Hon tror på insekter som framtidens djurfoder
Att producera insekter som äter avfall och sedan själva blir proteinrikt djurfoder är gamla nyheter på flera håll i världen. Nu drar det ihop sig för att det snart kan bli verklighet också i Sverige.
Den 1 juni skickade bland annat Hushållningssällskapet Halland och forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, in en gemensam ansökan till Stiftelsen Lantbruksforskning, SLF, med målet att få möjlighet att undersöka de praktiska möjligheterna med insektsodling i lantbruket. Det hela går ut på att producera insekter, närmare bestämt den amerikanska vapenflugan, för proteinfoder ur avfall från exempelvis lantbruket och livsmedelsindustrin.
Täta kretslopp
Målen är att minska importen av sojaprotein och fiskmjöl och att göra lantbrukens interna kretslopp tätare.
– Det finns redan stora anläggningar för detta i till exempel USA, Kanada, Sydafrika och Kina. Det är viktigt att vi också kommer igång. Det finns en jättepotential i insekter, säger Sara Bergström-Nilsson, projektledare på Hushållningssällskapet Halland.
– Insekterna är inte alls känsliga för vad de får att äta. På det sättet är det ett väldigt tacksamt djur att ha i produktionen. Plus att de växer väldigt snabbt.
Foto: Jenny Svennås-Gillner
Hur kan detta då se ut hemma hos en lantbrukare? Sara Bergström-Nilsson poängterar först och främst att det inte är något som bara blir aktuellt för de stora drakarna. Snarare tvärtom.
– Jag tänker mig att de absolut första intressenterna blir lantbrukare med eko-höns. De lantbrukare vi hittills har haft kontakt med har mindre verksamheter, med små och täta kretslopp.
– Det kommer kanske att bli en form av mobil containerlösning, en sorts teknikhus som man kan placera någonstans på gården. En viss mängd avfall matas in regelbundet, äggen ympas in i avfallet, den här fantastiska flugan sorterar ut proteinet från avfallet, larverna avlivas med torkningsmetoder och lagras syrefritt tills man har en volym som kan användas som foder. Det behöver inte vara så avancerat, säger hon.
Från avfall till foder
Björn Vinnerås, forskare på SLU, har jobbat med behandlingsystemet i fem år.
– Idag har vi ett linjärt flöde där vi bryter växtnäring, kör ut det på åkrarna, skördar åkrarna och sedan kommer produkten in till städerna. Och så småningom kommer det ju ut i den ena eller andra formen, så att säga. Vår tanke är att sluta kretsloppet och få tillbaka växtnäringen i en högre form, alltså att hoppa över fältdelen i proteinproduktionen och gå direkt från avfall till foder. Vi får fortfarande en kompostdel, men en mycket mer högvärdig produkt än idag, förklarar han.
– Det ligger rätt i tiden och det är viktigt att Sverige hänger med och att vi lär oss hur vi kan lösa detta småskaligt, säger hon.
Foto: Pär Andersson
Den amerikanska vapenflugans larver äter upp sig snabbt. Björn Vinnerås berättar att de ökar 20 000 gånger sin egen storlek på 14 dagar. När larverna läggs i avfallet väger 20 000 larver 0,2 gram och när larverna är skördeklara väger varje larv 0,2 gram. Flugan lever fritt i tropiska länder och kan inte föröka sig i vilt tillstånd i vårt svenska klimat.
Från ett kilo hushållsavfall bildar larverna cirka 40 gram råprotein och 30 gram fett. De största proteinkonsumenterna är fjäder, gris och fisk och det är mot dem som forskningsprojektet främst kommer att rikta sig.
– Jag tror att man kan jämföra det med dem som har gårdsanläggningar för rötning idag, ungefär i den omfattningen tror jag att detta kommer att bli till en början. Men att odla insekter är billigare och ger en produkt med ett högre värde. Allt i avfallshanteringen idag utom det organiska avfallet är värt något. Om vi kan få in ett värde i hanteringen av även det avfallet, har vi nått ett av våra mål, säger Björn Vinnerås.
Sara Bergström-Nilsson håller med, men tillägger att en biogasanläggning inte behöver utesluta en insektsodling.
– Allt avfall blir inte larv, det blir också en restprodukt med metanpotential och möjlighet att röta det som blir kvar. Det handlar om vad som betalar sig bäst och det är en del av det som vi hoppas kunna undersöka.
Till hösten lämnar SLF besked om den första ansökan har blivit beviljad. I så fall ska ännu en ansökan skickas in och som tidigast kan de praktiska försöken med insektsodling starta till sommaren 2017.
– Vi vill komma igång så snart som möjligt med försöken med olika sorters gödsel och livsmedelsavfall. Vi vill se larverna in action och att lära känna dem. Det blir jättespännande – om det blir av, säger Sara Bergström-Nilsson på Hushållningssällskapet Halland.
Lagen förbjuder insekter som djurfoder
Problem: Den animaliska biproduktsförordningen säger att det inte är tillåtet att föda upp produktionsdjur med andra produktionsdjur. Lagen förbjuder alltså insektsodling där syftet är att använda insekter som djurfoder.
Lösning i sikte: Björn Vinnerås på SLU tror dock att det är en tidsfråga innan lagen ändras.
– När detta skrevs på 90-talet på grund av utbrottet av galna ko-sjukan hade man inte en tanke på insektsodling. Döda fluglarver är förbjudet att utfodra med, men det går knappast att förbjuda frigående höns att äta levande fluglarver. Det är ett hårt tryck på myndigheterna att lagen ska ändras. Jag tror att något kommer att hända under de närmaste två, tre åren.
Pär Andersson
