Förenklingen som lett till mer krångel

Ett regeringsbeslut gällande förenkling för lantbrukare togs 2005, men sedan dess har det blivit allt krångligare att verka inom jordbruket och trenden är att regelbördan ökar.

Antalet regler som lantbrukare måste verka under har mer än fördubblats de senaste 20 åren. Allra flest regler har de som sysslar med nötdjur i kombination med växtodling. Jordbruksverket har inlett arbetet med förenkling, kanske vänder trenden till 2026. Grafik: Malin Strandli Källa: Byråkratin i lantbruket belastar och kostar.

En stor andel lantbrukare uppger att de är stressade på grund av myndighetsrelaterat arbete och kontroller. Detta är något som flera aktörer påtalat under en längre tid, men hittills har man inte haft några konkreta resultat att styrka påståendet med.

– Det har ofta sagts att mycket lagstiftning drabbar lantbrukarna. Men vi vet inte hur mycket, så det uttalandet väger inte så tungt, berättar Christina Lunner Kolstrup, projektledare och arbetsmiljöforskare på SLU. Hon är  den som driver det SLF finansierade forskningsprojektet, ”Byråkratin i lantbruket belastar och kostar.”

Dubblerade lagkrav

På 20 år har antalet regler som berör lantbruket ökat med 120 procent. Det visar en granskning som SLU, Hushållningssällskapet Halland och Växa Sverige har gjort. Studien presenterades på en gård utanför Laholm. Från vänster: Sara B Nilsson, rådgivare Hushållningssällskapet, Helena Lans Strömblad, rådgivare Växa Sverige, Christina Lunner Kolstrup,  projektledare och forskare SLU,  Magdalena och Magnus Gustavsson, mjölkbönderna som huserade träffen om forskningen på sin gård utanför Laholm.
Foto: Marianne Persson

Projektet består av tre delar, och i den första delen har man gjort en genomgång av hur många lagkrav lantbruket har på sig utifrån Miljöhusesyn. Genomgången har gjorts av åren 1996, 2006 och 2016. På 20 år har antalet lagkrav som påverkar lantbrukaren ökat med hela 120 procent.

– Antalet lagkrav har mer än fördubblats på 20 år, från 274 till 605 krav. Det är en ökning med drygt 120  procent, säger Sara B Nilsson, rådgivare på Hushållningssällskapet.

Med lagkrav menar man inte antalet paragrafer, utan de praktiska krav som ställs på lantbruket.

Även kravet på tillstånd och journaler har ökat kraftigt under denna tid. I dagsläget finns det krav på lantbruksföretagare att föra 22 olika journaler och för 36 olika verksamheter eller handlingar måste man söka tillstånd.

Hur mycket tid tar kraven

En del av projektet är att cirka 70 lantbrukare registrerar tidsåtgången för allt myndighetsrelaterat arbete de utför på gården. Det kan handla om allt från ansökningar till kontroller av verksamheten.

Man gör även djupintervjuer med ett 20-tal lantbrukare om hur de ser på regelbördan och var man upplever konkreta hinder, men även möjligheter och vad som kan förbättras. Fokus kommer att ligga på hur man upplever arbetet under alla lagkrav och vad man blir stressad av.

Dessa delar av projektet kommer att utföras under våren och sommaren, när det är klart kommer  myndigheter i Sverige och på EU-nivå att bjudas in för att diskutera resultaten.

Såg ett behov

Bakgrunden till projektet ligger i Christinas tidigare forskning. Då intervjuade hon 500 lantbrukare och hälften av dem uppgav att de ofta var stressade på grund av myndighetsrelaterat arbete. Att så många kände den pressen, stack ut om man jämförde med vanliga företagare.

Även rådgivarna hade upplevt samma sak och därmed valde Christina att gå vidare med forskningen.

Värst för nöt och mjölk

Resultatet har brutits ner på de olika produktionsgrenarna och visar att regelbördan har ökat mest för de lantbrukare som sysslar med nötdjursuppfödning och mjölk i samband med växtodling. I dagsläget har de runt 450 lagkrav att ta hänsyn till.

Verksamheterna som inkluderar djurslagen får/get, gris och fjäderfä inklusive växtodling ligger ungefär på samma nivå, på runt 400 lagkrav.

Om man enbart sysslar med växtodling får man anpassa sig efter 250 lagkrav. Hästverksamhet ligger mittemellan på cirka 300 lagkrav.

Lantbrukarna instämmer

De resultat som studien hittills fått fram, presenterades på en gård utanför Laholm i slutet av september och de lantbrukare som medverkade kunde själva ge exempel på hur lagstiftningen kan ställa till det. Men även bekräfta att studiens resultat hittills stämmer med deras bild av hur den administrativa bördan har vuxit kontinuerligt med åren.

Ett regeringsbeslut från 2005 handlar om att sträva mot förenkling för jordbrukare, men trenden sedan dess är ökade lagkrav.

– Trots att man pratar om att det ska komma en regelförenkling, så har det inte skett. Det kommer inte över en natt, men trenden har varit ökande sedan 2005, säger Christina.

Jordbruksverket har dock dragit igång förenklingsarbete via förenklingsresan och det finns även mål på EU-nivå som handlar om just detta.

Katarina Johnsson
Katarina Johnsson
Tel: 070-003 98 07
E-post: katarina@ja.se

 

Artikeln publicerades fredag den 21 oktober 2016

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste