Allt fler pratar om svenskt i upphandling

Många lantbrukare och fler medvetna därtill, har länge kämpat för att svensk mat ska tillagas i de offentliga köken. I dag är ämnet högst aktuellt och en ny lag om offentlig upphandling ska avsluta diskrimineringen av svenska bönder i upphandlingen. 

Civilminister Ardalan Shekarabi (S) har vid flertalet gånger sagt att det är dags att sluta diskriminera svenska bönder, bland annat på Almedalsveckan i år, något som enligt honom kommer att ske tack vare regeringens proposition om upphandlingslagen.  Foto: Riksdagen

I juli förra året skrev civilminister Ardalan Shekarabi (S) och LRF:s förbundsordförande Helena Jonsson på DN Debatt om en lagrådsremiss med en ny upphandlingslag som ska ställa högre krav på  djurskydd och miljöhänsyn i offentlig upphandling.

På tiden – tyckte många och pekade på det hyckleri som blir ett faktum när staten köper mat som producerats på ett sätt som är olagligt i Sverige.

Johan Rockström agronom och chef för Stockholm Resiliance center med dryga 14 000 följare på mikrobloggen Twitter, Twittrade häromdagen:

”Svart hål. Vi förföljer svenska bönder men föder våra barn importerad mat som skulle få svensk bonde polisanmäld.”

Går redan att påverka

”Svart hål. Vi förföljer svenska bönder men föder våra barn importerad mat som skulle få svensk bonde polisanmäld.” Twittrade professorn Johan Rockström häromdagen. Foto: M. Axelsson/Azote

Hur kommunerna upphandlar beror till mångt och mycket på kostchefen. I dagsläget finns det möjligheter att ställa krav i upphandlingen som gör att man får svenska produkter. Ett par kommuner som är duktiga på detta är Ängelholm, Skaraborg och Vaggeryd, men det finns fler.

Östergötland är ett av de län som satsar på en egen livsmedelsstrategi. I den ingår bland annat kvantifierbara mål gällande hur stor andel av den offentliga upphandlingen som ska vara från Sverige.

För engagerade finns det en Facebookgrupp med namnet ”Svensk mat i skolan åt våra barn”. Gruppen är till för alla som vill att svensk mat ska serveras i skolorna och fokuserar på hur man kan påverka  kommuner och landsting att kräva Miljöstyrningsrådets krav vid upphandling.

Arbetet på Upphandlingsmyndigheten

Förra året startades den så kallade Upphandlingsmyndigheten och i samband med debattartikeln som ovan nämns gick även myndigheten ut med ett meddelande om tre regeringsuppdrag. De innebär bland annat att myndigheten ska arbeta för att stärka kompetensen när det gäller upphandling av livsmedel och måltidstjänster inom offentlig sektor.

Under 2016 får myndigheten 500 000 kronor för att kompetensutveckla inom upphandling av livsmedel via branschdialog och informationsspridning. Därefter avser regeringen att tilldela myndigheten två miljoner om året fram till 2018. En delredovisning av arbetet ska göras  i februari 2018 och slutredovisning ett år därefter.

Katarina Johnsson
Katarina Johnsson
Tel: 019-16 61 30
E-post: redaktionen@ja.se

 

Artikeln publicerades torsdag den 11 augusti 2016

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Proppen kanske inte var en så dum idé?

Krönika: Första gången jag fick höra ordet ”agronom” var när min mamma berättade att de hade ”proppar” som jobbade på gården. De utbildade sig alltså till agronomer och gjorde den obligatoriska ”proppen”. Jag har hört många olika historier genom hela min uppväxt om när dessa proppar bodde på gården och hade diverse olika idéer för sig. Men nu finns inte proppen längre och därmed har det lämnat ett tomrum, eller är det kanske en kunskapslucka? 

Kommentera