ut sig medan de mer konkurrenskraftiga grödorna ger ogräset en match. Foto: Katarina Johnsson

det så kallade höstvetebältet. Om jag är nöjd så har vi 25 procent höstsått, men minst 20 procent vill jag ha. Vi försöker odla mycket 6-radskorn för att kunna tröska tidigt och hinna med höstraps, hinner vi inte det ska det iallafall bli höstvete, säger Henrik, och tillägger:

– Höstbehandlingar har vi inte kommit igång med, vi har provat någon gång och vi siktar på det mer och mer, men det känns ibland som att det blir lite tajt om tid.

För att få bukt med gräsogräsen har Henrik kört med Attribut Twin och Chekker Power då han inte alltid hinner glyfosatbehandla som han vill på hösten.

– Om vi kan ta gräsogräs i växande gröda så försöker vi ta den chansen, men vi ska ställa om så att det inte alltid blir så med tanke på de ökade problemen med våtarv, säger Henrik.

Fri växtföljd

På Limsta jobbar man med en fri växtföljd som styrs av marknaden.

Våtarv är ett växande problem på Limsta och i linodlingen var det extra tydligt då det inte hade blivit behandlat när vi besökte gården. Fall av våtarv med resistens för ALS-hämmare har påträffats och därmed är det extra viktigt att hålla detta ogräs under uppsyn. Foto: Katarina Johnsson

– Vi har i princip aldrig vete efter vete, jordarna gillar havre så vi försöker få in mycket av den. Men jag försöker marknadsanpassa mig, ser jag att maltkornet är på väg upp så blir vi tyngre där, säger Henrik, och fortsätter:

– Avbrottsgröda försöker vi alltid få in, i år blev det 40 hektar lin. Förhoppningen är att alltid få in höstraps, men det medgav inte vädret i höstas och då fick det bli lin istället.

På mulljorden är det annorlunda, där har vårvete efter vårvete körts ett par år då kväveproverna visar på 500 kilo växttillgängligt.

– Det är svårt att låta bli vårvete då, men i år gör vi faktiskt det och sår whiskeymaltkorn istället.

Utmanande få preparat

En annan begräsning på mulljorden är att den har klumprotsjukan samt en hel del flyghavre, så havre och raps går bort.

– Vi har försökt med havre något år, men det var väldigt mycket att plocka. Vi har ingen roterande träda som vi sanerar med, utan försöker med avbrottsgröda eller havre. Problemet är att jag alltid vill odla grynhavre och då får jag inte köra Ariane S om det ska gå till barnmat, säger Henrik, och lyfter upp en annan utmaning:

– Hur får jag ut högsta priset på min grynhavre, när jag inte vill köra vanliga Express/Gratil blandningar på grund av ökad risk för resistens. Då är jag ju stoppad. Duplosan Super fanns ju för ett par år sedan, den liknade Ariane S men innehöll inte den substansen som barnmatsproducenterna inte gillar.  

Utöver det nämner han problemet med få blandningspartners till Event Super, det är antingen Express eller Harmony och Gratil som gäller. Det vore bra med något annat för att minska risken för resistens.

– Det ligger ett par gamla substanser med i försöken igen, säkerligen för att få fler verksamma substanser med tanke på resistensutvecklingen. Sedan får vi se om KemI släpper igenom dem, säger Marcus på Hushållningssällskapet i Uppsala.

Grynhavre är en bra och trevlig gröda att odla, dessutom efterfrågar marknaden den och produktnyheter baserade på havre kommer hela tiden. Men att få fram grödan utan att riskera resistensutveckling är svårt.

Kort fönster för vårbruk

På mulljordsfältet kan man hitta en stor mångfald av ogräs, ett av de mer svårbekämpade är gråbo. På grund av svårigheter att hinna ut och glyfosatbehandla på hösten och den reducerade jordbearbetningen är det knepigt att hålla trycket nere av gråbon som har ett mycket kraftigt rotsystem. Foto: Katarina Johnsson

Mekanisk ogräsbearbetning är inget man sysslar med på Limsta, då möjligheten att så på våren är så kort.

