"Sänkt konkurrenskraft för svenskt jordbruk"

LEDARE. Föga förvånande, men mycket upprörande, kör regeringen i höstbudgeten vidare på den inslagna linjen. Höstbudgeten innehåller många konkreta punkter som sänker svenskt jordbruks konkurrenskraft relativt jordbruket i de länder vi på ojämlika villkor ska konkurrera med.

Regeringen fortsätter sin generellt företagar- och arbetsfientliga linje, som slår stenhårt i de gröna näringarna och på landsbygden. I spåren av konkurrenskraftsutredningen och i den tröstlösa väntan på livsmedelsstrategin, syns inte tillstymmelse till hopp om att nettot av konkurrenskraftsförsämringar och konkurrenskraftsbättringar, ska utfalla positivt för de gröna näringarna. 

Jag har varit naiv, är det många syndare som tillstått det senaste året. Jag sällar mig nu till dem. Jag kunde inte i min vildaste fantasi tro att en svensk regering år 2016 så genomgående skulle föra en politik mot företagande, mot arbete och mot en bättre miljö och djurvälfärd. 

I skrivande stund står klart att regeringen inte ämnar matcha EU:s 65 stödmiljoner till Sveriges mjölkbönder. Eftersom andra länder kanaliserar EU-stödet till mjölkbönderna och även matchar EU-pengarna med lika mycket egna medel, så försämras svenska mjölkproducenters konkurrenskraft härigenom ytterligare. 

Den dysfunktionella myndigheten Jordbruksverket som kraftigt överskridit sin budget, får rejält ökade anslag i budgeten. Anslagen tas från landsbygdsprogrammet. Därmed flyttas pengar från landsbygdsutveckling till administration. 

Det finns i budgeten ett utgiftsområde som heter konkurrenskraftig livsmedelsproduktion. Det området får i budgeten 145 miljoner för 2017. De nya anslagen inom området är en satsning på ekologisk produktion om 25 miljoner kronor per år samt tio miljoner till mathantverk i Jämtland. Svenskt jordbruk har ett produktionsvärde på cirka 45 miljarder och ovanstående är vad regeringen förmår prestera!

Vid årsskiftet höjs dieselskatten med 17 öre per liter. Det finns ingen kompensation för de gröna näringarna i höstbudgeten. Höjningen av dieselskatten innebär en ökad kostnad för jordbruket på cirka 45 miljoner kronor. Tillkommer gör kostnaden för fördyrande privatresor och transporter på landsbygden.

Företag får kraftigt minskad avdragsrätt för representation. Det gör det markant dyrare för företag att bjuda på bra mat. Förändringen väntas ge statskassan 700 miljoner kronor mer per år.

Till nackdel för arbetskraftsrörligheten på landsbygden så minskar avdragsrätten för kostnader för resor till arbete, genom att avdrag framgent bara beviljas för reskostnader över 11 000 kronor. 

Riktigt illa är det att den våta filten vägslitageskatt för lastbilstransporter, alltjämt ligger kvar som ett hot. När den ska införas är fortsatt oklart, men skatten är en enorm försämring av konkurrenskraften för de gröna näringarna och även för företag på landsbygden generellt. En generell vägslitageskatt har ingen positiv miljöstyrande effekt. Den slår lika hårt oavsett om fordonet körs med biobränsle eller fossilt bränsle. Det är en destruktiv  konkurrenskraftssänkande ny beskattning som inte för landsbygden uppmuntrar till miljövänligare transporter, då alternativa transportsätt vanligen saknas. 

Det går inte att ens med den bästa vilja tolka denna höstbudget som positiv för svenskt jordbruks konkurrenskraft. 

Regeringen skriver i höstbudgeten att livsmedelsstrategin kommer att bidra till ökad produktion, sysselsättning och hållbar tillväxt. Det låter väldigt optimistiskt med tanke på att vi inte får se den och att höstbudgeten pekar i motsatt riktning.