Livsmedelsstrategin: Frustration blandat med förväntan
Under tisdagen höll regeringens dialoggrupp ett möte om den nationella livsmedelsstrategin. Tyvärr kunde departementet fortfarande inte lämna några klara besked om när allt är klart.
Vid dialoggruppen möte fanns ett 15-tal personer närvarande från hela livsmedelskedjan, från producenter till konsumenter. Till exempel personer som representerade industri, Livsmedelsverket, Jordbruksverket, Konsumentföreningen, Hushållningssällskapet och SLU.
Gruppen har haft möten under hela processen med livsmedelsstrategin, men i våras blev ett antal möten inställda och sedan har det varit tyst.
Inget är klart
– Så det fanns en del förväntningar i gruppen. Men det vi fick reda på var att inget är klart. Man har en politisk dialog med alliansen, men den fick vi ingen inblick i så klart. Utan det var mer ett konstaterande att diskussioner pågår och att det finns en förhoppning om att man ska komma överens, säger Hushållningssällskapets förbundsdirektör Jesper Broberg, som deltog vid mötet.
– Regeringen har inom sig, säkert med viss vånda, kommit fram till ett förslag som alliansen har fått se och nu har synpunkter har på, vilket inte är konstigt, säger Helena Jonsson, förbundsordförande för LRF, som också var med vid dagens möte.
Under hela vägen har LRF haft kontakt med sekretariatet, departementet och alliansen för att de ska veta vad LRF tycker ska ingå i strategin. Tydliga tillväxtmål och konkurrenskraft är de viktigaste delarna berättar Helena.
– Vi menar att mervärden ska drivas av marknaden och inte av lagstiftning, säger hon.
Sätta press
Det finns just nu ingen officiell tidsplan kring när strategin ska presenteras.
– Livsmedelsstrategin är lite som en hägring. När man kommer nära och tror att man ska se den så försvinner den. Jag tycker att det är otroligt viktigt att vi sätter stor press på politiken. Nu får de faktiskt komma fram till någonting, säger Helena och fortsätter:
– Både regeringen och alliansen har ett väldigt stort ansvar att det faktiskt blir en livsmedelsstrategi med vettigt innehåll. Om det inte blir något resultat handlar det bara om att man har skjutit upp att genomföra konkurrenskraftsutredningens förslag med två år. Det är inte godkänt.
– Det här drar ju ut på tiden. Tänk om man hade tagit konkurrenskraftsutredningen från början och gjort verkstad av de 20 bästa förslagen. Och efter det hade vi kunnat påbörja ett strategiarbete, funderar Jesper.
Tar tid
Anledningen till att det drar ut på tiden tror han även hänger ihop mer det parlamentariska läget.
– Hade regeringen haft en egen majoritet så hade den här processen sett annorlunda ut. Nu ska man ju komma överens och det kanske är nödvändigt att det får ta lite tid så att vi får fram en strategi som alla ställer sig bakom. Ju förr desto bättre men samtidigt kan jag förstå att det tar tid, säger han.
Enligt Jesper har allt fokus legat på strategin, men det finns även en handlingsplan som är kopplad till strategin. Den ska innehålla lite mer konkreta planer för olika aktiviteter. Jesper hoppas att man kommer att hämta en del från konkurrenskraftsutredningen.
Hur var stämningen på mötet?
– Det finns en frustration över att det tar så lång tid, men en på mötet påminde om att det var 25 år sedan vi hade den senaste strategin, så man får ha med sig det perspektivet också. Det fanns också lite förväntan över att det förhoppningsvis blir en bra strategi som leder framåt, säger Jesper.
Vad tror ni om fortsättningen?
– Jag hoppas att man kommer överens och att det blir en proposition som kan läggas fram i riksdagen och få en bred majoritet. Och att den innehåller konkreta mål och att den har betydelse. Det finns ingen anledning att ha en strategi som inte spelar någon roll. Jag är ändå lite lite förhoppningsfull, säger Jesper.
– Antingen att de kommer överens, och det räcker egentligen att de är överens i stora drag kring målsättning och strategiska mål, så att man kan garantera att strategin håller över nästa val. Det är vad vi behöver för jordbruket går inte i fyra årsperioder precis, säger Helena.
Hon nämner även ett möjligt scenario att det blir en regeringsskrivelse som ändå går till riksdagen men som riksdagen inte röstar om. Eller att det bara blir ett beslut i regeringen.
– Då får den samma tyngd som Matlandet Sverige och då är det bara ett år kvar till valet och då hinner man inte börja förrän det är dags att omprova igen, säger hon.
Positiva processer
Att branschen samlas för att ta diskutera den här typen av frågor sätter i gång andra positiva processer tror Jesper.
– Även om vi ännu inte är klar med någon livsmedelsstrategi tror jag ändå att det här har gjort att branschen drar åt samma håll. Att man börjar diskutera och hitta nya samarbeten och affärsmöjligheter.
Inget nytt mötesdatum är satt. Men under mötet presenterades Peter Larsson, som ny kontaktperson. Han ska vara en länk mellan regeringen, sekretariatet och näringen.