– Vi ska börja sist och vara färdig först om vi ska vara snälla mot jorden och vice versa. Mulljorden har vi bara vårbearbetning på, den lämnar vi på hösten och kör två överfarter med Carrier på våren.

Utöver att arbeta för att förbättra det översta jordskiktet arbetar Henrik också med dränering och strukturkalkning.

– Vi försöker också tänka väldigt mycket på tajming, går det inte att bearbeta på hösten så får det helt enkelt vänta till våren, säger Henrik, och fortsätter:

– Det övre skiktet har förbättrats avsevärt och för att vi ska bli ännu bättre krävs mer täckdikning och dränering underifrån, vi kan inte göra mycket mer för ytskiktet.

Nollrutor bekräftar effekten

Två nollrutor är anlagda, en för gödning och en för sprutning. I dagsläget har Henrik inga instrument för att mäta skillnaden i kväveupptag, men tycker det är kul att se hur stor skillnaderna blir rent visuellt.

– Skillnaden på nollrutan för sprutning är väldig stor. Det är kul att se hur det skulle sett ut om man inte hade sprutat, säger han.

Köper och säljer allt själv

Förutom odlingen organiserar Henrik även en spannmålsgrupp där han sköter inköp och försäljning av skörden, olika insatsvaror samt rådgivning.

– Man kan likna det vid en suggring, jag och torken är navet och de andra gårdarna är satelliter. Vi är egentligen ett inköps- och försäljningssamarbete, det är inget maskinsamarbete. Det är en integrerad växtodling, men alla kör sitt eget race. Alla i gruppen kör samma utsäde och gödning, som vi köper in tillsammans, säger Henrik, och fortsätter:

– Jag står för den största delen, men tack vare samarbetet blir vi alla större och får stordriftsfördelar. Vi har gemensamma inköp av utsäde med växtodlingsplanering, av gödning, kemi och en del diesel. Sedan har vi även haft en del växtrådgivning tillsammans.

För att hålla sig uppdaterad tar Henrik hjälp av växtrådgivare, prenumererar på två växtodlingsbrev och samtliga lantbrukstidningar.

Utmaningar på gården

  • Mycket styva leror som med tanke på packningskänsligheten minskar bearbetningsfönstret i fält.
  • Ökad förekomst av vitgröe och våtarv.
  • Jobbar med reducerad jordbearbetning vilket kan göra det svårt att rå på ogräs som kvickrot, tistel och gråbo (speciellt på mulljorden). I dagsläget verkar det dock vara under kontroll.
  • Litet fönster att så höstraps, missar man det blev det ofta höstvete vilket kan ge spannmålstyngd växtföljd.
  • Svårt att växla mellan preparat i den typ av havreodling som kontrakteras.

Rådgivarens kommentar

Bra +

  • Har bra koll på grundläggande saker som dränering och markstruktur, försöker göra jorden till en så bra växtplats som möjligt. En tät och bra gröda är en av de viktigaste delarna i ogräsbekämpningen.
  • Nollrutor ger en god översikt gällande bekämpningens effekt.
  • Olika grödor ger möjlighet att använda många olika ogräspreparat med olika verkningssätt
  • Tänker på att växla eller blanda olika  verksamma substanser för att undvika resistensutveckling Viktigt speciellt på mulljorden där det enbart odlas spannmål..
  • Ser till att hålla sig uppdaterad gällande ogräs och skadegörare från flera källor. Använder sig av allt från olika nyhetsbrev till enskild fältrådgivning.

Förbättringsområden –

  • Fortsätt försöka komma ut med höstbehandling för att rå på vitgröen på de lättare jordarna.
  • Håll koll på eventuell resistensutveckling hos våtarven som ser ut att vara ett vanligt ogräs i fälten.
  • Utöka strategin på mulljorden med en glyfosatbehandling innan bearbetning på våren för att ta bort uppkommen gråbo/kvickrot. 

Katarina Johnsson
Katarina Johnsson
Tel: 070-003 98 07
E-post: katarina@ja.se

 

Artikeln publicerades onsdag den 22 juni 2016

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Relaterat

Senaste