Ett år efter mjölkmanifestationen

Den 21 september 2015 anordnades en mjölkmanifestation på Mynttorget i Stockholm. Närmare 600 personer deltog, bland annat Sveriges mjölkbönders ordförande Stefan Gård. Vi ringde upp för att kolla läget ett år senare. 

Vad är ditt starkaste minne från förra årets manifestation?

– Att det på ett bra sätt kom till allmänhetens kännedom hur tufft läget var. Inte bara att vi gnäller, utan att vi verkligen förklarade på ett sakligt vis varför vi har det som vi har det. På det viset fick vi en förståelse hos konsumenterna. Det tyckte jag var en av de viktigaste sakerna.

Vid mötet gav du Bucht en telefon med nummer till Sveriges Mjölkbönders styrelse. Har han ringt?

– Nej, jag har pratat med Bucht men inte från den telefonen.

När pratade du med honom senast?

– Senast var när vi debatterade mjölkkrisen i Aktuellt. Då sa han att han ville ha en plan över hur de skulle gå till väga. Efter det har jag pratat med hans sekreterare och vi har haft möten på departementet och telefonmöten också.

Blev något bättre efter manifestationen?

– Det är ganska otroligt hur mjölkfrågan tas upp gång på gång i media. Det brukar annars mest bara pågå under en tid och sedan är det bra. Men här har det belysts gång på gång och det som händer då är att konsumenten blir mer eller mindre mån om att det ska vara svenska produkter. Det hade ju inte Bucht något med att göra, men mötet gav den signalen till konsumenterna att de kan hjälpa oss genom att köpa våra produkter.    

Hur tycker du att året efter det har varit för mjölken i stort?

– Det har varit en katastrof givetvis. Vi har varit nere och vänt på 2,32 i mjölkpris och nu börjar de applådera när vi är uppe på 2,60. Det är helt förödande det som håller på att hända.

– Jag är ganska säker på att svensken som producerar till Arla, aldrig kommer att komma upp mer än till break-even. All inkomst kommer att vara under break-even, aldrig över för då vänder priset. Det är skillnad på de inhemska mejeriföreningarna.

Hur har året varit för dig och din gård?

– Jag har gjort mitt val nu och jag kommer att minska mjölkproduktionen för att börja med kött istället. Det som jag får leverera till Wermlands Mejeri kommer jag att leverera och får då ett ekonomiskt utfall som är okej. Det finns ingen anledning att producera en vara till ett kollektiv som inte bryr sig om mig. Jag går ur Arla från och med 1 januari.

Hur kommer det sig att du tagit de här besluten?

– Jag tycker att det är så långt ifrån företagsamhet som möjligt att producera något som man får betala för varje gång jag går ut i ladugården. När vi spelar golf, jagar, åker på semester brukar vi betala för oss, men inte när vi ska vara företagare. Jag har fått möjlighet att vara kvar i mjölkproduktionen utan att förlora allt för mycket pengar tack vare konsumenterna i Värmland och Wermlands Mejeri.

Kommer du att fortsätta vara engagerad i mjölken?

– Jag gör inte det här bara för att jag tycker att det är kul. Utan jag vill åstadkomma någonting och då kör jag gasen i botten, sedan får nästa ta över stafettpinnen.

Hur tror du det blir framöver?

– Kommer inte Arla att ändra sin betalningsmodell, så att det finns A- och B-mjölk, där en del stannar i landet och en går ut på världsmarknaden. Så kommer de som producerar till internationella föreningar att slås ut, jag ser inget annat.

– Händer det ingenting i Arla, så kommer det att bli en nischproduktion i Sverige. Det spelar ingen roll vad handeln betalar Arla när Arla delar ut det på hela sin Arlasvärd. Oavsett hur mycket konsumenten vill betala för Arla, så stannar inte det i producentledet i Sverige.  Den nöten måste knäckas, görs inte det kommer de bara att tappa.

Här kan man se en film från förra årets mjölkmanifestation.