"Det räcker inte med två bra år”

När branschen i slutet av september samlades på LRF-kontoret i Stockholm för att diskutera framtiden för svensk köttproduktion såg de flesta ljust på framtiden. Men faktum är att investeringstakten är låg, speciellt inom grisbranschen. 

Trots att grispriserna är bra för tillfället och två år tillbaka, ser man inte den investeringstakt som behövs för att hålla produktionen på dagens nivå. Mattias Espert, tror att det beror på att den negativa spiralen varit så pass lång. Den förhållandevis korta perioden med bra priser leder inte till att grisbönder vågar satsa riktigt ännu. Grafik: Malin Strandli

De svenska priserna på griskött ligger på en nivå långt över de europeiska kollegornas. Handeln skriker efter svenskt kött och slakterierna betalar bra. Men ändå står investeringarna stilla. Varför då? Frågar sig deltagare på mötet. 

Mattias Espert, från Sveriges Grisföretagare inflikar att det helt enkelt inte räcker med två bra år efter en negativ spiral på 25 år för att det ska vända.

– Jag tror många har blivit brända och inte vågar. 

Jobba på

Förbrukningen av svenskt griskött har ökat, det skedde framförallt i samband med diskussionen om knorrar, antibiotikaförbrukning och MRSA i Danmark. Importen fortsätter att minska, men inte i samma takt som tidigare och vi är fortsatt bara självförsörjande till runt 60 procent, berättar Margareta Åberg på LRF.

– Vi behöver ligga på 22 till 23 kronor kilot, då skulle investeringarna börja. Runt om i Europa blir man chockade över att höra att vi får 700 till 750 kronor per smågris. Vi måste ständigt jobba för att ta fram dem till en lägre kostnad. 

Therese Strand, Svenska köttföretagen meddelade att 60 procent av de totalt 199 åtgärdspunkterna inom handlingsplanerna kött, lamm, mjölk och gris, på något sätt är påbörjade. Foto: Katarina Johnsson

Stallet måste hålla

Täckningsbidraget är det bästa på många år och det borde leda till fler investeringar. Men i dagsläget måste varje stall hålla i 100 år för att produktionen ska ligga på samma nivå som i dag. 

– Vi vet inte om de förprövade platserna faktiskt byggs. Någon myndighet borde följa upp hur mycket som faktiskt byggs, inte bara nybyggs utan även byggs om, säger Margareta Åberg.

Semin är en indikator

Att titta på seminverksamheten är ett sätt att förutse hur produktionen kan utveckla sig framöver. 

– Seminförsäljningen har inte vänt uppåt ännu, så utifrån det är det ingen kraftig ökning någonstans. Vi ligger på en oförändrad nivå, berättar Hans Agné, Svenska Köttföretagen. 

För att investeringarna ska skjuta fart gäller det också att bankerna är med på tåget. Därför ska representanter för branschen träffa banker och finansiärer i oktober, för att berätta om varför branschen är värd att satsa på. 

I år trodde flera att grisproduktionen skulle öka, men det är inte säkert. Många har nämligen minskat antalet suggor i och med att varje sugga får så många grisar. Stallet blir för fullt. Enligt Jordbruksverket finns det 140 000 suggor i Sverige, men av dem är det endast 116 000 som kan antas ingå i en professionell uppfödning då de får suggpeng. 

Lättillgänglig statistik

Handlingsplan gris syftar i vilket fall till att öka produktionen. Ett led i handlingsplanen är att på ett enkelt sätt sammanställa statistik rörande produktionen av samtliga djurslag. Statistiken som tidigare publicerats på Statistiska Centralbyrån ska nu läggas på Jordbruksverkets samt LRF:s hemsida istället. Där ska man kunna ladda ner uppdaterade Excellfiler med den senaste informationen. 

Syftet med detta är att göra informationen mer tillgänglig samt spara arbete för de aktörer som är intresserade och som annars brukar sammanställa det själva. 

Arbetet med statistiken är ännu inte helt klart, men den punkten samt övriga 199 stycken i samtliga handlingsplaner för nöt, lamm och gris, ska vara slutförda innan december 2018. 

– Då ska vi även ha vänt trenden och ha en ökande köttproduktion i Sverige, säger Therese Strand på Svenska Köttföretagen. 

Det danska perspektivet

Karsten Flemin som är grisexpert på danska Landbrug & Födevarer medverkade på mötet och gav sin syn på den europeiska marknaden för fläsk. 

– Prisutvecklingen i Danmark har överstigit prognoserna som lades förra året. Den huvudsakliga anledningen till det är att Kina köpt 600 000 ton mer fläsk de första sex månaderna i år jämfört med 2015. Samtidigt har produktionen av gris i Europa ökat med två procent (200 000 ton). Det finns alltså 400 000 ton mindre fläsk på den europeiska marknaden i år än förra året, säger han. 

Ractopamine bra för EU

Nästa år tror man dock på en minskad export till Kina, men även en minskad produktion i Europa. Brasilien har dykt upp som en ny aktör gällande import till Kina men EU är den stora vinnaren. USA och Kanada har problem med export i och med att Kina inte accepterar användning av Ractopamnie i produktionen. 

Detta är dock något som båda länderna jobbar med att minska för att få vara med när Kina går sin shoppingrunda i världen. Därmed kan det komma mer kött från de marknaderna i framtiden. 

I USA kommer man ur en period med höga priser på gris som i sin tur drev upp produktionen. Nu har de amerikanska priserna har fallit mycket. Deras produktion är rekordhög och slakten likaså vilket drar ner priset. 

Kommer fortsätta öka

Karsten berättar att de som satsat på grisproduktion i Kina har tjänat grova pengar. Priset har legat på runt 20 kronor kilot. Han nämner ett par danska producenter som investerat i Kina och som gjort bra affärer. 

– På sikt tror vi på den kinesiska marknaden men även att de själva kommer att öka produktionen väldigt mycket, säger Karsten. 

Karsten får en fråga gällande Ryssland och förklara att deras produktion har stigit så mycket att de i stort sett är självförsörjande på fläsk i dagsläget. Men om de skulle öppna marknaden kanske det skulle innebära att vi får högre avsättning för biprodukter som fett. Men det ser inte ut att bli aktuellt i det närmaste. 

Bacon och grönt är trendigt

Avslutade dagen gjorde Ingela Stenson från United Minds och pratade om trender i livsmedelsbranschen. De handlar främst om att äta vegetariskt. Men hon framhöll dock bacon som något som inte släpper taget om marknaden. Då är det dock både bacon utan kött samt äkta bacon från rediga grisar. 

Katarina Johnsson
Katarina Johnsson
Tel: 070-003 98 07
E-post: katarina@ja.se

 

Artikeln publicerades torsdag den 20 oktober 2016

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste