Ökad hästvälfärd med utvecklat protokoll

Det krävs mer än specifika boxmått och rätt höjd i stallet för att säkerställa att hästen har det bra. Det menar SLU-forskaren Sofie Viksten som har utvecklat ett protokoll, som ska ge en bättre helhetsbild av hästarnas välfärd.

I protokollet finns fyra grundprinciper; foder, stallmiljö, beteende och hälsa.Foto: Malin Strandli

– Genom forskningen har jag utvecklat ett bedömningsprotokoll om hästvälfärd som jag hoppas kan komma till praktisk användning ute i stallarna. Tanken är också att resultaten från mätningarna ska återkopplas till hästägarna. Många av dem saknar tillräcklig kunskap för att ta hand om en häst på bästa sätt, säger Sofie Viksten, i ett pressmeddelande.

Sofie har tidigare arbetat som djurskyddsinspektör och det var under denna tiden som hon insåg att det behövdes bättre verktyg för att säkerställa djurvälfärden i stall­arna. De protokollen hon använde då visade bara om minimikraven i lagstiftningen följdes.

SLU-forskaren Sofie Viksten har utvecklat ett välfärdsprotokoll till hästar, som hon hoppas ska få fäste i branschen och användas av djurskyddsinspektörer.  
Foto: Viktor Wrange

– Jag ville göra mer, bland annat kontrollera hästarnas hull mer noggrant. Likaså om de visade tecken från olämpliga tränings- eller hanteringsmetoder samt om de uppvisade några beteende­störningar. Jag ville också kontrollera vilka utfodringsregimer som användes, säger Sofie vidare.

Fyra grundprinciper

Grunden till utformningen av det nya protokollet har hon hämtat från Welfare Quality, ett kontrollprogram för lantbrukets djur. I protokollet finns fyra grundprinciper med som stomme för mätningarna; foder, stallmiljö, beteende och hälsa.

Sofies bedömningsprotokoll går under namnet HWAP (horse welfare assessment protocol). Det användes först i en pilotstudie där 44 hästar ingick och resultatet blev bra och visade sig beskriva hästarnas faktiska tillstånd.

Efter pilotstudien gjordes ytterligare mätningar på 497 hästar i 26 olika stall, bland annat ridskolor.

Mätningarna började tidigt på morgonen för att visa på luftkvaliteten, efter att hästarna stått inne över natten. Hull, förekomst av skador eller sår, hästens beteende inne i boxen, samt om det fanns skaderisker kopplade till inredning eller drivvägar noterades. Hälta vid trav registrerades också.

Alla uppgifter hamnade i en databas, vilken ägarna kan få tillgång till. Enligt Sofie är just detta av stor vikt så att ägarna får kännedom om uppgifterna och att de kan använda informationen för att förbättra djurens välfärd.

Delvis ersätta

Branschen har visat intresse för protokollet. Svensk Travsport har tagit med delar av protokollet i sitt välfärdsprogram Travarhälsan och det finns även ett intresse från Svenska Ridsportförbundet att använda protokollet.

Nu hoppas Sofie att HWAP-protokollet ska kunna komplettera eller delvis ersätta dagens protokoll som djurskyddsinspektörerna använder. Hon menar dock att dokumentet löpande behöver aktualiseras och uppdateras med aktuell forskning.

Carolina Wahlberg
Carolina Wahlberg
Tel: 019-16 61 35
E-post: carolina@ja.se

 

Artikeln publicerades onsdag den 05 oktober 2016

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste